Kategori: Alla

Inspireras av innovationer – skapa egna innovationer

2 kommentarer

Inspireras av innovationer - skapa egna innovationer

Vi har besökt Tekniska museet i Stockholm i veckan och röstat på vilka av 100 viktiga innovationer som hamnar som tio-i-topp. Allt från avloppsystem till vindkraft presenteras på ett spännande sätt och vi kan konstatera att allt i princip är en innovation.

Utställningen, som kommer att pågå i minst tre år, är den största satsning som Tekniska museet har gjort. För skolklasser och andra besökare som själva vill vara innovativa, finns en innovationsverkstad med möjlighet att skapa egna lösningar på problem. ”Vi vill locka fram elevernas inneboende nyfikenhet och uppmuntra till egen kreativitet, problemlösning och intresse för entreprenörskap”, skriver Tekniska museet på sin hemsida.

Samtidigt uppmärksammar Lärarförbundet innovativa lärare som systematiskt utvecklar undervisningsmetoder för att främja barns och ungdomars lärande. Sista ansökningsdag för att vinna ett stipendium är den 31 januari 2013.

Hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande med dataspel som verktyg

4 kommentarer

I gårdagens Aktuellt handlade ett av inslagen om att det i en skola i Danderyds kommun är obligatoriskt för elever att spela dataspel på lektionerna. Det rör sig om Viktor Rydbergs Samskola där eleverna med hjälp av dataspelet Minecraft skapar hållbara städer. Med Minecraft, en digital version av lego, som handlar om att man av fyrkantiga block bygger saker, blir abstrakta skolämnen mer konkreta.

I ett ämnesöverskridande projekt där ämnena kemi, fysik, biologi, samhällskunskap och svenska ingår, ska eleverna i Minecraft bygga en stad som är klimatsmart utifrån kunskaper som de får på lektionerna. I spelet har eleverna exempelvis byggt hus som är utrustade med kärl för källsortering och som får sin el genom vind- och vattenkraft, samt solceller.

Syftet med projektet är att eleverna ska ta ställning i olika miljöfrågor och skapa en framtidsstad som är hållbar, beskriver läraren Lena Brännström. Eleverna håller regelbundet redovisningar och visar vad de gjort och varför.

Skolan är nöjda med resultatet och upplever att dataspelet gjort eleverna mer intresserade av miljön vilket bekräftas av eleverna i Aktuelltreportaget. ”Man får reda på konsekvenserna om man inte tar hand om miljön”, säger en elev.

Viktor Rydbergs Samskola arbetar entreprenöriellt på flera olika sätt enligt sin hemsida, men i Aktuelltinslaget nämns inte att de också vunnit tävlingen Future City 2010/2011, en ämnesöverskridande tävling för elever i årskurs 6-9 som syftar till att föra in entreprenörskap och hållbar utveckling i undervisningen. Future City ger på sin hemsida mycket spännande verktyg för hur pedagoger kan arbeta med Minecraft för att bygga klimatsmarta städer.

Bakom Future City står en rad föreningar, myndigheter, organisationer och universitet. Hör möts alltså skola och näringsliv med målet att bygga framtidens stad och stimulera kreativitet, lagarbete och problemlösningsförmåga. Inspiration ges i en video och sedan är det bara att sätta igång!

Ett annat initiativ för att inspirera skolungdomar att engagera sig i en hållbar stadsutveckling har tagits av Stockholms stad under hösten 2012. Staden har gett The Good Tribe i uppdrag att träffa ungefär 2 000 gymnasieelever i 8 gymnasieskolor för att prata klimatfrågor, gröna jobb, samhällsengagemang och lösningar för ett hållbart och fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Inspirationsdagen har bland annat innehållit en ”Uppstickar-Talkshow” och en ”Jeansresa”. I workshopen ”Tidsresan 2050” har eleverna själva får skapa visioner för hur Stockholm kan se ut som fossilbränslefri stad 2050. Elevernas visioner har också dokumenterats och ska bli en del av Stockholms stads Färdplan 2050.

Detta är spännande initiativ kring en hållbar stadsutveckling som verkligen är värda att uppmärksammas och som stämmer överens med verkliga behov. Enligt WWF beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer år 2050 och för detta krävs hållbara lösningar. Fantastiskt att unga skolungdomar får delta i processen att tänka kring möjliga lösningar på detta verkliga problem.

Utbildar vi våra elever med tanke på framtidens behov av kompetenser?

2 kommentarer

Vi lever i en globaliserad och konkurrensfylld värld där utvecklingen går snabbt. Ingen vet, men många aktörer försöker förstå, hur framtiden kommer att se ut. Utbildningsfrågor och frågor om vilka kompetenser våra barn och ungdomar behöver i framtiden, ses självklart som viktiga både i Sverige och internationellt. Eftersom ingen kan sia om framtiden, finns en insikt om att unga idag behöver skaffa sig kompetenser så att de kan anpassa sig till en föränderlig värld.

Rektorsakademien, en ideell förening som bildades 2004 för att stärka ledarskapet i skola och arbetsliv, har tagit initiativ till att identifiera vilka framtidskompetenser som behövs i Sverige. De började 2010 med att kartlägga internationella initiativ på området och kunde konstatera att det fanns en samstämmighet, åtminstone bland de västerländska förslagen.

EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande 2006 utgör endast ett exempel på försök att identifiera vilka kompetenser medborgarna behöver i framtiden:

• Kommunikation på modersmålet.
• Kommunikation på främmande språk.
• Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
• Digital kompetens.
• Lära att lära.
• Social och medborgerlig kompetens.
• Initiativförmåga och företagaranda.
• Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

Rektorsakademien valde att bygga vidare på det grundarbete som andra genomfört, men har sedan gått ett steg längre. De menar att resonemangen om framtidskompetenser måste sättas in i en svensk kontext: det svenska utbildningssystemet och den svenska arbetsmarknaden.

Rektorsakademiens arbete har genomförts tillsammans med personer från skola, näringsliv, offentlig sektor och forskning. De har identifierat fyra kompetensområden: grundkompetenser (läsa, räkna, skriva och andra ämneskunskaper), medmänskliga (t.ex. mod, samarbetsförmåga och tolerans), innovativa (t.ex. normbrytare, ledarförmåga och kreativitet), samt digitala kompetenser (t.ex. nätsmart, mediemedvetenhet och reflektion/eftertanke). Till varje område har ca tio kompetenser valts ut.

Rektorsakademien konstaterar själva att man av hela listan kan få intrycket att bara en supermänniska kan besitta alla dessa kompetenser. Därför betonar de att deras modell för framtidskompetenser är riktade till kommuner och skolor, inte till enskilda elever eller lärare:

”Den arbetsprocess som vi vill stimulera handlar om hur skolor ska kunna
skapa miljöer där elever kan utveckla dessa kompetenser. Men också hur
skolor ska kunna värdera sitt eget arbete med framtidskompetenser, se om
skolan i sitt arbete ligger väl framme och var man behöver förbättra sig.”

Rektorsakademien erbjuder en arbetsmodell för skolor som vill utveckla sitt arbete med kompetenser.

Jan Hylen, konsult som arbetar med Rektorsakademiens Framtidskompetenser, konstaterar i sin blogg att kompetensbegreppet, som även finns med i skollagens portalparagraf, tycks vara ett nyckelbegrepp i samtalet om skolans roll i ett snabbt föränderliga samhälle. Han redogör för den konferens om framtidskompetenser, eller ”21st Century Skills”, som den 4 juni 2012 arrangerades av Skolverket, Utbildningsdepartementet och stiftelsen DIU( Datorn i Utbildningen) i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, Lärarförbundet, IT- och telekomföretagen och Microsoft.

En gemensam uppfattning på konferensen, bland publiken och deltagare, var ”att svensk skola sedan länge både har styrdokument och arbetsformer som främjar många av de kompetenser som diskuterats under dagen men att dessa behöver bli mer synliga och att vi behöver bli tydligare och mer systematiska i vår bedömning”, skriver Jan Hylén.

Unga Sociala Entreprenörer instämmer i att en ökad medvetenhet i skolorna om framtidskompetenserna, är betydelsefull. Det handlar om att elevernas kompetenser i högre grad behöver överensstämma med arbetslivets behov och inte minst att unga människor skaffar sig kompetenser som de behöver som medborgare.

Varför inte börja det nya året, 2013, med en reflektion kring kompetenser som just din skolas elever ska lägga fokus på. Detta är ett arbete som kräver delaktighet av skolledare och alla lärare och varför inte inkludera eleverna?

Företag /organisationer + elever = stärkt kompetens som gynnar båda

Lämna en kommentar

Forskningsinstitutet Ratio konstaterar i en studie från 2012 att kompetensbristen hos företag orsakas av att svenska utbildningar inte motsvarar näringslivets behov. Problemen finns inom såväl gymnasieutbildning som högskola och universitet. Många unga är dåligt förberedda inför yrkeslivet, menar Ratio. ”En större samverkan mellan utbildning, arbetsmarknad och företagen måste till, på alla nivåer. Stärkt kompetens är också ett ansvar för näringslivet”, menar Nils Karlson, docent och VD på Ratio.

Det finns många goda exempel på intressanta samarbeten mellan företag/organisationer och utbildningar/studenter. Yrkeshögskolorna är ett. De uppvisar stor framgång i att utbilda studenter som snabbt kommer i arbete/startar eget. Förklaringar är att utbildningarna är behovsstyrda och att de innehåller mycket praktik. Nästan 90 procent av studenterna arbetar året efter examen.

På universiteten/högskolorna är samarbetet med företagen inte lika vanligt. Simon Werbart Flato, en av initiativtagarna till Sustainergies, kopplade ihop detta med ett brinnande engagemang för en hållbar utveckling. Sustainergies är en ideell förening som sammanför studenter med företag/organisationer för att tillsammans arbeta med hållbarhet, CSR och ansvarstagande.

Sustainergies driver Sustainergies Cup – en årlig studenttävling i hållbarhet där studenter skapar lösningar åt föreningens företagspartners, karriärspaning för studenter, CSR Live – ett program där CSR-chefer/hållbarhetsavdelningar på företag tar emot en grupp studenter och Hållbart Mentorskap där engagerade studenter matchas med erfarna förebilder.

När Unga Sociala Entreprenörer nyligen mötte Simon Werbart Flato, berättade han att företagen är väldigt intresserade av samarbete och ser ett stort värde i kontakter med unga människor. Sustainergies framgång beror också på att företagen upplever att Sustainergies erbjuder en tydlig produkt som inte tar för mycket tid i anspråk och att studenterna stöttar den befintliga verksamheten. För studenterna kan Sustainergies leda till värdefulla meriter, kontakter med företag och ett jobb.

Hur skapar man en liknande win-win situation i grundskolan och gymnasiet? Målet är ju att entreprenörskap ska genomsyra skolan och att skolan ska öppnas upp mot omvärlden. Även i gymnasieskolan finns många intressanta exempel på samarbeten mellan företag/organisationer och skolan. Transfer och Tillväxtverkets kvinnliga entreprenörerär två exempel. Storföretagen startar också egna gymnasier, vilket Volvogymnasiet i Skövde, SKF Tekniska Gymnasium i Göteborg och Skanskagymnasiet i Växjö är exempel på. Förhoppningen är att dessa gymnasier ska säkra kompetensförsörjning och ge anställningsbara elever.

Det finns många möjligheter, men många skolor upplever sannolikt också att det är svårt att skapa långsiktiga samarbeten med företag/organisationer. Företag som får en fråga om att engagera sig i gymnasieskolan kanske inte ser rekryteringsmöjligheter som en anledning – då är studenter i den högre utbildningen närmare arbetslivet. Dessutom kan det finnas en oro för att ett engagemang i skolan kostar för mycket i form av tid. För skolorna är företagssamarbeten å andra sidan en stor möjlighet – skolan får en koppling till omvärlden, eleverna motiveras och företagssamarbeten är förstås en fördel på den konkurrensfyllda gymnasiemarknaden. Samtidigt tar det tid för lärare och skolledning att bygga upp ett samarbete med näringslivet/organisationer.

Här finns ett stort utrymme för innovativa företag att se möjligheten i att bygga upp samarbeten med grund- och gymnasieskolor. Unga människor i skolan är framtidens medarbetare. Varför inte bygga samarbeten med skolor som gynnar båda parter? Eleverna kan bidra med idéer kring hur företagens befintliga verksamhet eller produkter kan bli mer hållbara och attraktiva för unga konsumenter, samtidigt som lärare och elevers arbete får en koppling till verkligheten. Framförallt gynnas både företag/organisationer och skolorna av att unga människor är bättre förberedda för yrkeslivet.

Nu utvärderas entreprenörskap i skolan

Lämna en kommentar

Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande ska från och med hösten 2011, enligt skolans styrdokument, genomsyra hela utbildningssystemet. I många skolor påbörjades arbetet långt tidigare. Hur ser då resultatet ut av denna satsning? Skolverket konstaterade 2009 i rapporten Entreprenörskap i skolan – en kartläggning att det finns få utvärderingar av resultatet av skolornas arbete med entreprenörskap. Här står att ”Enkätundersökningen pekar på svårigheterna att utvärdera resultaten av en utbildning som syftar till att främja entreprenörskap och att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt eftersom det är svårt att fånga resultat av processer.”

Nu påbörjas den första större externa utvärderingen i Sverige. Den 12-13 september 2012 anordnade Ifous ett seminarium som inledning till utvecklingsprogrammet Entreprenöriellt lärande – drivkraft och motivation för framgång i skolan. Detta FoU-programsyftar till att ge skolor stöd i utvecklingsarbetet inom entreprenöriellt lärande. Forskningsprojektet kommer att vara inriktad på att studera sambandet mellan entreprenöriellt lärande och elevers resultat.

Tolv skolhuvudmän och 25 skolor deltar i projektet, liksom forskningsledaren Eva Leffler och doktoranderna Eva-Lena Lindster-Norberg och Monika Diehl från Umeå universitet.  Eva Leffler konstaterade att det finns luckor att fylla i forskningen om entreprenöriellt lärande och bedömning. Även longitudinella studier saknas, något som Ifous FoU-program kan ändra på med sin längd på tre år och fokus på effekterna av elevers lärande och effekter på samhällsutvecklingen.

På europeisk nivå släppte Eurydike-nätverket den 27 mars 2012 en ny tematisk studie kring entreprenörskap i skolutbildning, Entrepreneurship Education at School in Europe. För närvarande arbetar en grupp inom EU-kommissionen, Thematic Working Group on Entrepreneurship Education, med att göra en sammanställning över learning outcomes (’förmågor’) inom entreprenörskapsutbildning inom yrkesutbildning (gymnasial och eftergymnasial) och högre utbildning.

Skolverkets kartläggning från 2009 visar att många skolor bedömer att entreprenörskap i skolan har lett till ett ökat engagemang, kreativitet, inflytande och ansvarstagande hos eleverna; till en ökad samverkan mellan skola och närsamhället; till ett ökat företagande och en större förståelse för företagandets villkor, samt en ökad teknikförståelse.

Unga Sociala Entreprenörer ser fram emot att följa Ifous utvecklingsprogram. Dessutom ska det bli intressant att se hur arbetet med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande utvecklas i andra europeiska länder. Slutligen hoppas vi att skolorna får del av alla dessa resultat så att lärdomarna sprids!

Entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling går hand i hand

Lämna en kommentar

Hur ska jag som lärare göra för att kombinera entreprenörskap och lärande för hållbar utveckling i undervisningen? Handfasta förslag ges i ett material som tagits fram av Samklang på uppdrag av ENTRIS-entreprenörskap i skolan: Studiematerial för skolpersonal i entreprenöriellt lärande. I materialet finns också många intressanta länkar och lästips. Författarna konstaterar att det nära nog är omöjligt att arbeta med hållbar utveckling  utan att samtidigt arbeta entreprenöriellt.

Entreprenörskap som begrepp används inte i Skolverkets material Hållbar utveckling i praktiken från 2004. Däremot finns här konkreta exempel på hur skolor arbetar med hållbar utveckling från 40 lärare på 9 skolor. Världsnaturfondens satsning Skola på hållbar väg – skolors arbete inom hållbar utveckling är också intressant läsning som inspirerar till att kombinera lärande för hållbar utveckling med entreprenörskap/entreprenöriellt lärande. Det entreprenöriella lärandet handlar ju om att elever utvecklar sin kreativitet, initiativförmåga och drivkraft att gå från idé till handling.

Unga Sociala Entreprenörer tror att lärare och skolledare behöver ännu fler konkreta exempel på hur entreprenörskap och lärande för hållbar utveckling kan kombineras i skolan. Här är ett par tips:

Index är en dansk ideell organisation, etablerad 2002, med målet att arbeta globalt med Design to Improve Life. Index har
initierat ett samarbete emellan några lärarhögskolor, gymnasieskolor och grundskolor i Danmark och Sverige, belägna i Öresundsregionen. Syftet med samarbetet är att utbilda lärare som i sin tur kan utbilda unga människor inom området hållbar design och innovation. Projektet kommer att pågå i tre år och syftet är att blivande lärare lär sig använda ett nytt designtänk och olika kreativa verktyg för att i sin tur uppmuntra elever att utforma lösningar som kan förbättra livet för människor över hela världen. Ett gediget pedagogiskt material finns på Index hemsida.

Index delar också ut världens största designpris som 2011 gick till organisationen Design for Change, som arbetar för att utveckla barns kreativitiet och entreprenöriella förmågor.

Design for Change startades av Kiran Bir Sethi i Riverside School i Ahmedabad i Indien. Kiran Bir Sethi är utbildad i design och funderar alltid  hur saker och ting kan göras på ett bättre sätt. De beskriver sin metod på följande sätt: ”Design for Change developed a simple design process that enables children to become drivers of change. The process got children to feel (any issue that bothered them), imagine (a way to make it better), do (implement the act of change) and share (make it visible)”. Lyssna på grundaren Kiran Bir Sethis inspirerande TED-tal som beskriver hur hon vill riva murarna mellan skolan och världen utanför.

Helena von Malortie har som textillärare i Tångvallaskolan i Vellinge låtit sina elever arbeta med Design for Change. Läs också om eleven Fanny som i våras fick visa upp sin klänning, virkad med spillmaterial från SCA (Svenska Cellulosa Aktiebolaget) på Moderna museets utställning Konstplaneten. ”Viktigt  att eleverna får visa upp sina alster utanför skolan. Vilket lyft det är för den här tjejen att få ställa ut sin klänning”, konstaterade Helena von Malortie.

En fantastisk klänning och ett inspirerande exempel på hur elevernas kreativitet och drivkraft utvecklas i en undervisning som kombinerar entreprenörskap och hållbarhetstänk.

 

Vad innebär det att undervisa om hållbar utveckling i alla ämnen?

Lämna en kommentar

Vi förknippar ofta lärande för hållbar utveckling med undervisningen i naturkunskap och samhällskunskap, men lärande för hållbar utveckling ska genomsyra alla ämnen enligt skolans nya läroplaner, kursplaner, examensmål och ämnesplaner. I grundskolans och gymnasieskolans läroplaner står det att ”Undervisningen ska belysa hur samhällets funktioner och vårt sätt att leva och arbeta kan anpassas för att skapa hållbar utveckling”.

Peder Sandahl, tidigare verksamhetsledare på Den Globala Skolan, har gjort en sammanfattning av skrivelser om lärande för hållbar utveckling i förskola och skola och konstaterar att ”Frågor om en hållbar utveckling ingår som ett centralt område i flera ämnen och kan i andra ämnen vara ett betydelsefullt inslag, i till exempel svenska, engelska, moderna språk, språk, bild, slöjd, idrott och hälsa samt hem- och konsumentkunskap”.

I gymnasieskolans ämnesplaner står att lärande för hållbar utveckling ska genomsyra ämnen som samhällskunskap, naturkunskap, biologi, design, geografi, handel och livsmedels- och näringskunskap. I grunden berörs alla ämnen även om ämnesplanerna inte berör perspektivet hållbar utveckling, för nytt i gymnasieskolans styrdokument är att Skolverket betonar att alla delar utgör en enhet och att dubbelregleringar har undvikits. Det innebär att det som står i skollagen inte upprepas i gymnasieförordningen, eller att det som står i läroplanen inte repeteras i ämnesplanen.

Hur ser det ut i verkligheten? Har exempelvis svenskläraren ett hållbarhetsperspektiv i sin undervisning? Skolprojektet Energiutmaningen har tagit fasta på det faktum att hållbar utveckling ska genomsyra skolans ämnen. På Fyrklöverskolan i Hedemora fortbildas lärare att lära ut om hållbar utveckling i alla ämnen. Projektet pågår i tolv skolor i Värmland och Dalarna. Lisen Vogt, projektledare, menar att alla ämnen kan ha ett hållbarhetsperspektiv. I religion kan moraliska frågeställningar tas upp, såsom ”Är det rätt att jag kör runt i min bil varje dag när klimatförändringar och havsnivåhöjningar hotar Bangladesh?”, menar hon.

Unga Sociala Entreprenörer instämmer – lärande för hållbar utveckling ska genomsyra hela skolan och alla ämnen. Självklart underlättar ämnesövergripande samarbete lärarens uppdrag, eftersom lärande för hållbar utveckling berör många ämnen.

Vill du veta mer? Kontakta gärna Knutprojektet som är ett samarbete mellan fyra regionala aktörer och syftar till att öka barn och ungdomars intresse, kunskap och engagemang för klimat-, resurs- & energifrågor.

Dags för hållbara entreprenörer i skolan!

Lämna en kommentar

”Flera exempel visar på vinster i elevernas motivation när man ”gifter ihop” entreprenörskap och hållbar utveckling. Verkliga frågor måste finnas med där kunskapen kommer till användning och där eleverna är delaktiga”, skriver Håkan Wirtén, generalsekreterare Världsnaturfonden (WWF), John Holmberg, professor i fysisk resursteori vid Chalmers/Sveriges första UNESCO-professor i lärande för hållbar utveckling och Pia Alhäll, verksamhetschef Porthälla gymnasium i en debattartikel i gårdagens Dagens Samhälle.

När entreprenörskap och hållbar utveckling i skolan kombineras uppstår dubbla vinster: Elevernas kunskap om hållbar utveckling ökar och eleverna utvecklar en handlingsförmåga. Dessutom är det roligt och motiverande att koppla skolan till omvärlden. Vem vill inte uppleva att jag kan bidra till en bättre värld?

”Visionerna om en global hållbar utveckling är lättare att nå om det svenska utbildningssystemet förbereder barn och unga inför de utmaningar som världen står inför”, skriver debattörerna och Unga Sociala Entreprenörer instämmer.

 

Sommar och tid för reflektion och kreativitet

Lämna en kommentar

I juni för två år sedan, på båtens fördäck, föddes idén om Unga Sociala Entreprenörer. Sommarlovet hade precis börjat, alla prov och uppsatser var rättade och äntligen fanns plats för nya och fria tankar. Jag testade idén på familjen och fick grönt ljus. Den var värd att bygga vidare på och det var en härlig känsla att känna sig entreprenöriell. 

Denna erfarenhet har fått mig att ännu bättre förstå att vår kreativa förmåga behöver uppmuntras och ges plats. Zenita skriver på Gestalhusets blogg att hon möter många människor som upplever att deras kreativitet begränsas på arbetsplatsen, samtidigt som motivationen minskar. Jag tror att många elever upplever samma sak; inte i förskolan och i lägre åldrar, men någonstans på vägen…

Zenita menar att kreativa ledare skapar kreativa miljöer. Varför inte använda sommaren till att bli mer kreativ? Varför inte in bejaka varandras kreativitet och se den som en god kraft? I en uppmuntrande miljö vågar de flesta vara mer spontana och kreativa. Du kan bidra till en tillåtande kultur. På vägen – låt dig inspireras av denna lilla film!

 

 

Utbildning om hållbar utveckling och entreprenörskap

Lämna en kommentar

”Utbildning för hållbar utveckling måste tas med i det utkast till ett nytt ramverk efter 2015 som görs i Rio” skriver Hirofumi Hirano, Japans utbildningsminister, Lena Ek, Sveriges miljöminister och Irina Bokova, generaldirektör för Unesco i en debattartikel som publicerats i Sydsvenskan idag.

Jordbävningsdrabbade barn överlevde i Japan i mars 2011 eftersom de lärt sig att skydda sig mot en eventuell jordbävningskatastrof; Lorna Down, litteraturlärare på Jamaica, insåg att ett stort socialt problem på Jamaica, våldet, kunde vävas in i elevernas litteraturstudier och på så sätt kopplas till ungdomarnas verklighet.

Kunskap kan verkligen förändra världen och om den kopplas till verkligheten blir den också mer meningsfull. Att kombinera hållbar utveckling med entreprenörskap innebär att unga människor får utnyttja sin kreativitet och drivkraft till att identifiera hållbarhetsproblem och skapa lösningar.

Eleverna på Påhlmans gymnasium i Stockholm identifierade under våren en rad olika hållbarhetsproblem som de löste med kreativa metoder. Innan det var dags att gå på sommarlov, presenterade de sina idéer framför en jury. En grupp besökte äldre på ett demensboende, genomförde aktiviteter med dem och bloggade om sina erfarenheter. ”Att fånga dagen” var temat och ett av syftena var att anhöriga till dem äldre skulle kunna följa bloggen. En annan grupp hade som idé att anordna klädinsamlingar på skolor och sedan skänka pengarna till hjälpverksamhet – en idé som är hållbar ur flera perspektiv.

”Utbildning kan förändra liv och skapa den framtid vi behöver”, skriver Hirofumi Hirano, Lena Ek, och Irina Bokova. Många lärare behöver också kompetensutveckling om såväl hållbar utveckling som entreprenörskap. Utbildning som ger lärarna verktyg i undervisningen ger många vinnare. Satsa på ett lärarlyft som ger ännu fler lärare kompetensen att sprida kunskap om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet!