Att arbeta med globala frågor i skolan (grundskola/gymnasium)

Att arbeta med globala frågor i skolan – på riktigt!

Ni kan arbeta i stora och små projekt. Kanske vill du att dina elever arbetar ämnesövergripande inom ett mycket brett område som de nya globala hållbarhetsmålen, de mänskliga rättigheterna eller globalisering? Eller så vill du kanske att dina elever ska arbeta inom ett visst område inom en kurs som t.ex energi eller klimatfrågan? Du kommer dock snart se hur enkelt och självklart att samarbeta med flera andra ämnen.

Räkna med att steg ett tar minst 2 timmar. Hur lång tid det sen tar varierar utifrån hur stort målet är (steg 6).

1. Kick off: Börja med en kick off där du presenterar den globala frågan ni ska fokusera på eller ett exempel på ett av problemen inom det område ni ska fokusera på.

Det kan handla om klimatfrågan eller något av problemen inom de globala hållbarhetsmålen/mänskliga rättigheter etc. Visa på hur ni i skolan eller i närområdet påverkar detta problem. Det kan handla om barnarbete och hur barnen i skolan vill ha saker som med stor sannolikhet kommer från fabriker där barn arbetar. Eller hur påverkar ni i skolan klimatet, slängs mycket mat t.ex.?

Banksy

Banksy

2. Grupper: Dela in i grupper 3-5 elever i varje grupp.

För de äldre eleverna kan det här vara bra att diskutera roller i gruppen och gruppdynamik så att valet av grupper blir så genomtänkt som möjligt. T.ex. kan grupperna väljas utifrån intresseområde eller personliga förmågor (se fyra färger)

3. Val av problem: Om ämnesområdet är brett, t.ex. hållbarhetsmålen eller de mänskliga rättigheterna låt gärna eleverna själva välja vilket område de känslomässigt berörs mest av.

4. Beskrivning av problemet: (eleverna ska beskriva problemet och varför detta är ett problem och på vilket sätt som detta globala problem påverkas av er lokalt)

Kanske handlar det om att eleverna slänger mycket mat i skolan och på så sätt bidrar till klimatproblematiken. De äldre eleverna kan här utveckla problemet och konsekvenser av problemet utifrån olika perspektiv och hänvisa källor.

5. Vision: Be eleverna beskriva och anteckna hur det skulle se ut om detta inte längre var ett problem. Be dem tänka stort! T.ex. en värld där alla barn går i skolan

6. Mål: Ni ska nu ta ett steg mot denna vision. Vad skulle man kunna göra för att göra något åt problemet lokalt?

Här bör du som lärare hjälpa eleverna att skapa mål som anpassas efter tid och resurser. Det kanske handlar om att upplysa andra elever om hur många barn som plockar bomull och att denna bomull används i de kläder de använder.

Besvara frågorna S.M.A.R.T.A mål för att se om ert mål håller!

S: Specifikt: Exakt vad vill ni uppnå? Beskriv målet så tydligt som möjligt!

M: Mätbart: Hur vet ni att målet är uppnått. Går det att mäta på något sätt? Hur?

A: Attraktivt: Är målet viktigt, känns det viktigt att uppnå?

R: Realistiskt: Går målet att genomföra för den tid ni har på er, er samlade kunskap i gruppen, era förmågor och de resurser ni har omkring er?

T: Tidsbestämt – När ska målet vara nått? Exakt datum är tydligare än ”någon gång i      på månaden”, och fungerar som ett ankare i verkligheten.

A: Accepterat: Är målet accepterat av de som berörs av målet?

7. Strategi: Hur ska eleverna uppnå detta mål? Här behöver eleverna sitta i grupp och arbeta fram en strategi och bolla idéer med lärare. Det är viktigt att det är eleverna som står för idéerna. Du som lärare är ett bollplank i denna kreativa process.

8. Delmål 1: Utifrån strategin, vilket är det första steget som eleverna ska ta för att uppnå sitt mål? Delmålen fylls på allt eftersom tills att målet är uppnått.

  • Det är bra om eleverna antecknar alla steg i processen och även skriver om hur det går. Detta anpassas efter svårhetsgrad. De äldre eleverna kan skapa mer avancerade projektplaner där elevernas olika roller i projekten framgår. De kan även logga om deras arbete och kalla läraren till projektmöten.

Gymnasiearbete: Med en väl utarbetad projektplan där problemet är väl utvecklat och kopplat till examensmålen och eleverna t.ex. gjort undersökningar (t.ex. hur mycket mat slängs och varför) så kan den skriftliga delen uppnå de akademiska kriterierna som gäller för högskoleförberedande gymnasiearbete. Eleverna får då vid projektets slut göra en projektredovisning och besvara frågor liknande opponering. Låt gärna eleverna göra en plansch eller en infografic kring sitt projekt som kan ställas ut för visning i skolan/lokala biblioteket/etc.

Genom detta sätt att arbeta kan flera ämnen lätt samarbeta och eleverna hjälps att utveckla förmågor som kreativ problemlösning, samarbete, ledarskap, kommunikation etc. I arbetet med problemet kanske matte, fysik, kemi, naturkunskap komma in. Hur detta påverkar/konsekvenserna kanske är frågor som kan hanteras i samhällskunskapen. Utformning, texter, presentationer kan hållas på svenska/andra språk. Media och bildämnen kan ha en mycket central roll i arbetet. T.ex. Hur man kan använda bilden för att göra abstrakt information lättare att förstå (problemet kan lätt handla om många siffror). Möjligheterna är många, och är det några som är kreativa problemlösare och vanan projektledare så är det vi lärare!

Framförallt är det ett mycket meningsfullt och roligt arbete för både lärare och elever! Exempel på detta arbetssätt hittar du här!

Lycka till!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s