Forskningsinstitutet Ratio konstaterar i en studie från 2012 att kompetensbristen hos företag orsakas av att svenska utbildningar inte motsvarar näringslivets behov. Problemen finns inom såväl gymnasieutbildning som högskola och universitet. Många unga är dåligt förberedda inför yrkeslivet, menar Ratio. ”En större samverkan mellan utbildning, arbetsmarknad och företagen måste till, på alla nivåer. Stärkt kompetens är också ett ansvar för näringslivet”, menar Nils Karlson, docent och VD på Ratio.
Det finns många goda exempel på intressanta samarbeten mellan företag/organisationer och utbildningar/studenter. Yrkeshögskolorna är ett. De uppvisar stor framgång i att utbilda studenter som snabbt kommer i arbete/startar eget. Förklaringar är att utbildningarna är behovsstyrda och att de innehåller mycket praktik. Nästan 90 procent av studenterna arbetar året efter examen.
På universiteten/högskolorna är samarbetet med företagen inte lika vanligt. Simon Werbart Flato, en av initiativtagarna till Sustainergies, kopplade ihop detta med ett brinnande engagemang för en hållbar utveckling. Sustainergies är en ideell förening som sammanför studenter med företag/organisationer för att tillsammans arbeta med hållbarhet, CSR och ansvarstagande.
Sustainergies driver Sustainergies Cup – en årlig studenttävling i hållbarhet där studenter skapar lösningar åt föreningens företagspartners, karriärspaning för studenter, CSR Live – ett program där CSR-chefer/hållbarhetsavdelningar på företag tar emot en grupp studenter och Hållbart Mentorskap där engagerade studenter matchas med erfarna förebilder.
När Unga Sociala Entreprenörer nyligen mötte Simon Werbart Flato, berättade han att företagen är väldigt intresserade av samarbete och ser ett stort värde i kontakter med unga människor. Sustainergies framgång beror också på att företagen upplever att Sustainergies erbjuder en tydlig produkt som inte tar för mycket tid i anspråk och att studenterna stöttar den befintliga verksamheten. För studenterna kan Sustainergies leda till värdefulla meriter, kontakter med företag och ett jobb.
Hur skapar man en liknande win-win situation i grundskolan och gymnasiet? Målet är ju att entreprenörskap ska genomsyra skolan och att skolan ska öppnas upp mot omvärlden. Även i gymnasieskolan finns många intressanta exempel på samarbeten mellan företag/organisationer och skolan. Transfer och Tillväxtverkets kvinnliga entreprenörerär två exempel. Storföretagen startar också egna gymnasier, vilket Volvogymnasiet i Skövde, SKF Tekniska Gymnasium i Göteborg och Skanskagymnasiet i Växjö är exempel på. Förhoppningen är att dessa gymnasier ska säkra kompetensförsörjning och ge anställningsbara elever.
Det finns många möjligheter, men många skolor upplever sannolikt också att det är svårt att skapa långsiktiga samarbeten med företag/organisationer. Företag som får en fråga om att engagera sig i gymnasieskolan kanske inte ser rekryteringsmöjligheter som en anledning – då är studenter i den högre utbildningen närmare arbetslivet. Dessutom kan det finnas en oro för att ett engagemang i skolan kostar för mycket i form av tid. För skolorna är företagssamarbeten å andra sidan en stor möjlighet – skolan får en koppling till omvärlden, eleverna motiveras och företagssamarbeten är förstås en fördel på den konkurrensfyllda gymnasiemarknaden. Samtidigt tar det tid för lärare och skolledning att bygga upp ett samarbete med näringslivet/organisationer.
Här finns ett stort utrymme för innovativa företag att se möjligheten i att bygga upp samarbeten med grund- och gymnasieskolor. Unga människor i skolan är framtidens medarbetare. Varför inte bygga samarbeten med skolor som gynnar båda parter? Eleverna kan bidra med idéer kring hur företagens befintliga verksamhet eller produkter kan bli mer hållbara och attraktiva för unga konsumenter, samtidigt som lärare och elevers arbete får en koppling till verkligheten. Framförallt gynnas både företag/organisationer och skolorna av att unga människor är bättre förberedda för yrkeslivet.
ungasocialaentreprenorer.se 