Socialt entreprenörskap i skolan – Hur?

Hur kan man som lärare arbeta med socialt entreprenörskap i skolan? På vilket sätt är det just socialt och inte bara entreprenöriellt och vilka möjligheter och svårigheter kan man stöta på? Vi har tidigare skrivit om det entreprenöriella förhållningssättet.  Det handlar om att lärandet sker bäst när man själv är aktiv och gör något på riktigt, och det ska dessutom skapa värde för någon. Men frågan är bara hur vi lärare kan göra detta utifrån de förutsättningar som vi har idag.  

Den inspelade presentationen är från en konferens om entreprenöriellt lärande på Skolverket i januari 2015 och som anordnades av Stockholms universitet. https://www.youtube.com/watch?v=ZBG8hThGmi8

 SE presentation

Entreprenörskap + hållbar utveckling = socialt entreprenörskap

 Unga Sociala Entreprenörer har tillsammans med lärare på kursen entreprenöriellt lärande vid Stockholms universitet utvärderat möjligheterna med ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan. Vi som gjorde undersökningen arbetar på olika skolor och i olika skolformer och program. Vårt gemensamma intresse som pedagoger är att vi vill hitta metoder som ger våra barn och ungdomar möjligheten att växa som individer och utveckla kompetenser som förbereder dem inför en föränderlig arbetsmarknad och en osäker framtid.

Men hur skapar man värde för någon, och vad betyder det egentligen? Vi beslöt oss för att försöka starta upp projekt på våra respektive skolor, där eleverna är aktörer och pådrivande för en verklig samhällsförändring.

Genom att sätta socialt framför entreprenörskap så riktas elevernas projekt mot något samhällsförbättrande. Det blir projekt för att göra världen lite bättre, inte bara för sig själv utan även för andra och se att man kan drivas utan att tjäna pengar. Samtidigt utvecklar eleven förmågor som t. ex samarbetsförmåga, analysförmåga, kreativitet och ges möjlighet att reflektera över sitt eget arbete och sin roll i gruppen.

Vår definition av socialt entreprenörskap är enkel – att genom entreprenöriellt förhållningsätt få eleverna att aktivt samarbeta för en förbättring av en samhällsfråga eller ett samhällsproblem.

Efter att projekten genomförts samanställde vi resultaten. Vi utgick ifrån att utvärdera möjligheter, vår roll som lärare, svårigheter samt strukturell påverkan med ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan.

ist2_5533731-islam-symbol Projektet ”Likheter mellan Islam och Kristendom” omfattade elever med muslimsk bakgrund i åk 2 i grundskolan som läser svenska som andraspråk. Tillsammans med religionsläraren planerades ett projekt som kunde presenteras i religionskursen där eleverna går. Ett problem är motsättningar mellan religioner och de bestämde sig för att arbeta med likheter mellan islam och kristendom. Förhoppningen var att likheterna skulle bli tydliga och förståelsen mellan olika grupper skulle öka.

Eleverna hade aldrig använt datorn för att söka information förut, de gick till bibliotek och lånade böcker och såg dokumentärer. Alla likheter antecknades noga. Lärarna upplevde att eleverna var mer fokuserade och motiverade än normalt trots svårigheter med språket, koncentrationssvårigheter och dyslexi.  Förutom nya kunskaper utifrån sin forskning lärde sig eleverna hur man använder datorn, klipper och klistrar in dokument och hur man skapar presentationer. De var mycket noggranna eftersom deras power point skulle visas upp inför klassen. Vid redovisningen stod eleverna som ”experter” i frågan och kunde visa all sin kunskap för sina klasskompisar. De blev mycket väl bemötta och efter 30 minuters diskussion med intresserade klasskamrater fick läraren bryta för rast. Både de elever och lärare som var inblandade lärde sig mycket av varandra.

earth

Projektet ”Tänk globalt agera lokalt” syftade till att få eleverna i åk 2 i gymnasiet att engagera sig i klimat och energifrågor för kurserna kemi 1, naturkunskap 1b. Elevernas projektplaner skapades under en kickoff i aulan och eleverna utgick ifrån på vilket sätt de själva påverkar det globala problemet, eller hur problemet påverkas i skola och kommun. De fick två veckor på sig att gå från idé till handling och fick därefter utvärdera sina projekt. Det var enormt fina idéer som tog sin form i verklig handling, som skapandet av en bilpool för samkörning till och från skolan, förslag på pant på batterier (som faktiskt sen togs upp i jordbruksutskottet), återvinning och byte till grön el i skolan samt påtryckning på politiker i kommunen för bättre och enklare återvinning.

Responsen från eleverna var mycket god. De har under processen fått lära sig om projektledning och strategiska analysverktyg, hur man pitchar och på bästa sätt kommunicerar sin idé. De har lärt sig hur man skapar infografics, och de har bland annat reflekterat kring gruppdynamik och ledarskap.

Eleverna var dock upprörda över bristen på lärare. Det var helt enkelt för få lärare som var med och drev igenom projektet och bedömde rapporterna. Detta ledde till att de inte kunde bedömas i fler ämnen. Eleverna ville själva att deras projekt skulle bedömas i samhällskunskap, svenska, entreprenörskap och engelska. De hade även gärna sett att de fått mer tid till sitt förfogande. Några elever var ledsna att detta inte var det normala arbetssättet och många – ca hälften skulle om möjligheten gavs gärna driva sociala entreprenörskapsprojekt som gymnasiearbete. Lärarna var nöjda då detta var ett sätt att motivera och konkretisera ämnena kemi och naturkunskap och samtidigt uppnå kraven om hållbar utveckling som är tydliga i kurserna. De vill upprepa och bredda projektet nästa gång. Förhoppningsvis med fler kurser inblandade.

 

cafe.full

Projektet ”Elevcafé” blev en succé, inte bara av eleverna som medverkade, utan bland andra elever samt lärare och caféet lever vidare än idag.

Det främsta problemet hade varit att få eleverna på yrkesprogrammet att nå de teoretiska målen i kursen entreprenörskap och utveckla en förståelse för varför man behöver teoretiska kunskaper. Eleverna behövde träna på att samarbeta med olika personer och inte bara de klasskamrater de är vana att arbeta med. Fokus för kursen var att förstå hur en organisation kan påverkas beroende på vilket ledarskap som utövas och hur grupper och kulturer påverkar en organisation. Dessutom sakndes det en träffpunkt på skolan och eleverna hade önskat att få göra något som bidrar till en ökad trivsel i skolan.

Tillsammans med eleverna bestämde sig läraren för att starta ett elevcafé som drevs under ett par veckor. Resultatet gick över förväntan, trivseln ökade, och caféet blev mycket populärt inte bara bland elever utan även bland lärarna. De elever som tidigare varit ointresserade av skolan överlag fick nu chansen att visa sidor som de aldrig tidigare visat både för lärare och klasskamrater och nådde kunskapsmålen i kursen utan problem. Caféet blev så saknat att ett nytt startades igång efter APL.

Resultat:

Det som vi kunde se utifrån våra projekt var att eleverna blev mer motiverade och skoltrötta elever fick ny energi då de fick jobba med något projekt som faktiskt mynnade ut i något verklighetsbaserat och som de kunde förstå och se att det bidrog till något mer livslångt än bara att spotta ur sig givna svar som endast läraren ser och bedömer. Men även de flesta elever som presterar mycket starkt i skolan upplevde projekten som givande och meningsfulla och de lärde sig mycket i arbetsprocessen.

Rollen som lärare blir mer handledande. Det är eleverna själva som driver på utvecklingen och resultatet är ovisst för både lärare och elever.  Istället för att arbeta med kurserna som ett mål i sig så är blir kursen istället ett medel för att utveckla elevernas förmågor. Det kan kännas riskabelt att inte ha kontrollen och det är inte glasklart hur det kommer kunna bedömas. Det blir en balansgång mellan elevernas kreativa frihet och ansvarsförmåga och lärarens behov av struktur för att kunna bedöma.

De främsta svårigheterna som vi ser är att det entreprenöriella förhållningssättet ses som ett tillfälligt projekt bland andra och priorieteras ofta bort till fördel för t.ex läs- och mattelyftet. Det saknas intresse bland lärare att förändra sitt förhållningssätt och man ser detta som en modefluga som snart kommer försvinna. I de flesta fall beror detta på okunskap bland kollegor och att det inte finns något starkt stöd uppifrån. Det finns oftast inte någon tid att ämnesintegrera och planera utifrån ett nytt förhållningssätt.

Överlag kan vi säga att strukturen på skolorna inte påverkats nämnvärt av vårt arbete. Det har mer funnits ett intresse av projekten men då mer från kollegor som varit nyfikna.

Slutsats

Så vad har vi lärt oss av detta projekt? Är entreprenöriellt lärande en motiverande metod och hur fungerar det tillsammans med hållbar utveckling?

Vad vi själva sett är att ett entreprenöriellt förhållningssätt är positivt särskilt för elever som saknar motivation. Men även de elever som det går bra för och som har knäckt skolkoden har mycket att hämta. Utifrån ett elevperspektiv är det nästan bara positivt. Och det är roligt, både för elever och lärare. Eftersom läraren intar en mer handledande roll så skulle detta kunna betyda att arbetsbördan skulle kunna minska. Vi lärare har också upptäckt att vi faktiskt delvis arbetat entreprenöriellt fast vi inte visste det.

eldsjäl

Vi har även insett hur viktigt det är med stöd från skolledning och kollegor. Ofta är det en ensam lärare som på eget initiativ intresserar sig för arbetsformen och testar själv fram olika metoder. Men utan stöd och uppmuntran riskerar en ensam eldsjäl att själv brinna upp. 

Tiden är en tuff nöt att knäcka. För att det ska fungera är det en förutsättning att det finns tid för samplanering. Det är även svårt att arbeta entreprenöriellt när dagen är uppdelad i 40-minuters lektioner och man träffar eleverna ett par gånger i veckan. Lärare som arbetat länge i skolan upplever att det idag är svårare än tidigare att vara flexibel och det saknas tid att skapa spontana projekt mellan ämnena. Projekten blir ofta korta och engångstillfällen. Skolan blir allt mer inrutad och toppstyrd och lärarnas ledarskap kan bli lidande. Detta kan försvåra för lärare som vill utveckla det entreprenöriella förhållningssättet.

Ett stort problem är själva begreppet ”entreprenörskap” då det dels är svårt att exakt definiera vad det innebär då det tolkas olika beroende på erfarenhet och kunskap. Det förknippas så lätt med det yttre entreprenörskapet – dvs HUR man startar och driver företag. Och detta får många lärare att se rött och att det upplevs som en extra börda i sitt arbete istället för en tillgång.

Om vi bortser från alla de strukturella problem som vi möter i skolan så tror vi att det entreprenöriella lärandet skulle kunna lösa många av de problem som vi idag möter i skolan. Här ser vi Skolverkets stora ansvar att lyckas få med sig skolledning och lärare på noterna genom kunskap, stöd och inspiration.

Elevexempel på socialt entreprenörskap i skolan. (Projektrapporter)

Intresserad att veta mer? Välkomment till Unga Sociala Entreprenörers ”Lärarbubbel” om entreprenöriellt lärande i skolan den 15 april tillsammans med Young Innovation Hub. Det är kvällstid och det är gratis. Det finns platser kvar!

Lärarbubbel 15aprilLäs tidigare artikel om entreprenöriellt lärande: Entreprenöriellt lärande – en modefluga?

Länk till artikel om ”Tänk globalt agera lokalt”: Tänk globalt agera lokalt

Stort tack till Lotten, Ann och Susanne som gjorde denna undersökning möjlig!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s