”Va!? Är det på riktigt riktigt?!”

Unga Sociala Entreprenörer har under två veckor drivit projektet ”Tänk globalt, agera lokalt” tillsammans med lärare och elever från Viktor Rydbergs Gymnasium i Djursholm. Syftet har varit att identifiera allvarliga globala problem och arbeta med lösningar som ligger nära elevernas livsvärld. Denna gång hade projekten en naturvetenskaplig ingångsport och eleverna fokuserade på klimatfrågor och/eller energi. Detta har resulterat i en mängd helt fantastiska projekt som redan nu sätter sitt avtryck i det kringliggande samhället.

Det finns tydliga krav från EU, Riksdag och Skolverket att vi ska arbeta mer entreprenöriellt i skolan, vars arbete dessutom ska genomsyras av hållbar utveckling. Men det är inte alltid enkelt att tänka om och veta hur detta ska gå till. Dessutom är begreppet entreprenöriellt lärande knepigt. Många i och omkring skolans värld missuppfattar detta som ett försök att skapa företagare av våra elever. Men det handlar om att koppla skolan till det omkringliggande samhället och låta barn och ungdomar arbeta med verkliga projekt som kanske sätter avtryck i samhället. Genom att arbeta så här så ställs andra krav på både lärare och elever. Det räcker inte med att bara ge och få kunskaper, utan man ska som elev få chansen att i skolan utveckla sin handlingskraft, kreativitet, analysförmåga, samarbetsförmåga och kritiska tänkande. Genom att arbeta ”på riktigt” och använda skolans ämnen som verktyg för personlig utveckling så kan elevernas motivation och självkänsla öka – skolan blir helt enkelt mer meningsfull. Hållbar utveckling är också något som många skolor har svårt att arbeta med. Det blir ofta tillfälliga lösningar av eldsjälar och mer ofta än sällan läggs fokus på problemen och det finns varken tid och kunskap till hur man ska behandla lösningarna, vilket kan bli direkt destruktivt för unga människor vars framtid presenteras så negativt. Att bedriva sociala entreprenörskapsprojekt är ett sätt att kreativt bemöta dessa krav.  Detta är ett sätt att förbereda våra barn och ungdomar att kunna hantera problem som vi ännu inte vet är problem så att de kan bemöta framtidens utmaningar och en föränderlig arbetsmarknad. Det är viktigt att de förstår att de själva har makten att förbättra samhället och till och med världen.

Hållbar utveckling + entreprenöriellt lärande = socialt entreprenörskap

I detta projekt fick eleverna tydliga ramar och kunskap kring hur man t.ex skriver en projektplanering, hur man ”pitchar” sin idé, det vill säga hur man säljer in sin idé för de personer som är nödvändiga för att projektet ska lyckas. Arbetet skulle mynna ut i en projektrapport. Vi gjorde många elever upprörda genom att berätta att de inte fick lämna in rapporten i uppsatsform, något som de flesta elever känner sig trygga med. Istället skulle rapporten vara lättillgänglig, visuellt attraktiv och informativ och dessutom kunna länkas till (på t. ex sitt CV). Det fick heller inte ta mer än max 15 min att ta sig igenom rapporten. Den enda informationen eleverna fick var vad som skulle finnas i en rapport, hur detta skulle gå till var upp till dem själva och deras kreativa förmåga, med stöd och tips från handledare. Vi lade också stor vikt vid betydelsen av gott samarbete och gruppdynamik för att lyckas och eleverna fick olika teorier som de kunde använda i sina reflektioner. T.ex Susan Weelands teori kring gruppens liv och död.

Det var tydligt att eleverna gärna hade velat välja grupp efter just samarbetsförmåga och intresse, något som vi försökt administrera med såg för krångligt. De sattes helt enkelt i grupp utefter program och kurs. Det tåls att tänka på hur man kan ordna så att eleverna får chansen att göra ett aktivt val i gruppsammansättningen, t.ex utefter intresse eller efter gruppdynamik.

Vi ville även passa på att låta eleverna som går i åk2 tränas att skriva abstract och hur man når ut med sitt budskap. Eleverna fick en grundkurs i kommunikation av bildläraren Morten Bastrup och en snabbkurs av Viktor Rydberg stiftelses utvecklingsansvarige och IT chef Lars Lingman om vikten av visuell information och hur man gör infografics. Eleverna fick sen i uppgift att presentera det problemet (och sina lösningar) med hjälp av infografics.

För att trycka på att ungdomarna själva sitter med makten att förändra samarbetar vi tillsammans med Young Innovation Hub. Det är en samlingsplats av ungdomar, för ungdomar som vill och drömmer om att göra något gott för världen. På hubben kan dessa träffas, byter idéer, får hjälp, stöd och inspiration. De är en perfekt kombination till skolan och ansvarområdena är tydliga. Vi lärare planerar, informerar, strukturerar, handleder och utvärderar medan Young Innovation Hub inspirerar, coachar och bygger nätverk.

Eleverna själva svarade så här på utvärderingen:

• 88% svarade ja på frågan om de nu efter projektperioden kan skapa projekt som bidrar till positiv samhällsutveckling.
• 71% svarade att de fått större förståelse för globala klimat- och energiproblem.
• 75 % av eleverna svarade ja på frågan om de hade haft roligt under projektveckorna.

Exempel på sociala entreprenörskapsprojekt som eleverna satt igång efter bara 10 dagar:

Bio food fuel , The bin project , Fruitkeep , Share4Climate , Panta ännu mera , VRG Carpoolare , Recycle within our school

Vi är så väldigt imponerade och tacksamma för elevernas kreativitet, drivkraft och vilja att förändra världen till det bättre! Det är fantastiska projekt de kommit på, som gör ett verkligt avtryck i samhället och förhoppningsvis inspirerar till fler liknande projekt!

Tycker du att detta verkar intressant?

Ta en titt på handledningen Tänk globalt agera lokalt – socialt entreprenörskapsprojekt och kontakta Unga Sociala Entreprenörer om du har frågor och vill ha hjälp med att utveckla liknande projekt på din skola!

info@ungasocialaentreprenorer.se

Läs mer om entreprenöriellt lärande och svårigheter med att få in hållbar utveckling i skolans undervisning:

Skolverket: Vad är entreprenöriellt lärande?

Naturskyddsföreningens Rapport Hållbar utveckling i skolan- var god dröj.