Entreprenöriellt lärande – en modefluga?

Hur ser framtiden ut i skolan?

Ständiga förändringar och nya uppdrag har gjort att många lärare ifrågasätter ”nya” pedagogiska trender. Hur är det då med det entreprenöriella lärandet, är även det en modefluga? Vi på Unga Sociala Entreprenörer är förstås nyfikna. Vi har ju själva sett hur projektbaserad undervisning engagerar och motiverar elever, särskilt om det är ”på riktigt” och utgår ifrån eleven själv. Men samtidigt har vi sett att det bara är ett par fåtal eldsjälar som driver utvecklingen framåt, med stor risk att själva brinna upp. Vi intervjuade Ragnar Åsbrink projektledare på Skolverket och ansvarig för regeringsuppdraget för entreprenörskap i skolan för att få klarhet i saken.

Ragnar Åsbrink SkolverketRagnar tar emot i Skolverkets lokaler i centrala Stockholm. Den femåriga projekttiden för entreprenörskap i skolan är över men det nya regleringsbrevet säger i stort sett detsamma sedan 2009. Strategin från 2009 handlade om kunskap om företagande och hur man i skolan kan stödja utvecklingen av förmågor som främjar entreprenörskap. Av detta skapades entreprenöriellt lärande – för att just stödja utvecklingen av dessa förmågor.

Men på grund av begreppet ställer sig många lärare kritiska till entreprenöriellt lärande. Är det för att skapa företagare av våra elever? Vem skulle detta gagna, samhället eller individen själv?

Ragnar är väl medveten om problematiken, men menar att entreprenöriellt lärande är både ett egenvärde i sig samt ett medel för god kunskapsutveckling. Det innebär att ta tag i elevernas lust och motiv för sitt eget lärande och för sin egen utveckling. Detta är vad Skolverket söker efter, och vad goda pedagoger alltid sökt efter. För elevernas utveckling och lärande. Genom det entreprenöriella lärandet gynnas kunskapsutvecklingen. Samtidigt tränas förmågor som vi behöver i hela livet som samarbetsförmåga, ansvarstagande. initiativförmåga, och kreativitet. Med det entreprenöriella menar Skolverket att detta ska ske metodiskt och systematiskt, inte sporadiskt vid enstaka tillfällen.

Ragnar fortsätter; i korthet handlar det om tre viktiga faktorer som kännetecknar entreprenöriellt lärande:

  • Eleven som aktör: Eleven, barnet eller ungdomen ska vara en aktiv aktör i sitt eget lärande, det vill säga tvärt emot att vara en passiv konsument.
  • Verklighetsbaserat: I undervisningen samverkar man med omvärlden och anknyter till elevens förståelse och livsvärld.
  • Värdeskapande: Att eleven, barnet eller ungdomen skapar värde för någon – på riktigt.

entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet gagnar både individen själv och samhället. Skolverket menar att dessa faktorer är viktiga för att eleverna ska känna motivation och lust för sitt arbete. Detta gör även att skolan blir en del i samhället. Ragnar kopplar detta till det livslånga lärandet och för att bidra till en hållbar utveckling; även vi vuxna behöver detta i vårt lärande för att det ska bli meningsfullt. Det handlar om lust och motivation i alla led. Det är även roligt som lärare, det är roligt att leda entreprenöriellt lärande.

Detta är även Unga Sociala Entreprenörers erfarenhet, undervisningen blir rolig för både lärare och elever i och med att den blir meningsfull. Entreprenöriellt lärande är även ett bra verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. Men varför är det så svårt att nå ut i skolorna kring entreprenöriellt lärande? Engagerade lärare får istället höra att andra projekt som till exempel mattelyftet går före.  

Ragnar ger ett tydligt och enkelt svar; vår skolkultur. I skolan har vi alltid delat upp ämnen i olika fack. Men det handlar om HUR man bedriver undervisning i de olika ämnena. Entreprenöriellt lärande är inget som sker vid sidan om, det är ett förhållningssätt. Här har Skolverket en viktig roll att se hur ett entreprenöriellt lärande i till exempel matematikundervisningen ser ut, och det är precis lika viktigt i teoretiska ämnen som i praktiska.

Det stormar kring skolan och lärarna har fått tagit en rejäl smäll. Lärarfacken vill höja statusen genom högre löner.  Men det hjälper föga de lärare som tappat självförtroendet. Vad kan Skolverket göra?

Här menar Ragnar att det mesta ligger i meningsfullheten och att rektorerna har stort ansvar för hur lärarna upplever sin situation. Det är rektorns med sitt ledarskap som ska trigga motivationen hos lärarna. Lärarna för detta vidare till eleverna. Det är inbyggt i det entreprenöriella lärandet – just koppling till omvärlden, ta med eleverna som aktörer, man ska inte behöva tro att man ska veta och kunna göra allting själv som lärare. Istället ska eleverna bjudas in och bli mer delaktiga. Detta lyfter bort en stor del av arbetsbördan. Tillsammans med sina elever utvecklar läraren det entreprenöriella lärandet.

Hur stöttar Skolverket lärare i det entreprenöriella lärandet?

Här fokuseras insatserna på huvudmän, skolchefer och rektorer eftersom en ensam lärare kan ha det svårt att själv driva på utvecklingen utan stöd uppifrån. Ansvaret för att det entreprenöriella lärandet ska bli en del av undervisningen går via rektor. Men just nu summeras de senaste fem årens arbete, och detta kommer resultera som stöd för förskola och skola. Skolverket håller på att utveckla ett stöd i form av ett utvecklingspaket som kommer bli klart under våren 2015. Detta utvecklingspaket, som är en högskolekurs i miniformat, kommer utgå ifrån de tre faktorerna; eleven som aktör, verklighetsbaserad och värdeskapande. Ambition är att koppla fortbildning med det kollegiala lärandet, man ska kunna göra detta tillsammans i sitt arbetslag under ledning av till exempel en förstelärare. Utbildningspaketet kommer innehålla information från läroplaner, forskning, filmer och föreläsningar som inspirerar. Skolverkets olika enheter kommer även bidra till material, bland annat från prov och bedömning. Arbetslaget ska sen ta sig an en aktuell fråga och ska planera undervisningen med entreprenöriellt förhållningssätt och metoder. Sen ska arbetslaget utvärdera resultatet hos de man skapar värde för, det vill säga eleverna. Förhoppningsvis ska en enskild lärare kunna hitta detta och se att det finns ett utbildningspaket. Skolverket håller även på att fylla på webbsidorna om vad som händer och vad som gjorts runt omkring i landet och detta ska fungera som stöd och inspiration för lärare och skolledare.

Hur ser framtiden ut för entreprenöriella lärandet. Du nämnde tidigare entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling. Kopplar du ihop hållbar utveckling med entreprenöriellt lärande?

Hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande går hand i hand, men ännu finns inga tydliga riktlinjer. Men den 6 maj 2014 anordnade riksdagens utbildningsutskott ett kunskapsseminarium om utbildning för hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande. Så vi kan bara spana in i framtiden och gissa än så länge.

Vad säger du till de som tror att entreprenöriellt lärande bara är en modefluga?

Ragnar skrattar och säger att så har lärare alltid sagt. Men där måste faktiskt Skolverket vara självkritiskt. För det har varit många förändringar. Men entreprenöriellt lärande handlar inte om vad andra säger. Det handlar om personlig utveckling. Bra lärare har alltid arbetat entreprenöriellt.

  • Anteckningarna från Riksdagens seminarium om hållbar utveckling genom entreprenöriellt lärande här.

2 thoughts on “Entreprenöriellt lärande – en modefluga?

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s