Entreprenöriel…

Entreprenöriella förmågor och etiska perspektiv i turismbranschen

konferensen Entreprenörskap och entreprenöriellt förhållningssätt, som genomfördes i Stockholm den 8-9 maj 2012, berättade gymnasieläraren Anette Onn med stor entusiasm om sitt arbete med att kombinera entreprenörskap och hållbar utveckling, såväl miljömässigt som etiskt. Anette har arbetat inom turismbranschen och när hon blev lärare var det självklart för henne att tänka tillbaka till sitt arbete som reseledare och på kompetenser hon behövde i detta arbete. Förmågan att anpassa dig till olika situationer, självständigt kunna lösa problem och tänka kreativt, var sådana förmågor som Anette ville förmedla till sina elever som läste på turismprogrammet på Fredrika Bremer Gymnasierna.

Dessutom hade Anette reagerat på att hon själv som reseledare kunde leva gott, samtidigt som befolkningen i länderna hon befann sig i, knappast hade tillgång till rent vatten. Hon reagerade på att lokala näringsidkare inte gynnades av turismen när ”All inclusive hotell” växte upp på turistorter. Istället gick turisternas pengar till utländska företag.

I sin undervisning började Anette kombinera dessa olika perspektiv på turismen; dels att turismeleverna behöver utveckla sina entreprenöriella förmågor och dels att de behöver bli medvetna om det etiska perspektivet på turism. Efter tre år med samma klass tycker Anette att hon har nått målet. Eleverna var först livrädda över att få ta så mycket ansvar och över att behöva göra muntliga framträdanden. Men Anette är övertygad om att man som lärare måste börja i årskurs ett på gymnasiet med ett nytt förhållningssätt och nya arbetsmetoder. Eleverna är ofta inte vana vid att vara entreprenöriella, men kommer snart in i det och växer av att få ta mer ansvar.

Anettes elever har startat UF-företag och bland dessa finns en grupp som erbjudit föreläsningar om etiska frågeställningar till reseföretag. Eleverna som driver företaget ”Sensible Tourism UF” har varit framgångsrika och skapat kontakter i näringslivet. Deras affärsidé är att ändra människors resvanor och beteende. De föreläser i skolor och har en extern rådgivare i Jennie Dieleman, författare till boken Välkommen till Paradiset.

Anette Onn tror inte på en pedagogik där eleverna ska läsa sig till kunskap. Istället har hon själv, innan begreppet entreprenöriellt användes i skolans värld, kommit fram till att eleverna lär sig bäst genom upplevelsebaserat lärande och genom att möta verkligheten. I sitt arbete har hon samarbetet mycket med en stor researrangör och även med en lokal turistbyrå. Hon ser också ett positivt resultat av sitt arbete – eleverna är nöjda och lär sig mer. Eleverna knyter kontakter med sin omvärld och utvecklar såväl sina entreprenöriella förmågor, som sin förmåga att tänka hållbart och att reflektera kring en bransch utifrån olika perspektiv.

Anette kommer förstås att fortsätta med det hon brinner för – att kombinera entreprenörskap och hållbar turism.

 


 

”Förena utbildningens kärnuppdrag och gift ihop entreprenörskap och hållbar utveckling”

Detta var ett av förslagen som togs fram idag på WWF:s rådslag i Stockholm med inbjudna personer från den politiska sfären, myndigheter, skola, högskola, företag och organisationer. Ett rådslag hölls om hur skolan ska bli bättre på att kombinera entreprenörskap och lärande för hållbar utveckling och vad olika aktörer kan göra.  Anne Isberg från Unga Sociala Entreprenörer presenterade en utredning, som är gjord på uppdrag av WWF, och som snart kommer att finnas tillgänglig på WWF:s hemsida.

John Holmberg, professor och vicerektor på Chalmers tekniska högskola, samt innehavare av en UNESCO-professur i lärande för hållbar utveckling, förespråkade en lösningsorienterat synsätt och menar att hållbar utveckling skapar mening för eleverna. Han tyckte att entreprenörskap och hållbar utveckling är viktiga för varandra och att man systematiskt bör visa hur de kan giftas ihop.

Svante Bengtsson, vd och grundare till Rehact AB, beskrev hur han som entreprenör haft nytta av såväl teoretisk bildning (varför?), som praktisk utbildning (hur?). Ingela Bursjöö, forskare och pedagog, menade att det är i mötet med verkligheten, exempelvis framför en jury eller i mötet med media, som det händer något med eleverna. Det blir på riktigt, helt enkelt.

Pia Alhäll, verksamhetschef på Porthälla gymnasium, beskrev att skolans arbete måste ta sitt avstamp i vilka elever som vi vill ska gå ut från skolan. I hennes skola är det elever med en positiv världsbild, en social förmåga och en framtidstro, som är målet. Ulrika Carlsson (C) och ledamot i utbildningsutskottet, talade om ”ta-för-sig-samhet” och ville sprida goda exempel på hur entreprenörskap och hållbar utveckling kan giftas ihop.

Mats Lundqvist, ansvarig för Chalmers entreprenörsskola, menade att det inte är någon idé att ägna sig åt en idé som inte är hållbar och gav flera exempel på hållbara företag som utvecklats av studenter på Chalmers och som idag möter stor framgång. Mats Lundqvist och John Holmberg hade också en spännande idé om att utveckla en nationell Think-Tank som tar ansvar för att sprida kunskap kring hur entreprenörskap och hållbar utveckling kan kombineras.

Rådslagen i grupper mynnade ut i idéer om att påverka regeringen att ställa krav på att entreprenörskap och hållbar utveckling kombineras i skolan och att låta Skolinspektionen och Högskoleverket följa upp att så sker. Forskning behöver spridas, begreppen definieras och kompetensutveckling krävs för att få med både lärare och skolledare på tåget. Det finns ett glapp i implementeringskedjan mellan politikernas strategier och beslut och verkligheten i klassrummet. Skolor behöver stöd från kommuner och strukturella förutsättningar; lärarhögskolor behöver förbereda lärare så att de kan förverkliga politiska intentioner. Det handlar om att våga släppa taget, våga misslyckas, om mod att lyfta in estetiken, det kreativa och det tvärvetenskapliga förhållningssättet.

Skolan behöver ge verkliga utmaningar och engagemanget i skolan ska inte bara beroende av eldsjälar. Kanske kan entreprenörskap tillsammans med lärande för hållbar utveckling betonas som en nyckelkompetens inom EU, föreslog en grupp, medan en annan förespråkade ett bredare och mer hållbarhetssinriktat entreprenörskap.

Ett mycket inspirerande rådslag avlutades med en lunchmacka och eftersnack. Nu väntar vi på vem som tar initiativet till en Think-Tank!