Hållbarhetsmålen

Förra veckan skrev Dagens Nyheter om att Lärarförbundet och Skolverket föreslår en kartläggning av hur undervisning inom hållbar utveckling fungerar eftersom det idag finns lite kunskap kring detta. Unga Sociala Entreprenörer arbetar med att stötta lärare och skolledare att arbeta med hållbar utveckling genom det entreprenöriella lärandet enligt ledorden Hållbar utveckling + entreprenöriellt lärande = socialt entreprenörskap. Vi vill visa lärare konkreta exempel på hur man kan arbeta med hållbar utveckling tillsammans med sina elever och koppla arbetet till målen i resten av utbildningen.

Ni kan läsa DN:s artikel genom att klicka på bilden nedanför eller gå in på https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/elevers-kunskaper-om-hallbarhet-syns-inte-i-skolresultaten/

Ett exempel på hållbar utveckling och undervisning är projektet ”Tänk globalt, agera lokalt” som Unga Sociala Entreprenörer drev 2015 under två veckor tillsammans med lärare och elever från Viktor Rydbergs Gymnasium i Djursholm. Syftet med projektet var att identifiera allvarliga globala problem och arbeta med lösningar som ligger nära elevernas livsvärld. Projekten hade en naturvetenskaplig ingångsport och eleverna fokuserade på klimatfrågor och/eller energi. Det resulterade i en mängd helt fantastiska projekt som satt sitt avtryck i det kringliggande samhället.

bild 1

Det finns tydliga krav från EU, Riksdag och Skolverket att vi ska arbeta mer entreprenöriellt i skolan, vars arbete dessutom ska genomsyras av hållbar utveckling. Men det är inte alltid enkelt att tänka om och veta hur detta ska gå till. Dessutom är begreppet entreprenöriellt lärande knepigt. Många i och omkring skolans värld missuppfattar detta som ett försök att skapa företagare av våra elever. Men det handlar om att koppla skolan till det omkringliggande samhället och låta barn och ungdomar arbeta med verkliga projekt som kanske sätter avtryck i samhället. Genom att arbeta så här så ställs andra krav på både lärare och elever. Det räcker inte med att bara ge och få kunskaper, utan man ska som elev få chansen att i skolan utveckla sin handlingskraft, kreativitet, analysförmåga, samarbetsförmåga och kritiska tänkande. Genom att arbeta ”på riktigt” och använda skolans ämnen som verktyg för personlig utveckling så kan elevernas motivation och självkänsla öka – skolan blir helt enkelt mer meningsfull. Hållbar utveckling är också något som många skolor har svårt att arbeta med. Det blir ofta tillfälliga lösningar av eldsjälar och mer ofta än sällan läggs fokus på problemen och det finns varken tid och kunskap till hur man ska behandla lösningarna, vilket kan bli direkt destruktivt för unga människor vars framtid presenteras så negativt. Att bedriva sociala entreprenörskapsprojekt är ett sätt att kreativt bemöta dessa krav. Detta är ett sätt att förbereda våra barn och ungdomar att kunna hantera problem som vi ännu inte vet är problem så att de kan bemöta framtidens utmaningar och en föränderlig arbetsmarknad. Det är viktigt att de förstår att de själva har makten att förbättra samhället och till och med världen.

I projektet fick eleverna tydliga ramar och kunskap kring hur man t.ex skriver en projektplanering, hur man ”pitchar” sin idé, det vill säga hur man säljer in sin idé för de personer som är nödvändiga för att projektet ska lyckas. Arbetet skulle mynna ut i en projektrapport. Vi gjorde många elever upprörda genom att berätta att de inte fick lämna in rapporten i uppsatsform, något som de flesta elever känner sig trygga med. Istället skulle rapporten vara lättillgänglig, visuellt attraktiv och informativ och dessutom kunna länkas till (på t. ex sitt CV). Det fick heller inte ta mer än max 15 min att ta sig igenom rapporten. Den enda informationen eleverna fick var vad som skulle finnas i en rapport, hur detta skulle gå till var upp till dem själva och deras kreativa förmåga, med stöd och tips från handledare. Vi lade också stor vikt vid betydelsen av gott samarbete och gruppdynamik för att lyckas och eleverna fick olika teorier som de kunde använda i sina reflektioner. T.ex Susan Weelands teori kring gruppens liv och död.

Det var tydligt att eleverna gärna hade velat välja grupp efter just samarbetsförmåga och intresse, något som vi försökt administrera med såg för krångligt. De sattes helt enkelt i grupp utefter program och kurs. Det tåls att tänka på hur man kan ordna så att eleverna får chansen att göra ett aktivt val i gruppsammansättningen, t.ex utefter intresse eller efter gruppdynamik.

bild 2

Vi ville även passa på att låta eleverna som går i åk2 tränas att skriva abstract och hur man når ut med sitt budskap. Eleverna fick en grundkurs i kommunikation av bildläraren Morten Bastrup och en snabbkurs av Viktor Rydberg stiftelses utvecklingsansvarige och IT chef Lars Lingman om vikten av visuell information och hur man gör infografics. Eleverna fick sen i uppgift att presentera det problemet (och sina lösningar) med hjälp av infografics.

Eleverna själva svarade så här på utvärderingen av projektet:

88% svarade ja på frågan om de nu efter projektperioden kan skapa projekt som bidrar till positiv samhällsutveckling.
71% svarade att de fått större förståelse för globala klimat- och energiproblem.
75 % av eleverna svarade ja på frågan om de hade haft roligt under projektveckorna.

Exempel på sociala entreprenörskapsprojekt som eleverna satte igång efter bara 10 dagar:

Bio food fuel , The bin project , Fruitkeep , Share4Climate , Panta ännu mera , VRG Carpoolare , Recycle within our school

Tycker du att detta verkar intressant?

Ta en titt på handledningen Tänk globalt agera lokalt – socialt entreprenörskapsprojekt och kontakta Unga Sociala Entreprenörer om du har frågor och vill ha hjälp med att utveckla liknande projekt på din skola!

info@ungasocialaentreprenorer.se

Läs mer om entreprenöriellt lärande och svårigheter med att få in hållbar utveckling i skolans undervisning:

Skolverket: Vad är entreprenöriellt lärande?

Naturskyddsföreningens Rapport Hållbar utveckling i skolan- var god dröj.

Att arbeta med globala frågor i skolan – på riktigt!

Ni kan arbeta i stora och små projekt. Kanske vill du att dina elever arbetar ämnesövergripande inom ett mycket brett område som de nya globala hållbarhetsmålen, de mänskliga rättigheterna eller globalisering? Eller så vill du kanske att dina elever ska arbeta inom ett visst område inom en kurs som t.ex energi eller klimatfrågan? Du kommer dock snart se hur enkelt och självklart att samarbeta med flera andra ämnen.

Räkna med att steg ett tar minst 2 timmar. Hur lång tid det sen tar varierar utifrån hur stort målet är (steg 6).

1. Kick off: Börja med en kick off där du presenterar den globala frågan ni ska fokusera på eller ett exempel på ett av problemen inom det område ni ska fokusera på.

Det kan handla om klimatfrågan eller något av problemen inom de globala hållbarhetsmålen/mänskliga rättigheter etc. Visa på hur ni i skolan eller i närområdet påverkar detta problem. Det kan handla om barnarbete och hur barnen i skolan vill ha saker som med stor sannolikhet kommer från fabriker där barn arbetar. Eller hur påverkar ni i skolan klimatet, slängs mycket mat t.ex.?

Banksy

2. Grupper: Dela in i grupper 3-5 elever i varje grupp.

För de äldre eleverna kan det här vara bra att diskutera roller i gruppen och gruppdynamik så att valet av grupper blir så genomtänkt som möjligt. T.ex. kan grupperna väljas utifrån intresseområde eller personliga förmågor (se fyra färger)

3. Val av problem: Om ämnesområdet är brett, t.ex. hållbarhetsmålen eller de mänskliga rättigheterna låt gärna eleverna själva välja vilket område de känslomässigt berörs mest av.

4. Beskrivning av problemet: (eleverna ska beskriva problemet och varför detta är ett problem och på vilket sätt som detta globala problem påverkas av er lokalt)

Kanske handlar det om att eleverna slänger mycket mat i skolan och på så sätt bidrar till klimatproblematiken. De äldre eleverna kan här utveckla problemet och konsekvenser av problemet utifrån olika perspektiv och hänvisa källor.

5. Vision: Be eleverna beskriva och anteckna hur det skulle se ut om detta inte längre var ett problem. Be dem tänka stort! T.ex. en värld där alla barn går i skolan

6. Mål: Ni ska nu ta ett steg mot denna vision. Vad skulle man kunna göra för att göra något åt problemet lokalt?

Här bör du som lärare hjälpa eleverna att skapa mål som anpassas efter tid och resurser. Det kanske handlar om att upplysa andra elever om hur många barn som plockar bomull och att denna bomull används i de kläder de använder.

Besvara frågorna S.M.A.R.T.A mål för att se om ert mål håller!

S: Specifikt: Exakt vad vill ni uppnå? Beskriv målet så tydligt som möjligt!

M: Mätbart: Hur vet ni att målet är uppnått. Går det att mäta på något sätt? Hur?

A: Attraktivt: Är målet viktigt, känns det viktigt att uppnå?

R: Realistiskt: Går målet att genomföra för den tid ni har på er, er samlade kunskap i gruppen, era förmågor och de resurser ni har omkring er?

T: Tidsbestämt – När ska målet vara nått? Exakt datum är tydligare än ”någon gång i på månaden”, och fungerar som ett ankare i verkligheten.

A: Accepterat: Är målet accepterat av de som berörs av målet?

7. Strategi: Hur ska eleverna uppnå detta mål? Här behöver eleverna sitta i grupp och arbeta fram en strategi och bolla idéer med lärare. Det är viktigt att det är eleverna som står för idéerna. Du som lärare är ett bollplank i denna kreativa process.

8. Delmål 1: Utifrån strategin, vilket är det första steget som eleverna ska ta för att uppnå sitt mål? Delmålen fylls på allt eftersom tills att målet är uppnått.

Det är bra om eleverna antecknar alla steg i processen och även skriver om hur det går. Detta anpassas efter svårhetsgrad. De äldre eleverna kan skapa mer avancerade projektplaner där elevernas olika roller i projekten framgår. De kan även logga om deras arbete och kalla läraren till projektmöten.

Gymnasiearbete: Med en väl utarbetad projektplan där problemet är väl utvecklat och kopplat till examensmålen och eleverna t.ex. gjort undersökningar (t.ex. hur mycket mat slängs och varför) så kan den skriftliga delen uppnå de akademiska kriterierna som gäller för högskoleförberedande gymnasiearbete. Eleverna får då vid projektets slut göra en projektredovisning och besvara frågor liknande opponering. Låt gärna eleverna göra en plansch eller en infografic kring sitt projekt som kan ställas ut för visning i skolan/lokala biblioteket/etc.

Genom detta sätt att arbeta kan flera ämnen lätt samarbeta och eleverna hjälps att utveckla förmågor som kreativ problemlösning, samarbete, ledarskap, kommunikation etc. I arbetet med problemet kanske matte, fysik, kemi, naturkunskap komma in. Hur detta påverkar/konsekvenserna kanske är frågor som kan hanteras i samhällskunskapen. Utformning, texter, presentationer kan hållas på svenska/andra språk. Media och bildämnen kan ha en mycket central roll i arbetet. T.ex. Hur man kan använda bilden för att göra abstrakt information lättare att förstå (problemet kan lätt handla om många siffror). Möjligheterna är många, och är det några som är kreativa problemlösare och vanan projektledare så är det vi lärare!

Framförallt är det ett mycket meningsfullt och roligt arbete för både lärare och elever! Exempel på detta arbetssätt hittar du här!

Lycka till!

Kategori: Hållbarhetsmålen

ELEVERS KUNSKAPER OM HÅLLBAR UTVECKLING

Att arbeta med globala frågor i skolan (grundskola/gymnasium)

Att arbeta med globala frågor i skolan – på riktigt!