Aktivt deltagande ger eleverna hopp om en hållbar värld

oktober 20, 2015oktober 20, 2015Lämna en kommentar

Alla vägar bär till Paris. Det är där som nästa generationers framtid avgörs. Om minde än om två månader. Vi kan ingjuta hopp bland våra elever genom att gå från teori till praktik i riktiga klimatuppdrag.

Den magiska siffran 2. Ytterligare + 2 grader Celsius är vad vi kan klara och målet med klimatkonferensen i Paris. Absolut inte över slår en enig forskarkår fast. För då tippar det över och klimatet kan inte längre kontrolleras. Vi kan då snabbt befinna oss på hela 6 grader över normal global temperatur. Då pratar vi katastrofer som skulle passa väl in i en Hollywood film. Problemet är att Hollywood redan innan kollapsat. Det finns ingen filmindustri kvar längre. Ingen civilisation att räkna med för den delen heller.

Den 30 november till den 11 december 2015 hålls klimatkonferensen COP21 i Paris-Le Bourget där de globala klimatmålen bestäms. Förkortningen COP21 förklaras bäst på engelska: The 21st Conference of the parties (or ”COP”) to the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC).

Maldivian Minister of Fisheries and Agriculture Ibrahim Didi signs a document calling on all countries to cut down their carbon dioxide emissions ahead of a major U.N. climate change conference in December in Copenhagen, in Girifushi, Maldives, Saturday, Oct. 17, 2009. Government ministers in scuba gear held an underwater meeting of the Maldives’ Cabinet to highlight the threat global warming poses to the lowest-lying nation on earth. Maldivian President Mohammed Nasheed led Saturday’s meeting around a table on the sea floor, 20 feet (6 meters) below the surface, with ministers communicating using white boards and hand signals. (AP Photo/Mohammed Seeneen)

Klimatkonferensen borde vara det stora samtalsämnet kring fikabordet, i TV sofforna och på skolgårdarna och i klassrummen. Vi borde just nu smida planer, mejla politiker och stötta miljöorganisationers påverkansarbete högt och ljudligt. Men det är kusligt tyst, men det kanske inte har börjat ännu?

2015 går till historien som ödesåret. För det är väldigt bråttom nu och världens ledare träffas bara vart 5 år för att diskutera klimatmålen. Och vi måste välja att minska utsläppen med 5-6% per år och ha ett mål om en fossilfri värld kring 2050. Det sista mötet i Köpenhamn misslyckades och vi har bara ett par år på oss att böja utsläppskurvan.

”(…) om vi fortsätter som idag kommer jorden bli 3-4 grader varmare 2100. Havsytan blir upp till en meter högre än idag. Miljökatastrofer blir något normalt. Översvämningar. Torka. (…) Snart passerar vi en grads uppvärmning och vi kan redan se konsekvenserna av detta. På vissa håll i världen som Indien så kan det bli så varmt att människor dör och asfalten smälter. Om vi passerar tvågraderspunkten som vi närmar oss jättesnabbt kollapsar antagligen världens korallrev. Någonstans mellan 2-4 grader kommer Grönland att oåterkalleligt smälta och leda till en havsnivå som ökar med hela 6-7 meter. Någonstans vid 3-4 grader kollapsar Amazonas enorma regnskogar Vid 5-6 grader smälter stora delar av Antarktis is och vattenytan ökar med ytterligare 7 meter.”

Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Sommar i P1, 2015

Tänk att fira Lucia, symbolen för ljuset, med förhoppning om en ny bättre värld där alla världens länder ålägger sig att samarbeta. Det ser ljust ut. 17 nya globala hållbarhetsmål klubbades igenom i september. De är resultatet av en enorm insats av världens länder och som stakar ut en väg för social och ekonomisk utveckling och som samtidigt uppnår globala miljömål.

Det är vi som väljer hur det ska gå. Vi gräsrötterna väljer. Vi har makten, inte beslutsfattarna. Jo det är ju så, vi har bara lånat ut makten och vi kan ta tillbaka den när vi vill. Idag om vi så skulle vilja. Det vet de som träffas i Paris. De enda aktörerna med verklig makt är vi. Vi enkla, krokiga och spretiga gräsrötter. Och vi är väldigt, väldigt många och vi har allt att förlora om vi inte visar vilka som verkligen bestämmer.

Men hur förbereder vi barnen och ungdomarna att känna sig delaktiga i utvecklingen inför och efter Paris? En undersökning gjord av WWF 2014 visar att de allra flesta barn och ungdomar anser att klimatfrågan är en av de viktigaste samhällsfrågorna idag. 75% oroar sig för hur klimatförändringarna kommer påverka sin egen och världens framtid och över 80% önskar att politiker och beslutsfattare borde göra mer för att begränsa klimatförändringarna.

Det vi kan göra är att få eleverna att känna sig delaktiga genom att fokusera på lösningarna, vad man själv kan göra – och göra det, på riktigt.

Tips på övningar för klassrummet

”Tänk globalt agera lokalt” En lösningsfokuserad uppgift där eleverna får träna på samarbete, projektledning, (grundskola – gymnasium, kan anpassas även till grundskolans yngre åldrar)

Klimatvägg: Låt eleverna skapa en klimatvägg i form av en konsekvensanalys. Dela in frågan ni valt i Orsak – Konsekvens – Lösning (eller arbeta med fler frågor samtidigt). Det är ett bra tillfälle för att träna perspektiv. Hur påverkas individer på olika platser? Hur påverkas samhället? Vad händer globalt? Tex flyktingkatastrofer. Under lösningar kan eleverna se både utifrån vad som kan göras internationellt, men även lokalt och vad kan eleven själv göra? Använd gärna en vägg som är synlig för alla skolans elever. (grundskola-gymnasium)

Låt eleverna göra arbete kring de nya hållbarhetsmålen. Låt eleverna presentera ”sitt hållbarhetsmål” och hur man som individ kan bidra till förändring. (grundskola, gymnasium)

Låt eleverna skriva Science fiction: om hur världen ser ut 2030 då hållbarhetsmålen uppnåtts.

WWF ”Huset” där eleverna går från idé till handling (grundskola och gymnasiet)

Quiz om klimatförändringarna: + 2 grader Celsius quiz (Kahoot!)

Diskussion kring klimatförändringarna + 2 grader Celsius survey (Kahoot!)

Arrangera (eller låt eleverna arrangera) en klimatdag med filmvisning. Tips på dokumentärer hittar du här.

Om klimatförändringarna

Intresseväckande och faktarikt med Johan Rockström i P1 sommar
Svenska Dagbladet om de senaste händelserna på klimatfronten inom näringsliv och politik. SvD 2 grader
Dagens Nyheter om klimatförändringarna
Intressant grafik finns på NASAs hemsida
WWF ”Lärarrummet” om energi och klimat

WWF undersökning 2014: http://www.wwf.se/source.php/1565756/Undersökningen%20ungdomar_klimat_2014.pdf

Att arbeta med globala frågor i skolan (grundskola/gymnasium)

oktober 10, 2015oktober 20, 2015Lämna en kommentar

Att arbeta med globala frågor i skolan – på riktigt!

Ni kan arbeta i stora och små projekt. Kanske vill du att dina elever arbetar ämnesövergripande inom ett mycket brett område som de nya globala hållbarhetsmålen, de mänskliga rättigheterna eller globalisering? Eller så vill du kanske att dina elever ska arbeta inom ett visst område inom en kurs som t.ex energi eller klimatfrågan? Du kommer dock snart se hur enkelt och självklart att samarbeta med flera andra ämnen.

Räkna med att steg ett tar minst 2 timmar. Hur lång tid det sen tar varierar utifrån hur stort målet är (steg 6).

1. Kick off: Börja med en kick off där du presenterar den globala frågan ni ska fokusera på eller ett exempel på ett av problemen inom det område ni ska fokusera på.

Det kan handla om klimatfrågan eller något av problemen inom de globala hållbarhetsmålen/mänskliga rättigheter etc. Visa på hur ni i skolan eller i närområdet påverkar detta problem. Det kan handla om barnarbete och hur barnen i skolan vill ha saker som med stor sannolikhet kommer från fabriker där barn arbetar. Eller hur påverkar ni i skolan klimatet, slängs mycket mat t.ex.?

Banksy

2. Grupper: Dela in i grupper 3-5 elever i varje grupp.

För de äldre eleverna kan det här vara bra att diskutera roller i gruppen och gruppdynamik så att valet av grupper blir så genomtänkt som möjligt. T.ex. kan grupperna väljas utifrån intresseområde eller personliga förmågor (se fyra färger)

3. Val av problem: Om ämnesområdet är brett, t.ex. hållbarhetsmålen eller de mänskliga rättigheterna låt gärna eleverna själva välja vilket område de känslomässigt berörs mest av.

4. Beskrivning av problemet: (eleverna ska beskriva problemet och varför detta är ett problem och på vilket sätt som detta globala problem påverkas av er lokalt)

Kanske handlar det om att eleverna slänger mycket mat i skolan och på så sätt bidrar till klimatproblematiken. De äldre eleverna kan här utveckla problemet och konsekvenser av problemet utifrån olika perspektiv och hänvisa källor.

5. Vision: Be eleverna beskriva och anteckna hur det skulle se ut om detta inte längre var ett problem. Be dem tänka stort! T.ex. en värld där alla barn går i skolan

6. Mål: Ni ska nu ta ett steg mot denna vision. Vad skulle man kunna göra för att göra något åt problemet lokalt?

Här bör du som lärare hjälpa eleverna att skapa mål som anpassas efter tid och resurser. Det kanske handlar om att upplysa andra elever om hur många barn som plockar bomull och att denna bomull används i de kläder de använder.

Besvara frågorna S.M.A.R.T.A mål för att se om ert mål håller!

S: Specifikt: Exakt vad vill ni uppnå? Beskriv målet så tydligt som möjligt!

M: Mätbart: Hur vet ni att målet är uppnått. Går det att mäta på något sätt? Hur?

A: Attraktivt: Är målet viktigt, känns det viktigt att uppnå?

R: Realistiskt: Går målet att genomföra för den tid ni har på er, er samlade kunskap i gruppen, era förmågor och de resurser ni har omkring er?

T: Tidsbestämt – När ska målet vara nått? Exakt datum är tydligare än ”någon gång i på månaden”, och fungerar som ett ankare i verkligheten.

A: Accepterat: Är målet accepterat av de som berörs av målet?

7. Strategi: Hur ska eleverna uppnå detta mål? Här behöver eleverna sitta i grupp och arbeta fram en strategi och bolla idéer med lärare. Det är viktigt att det är eleverna som står för idéerna. Du som lärare är ett bollplank i denna kreativa process.

8. Delmål 1: Utifrån strategin, vilket är det första steget som eleverna ska ta för att uppnå sitt mål? Delmålen fylls på allt eftersom tills att målet är uppnått.

Det är bra om eleverna antecknar alla steg i processen och även skriver om hur det går. Detta anpassas efter svårhetsgrad. De äldre eleverna kan skapa mer avancerade projektplaner där elevernas olika roller i projekten framgår. De kan även logga om deras arbete och kalla läraren till projektmöten.

Gymnasiearbete: Med en väl utarbetad projektplan där problemet är väl utvecklat och kopplat till examensmålen och eleverna t.ex. gjort undersökningar (t.ex. hur mycket mat slängs och varför) så kan den skriftliga delen uppnå de akademiska kriterierna som gäller för högskoleförberedande gymnasiearbete. Eleverna får då vid projektets slut göra en projektredovisning och besvara frågor liknande opponering. Låt gärna eleverna göra en plansch eller en infografic kring sitt projekt som kan ställas ut för visning i skolan/lokala biblioteket/etc.

Genom detta sätt att arbeta kan flera ämnen lätt samarbeta och eleverna hjälps att utveckla förmågor som kreativ problemlösning, samarbete, ledarskap, kommunikation etc. I arbetet med problemet kanske matte, fysik, kemi, naturkunskap komma in. Hur detta påverkar/konsekvenserna kanske är frågor som kan hanteras i samhällskunskapen. Utformning, texter, presentationer kan hållas på svenska/andra språk. Media och bildämnen kan ha en mycket central roll i arbetet. T.ex. Hur man kan använda bilden för att göra abstrakt information lättare att förstå (problemet kan lätt handla om många siffror). Möjligheterna är många, och är det några som är kreativa problemlösare och vanan projektledare så är det vi lärare!

Framförallt är det ett mycket meningsfullt och roligt arbete för både lärare och elever! Exempel på detta arbetssätt hittar du här!

Lycka till!

Tänk globalt, agera lokalt

januari 25, 2015januari 25, 2015Lämna en kommentar

”Va!? Är det på riktigt riktigt?!”

Unga Sociala Entreprenörer har under två veckor drivit projektet ”Tänk globalt, agera lokalt” tillsammans med lärare och elever från Viktor Rydbergs Gymnasium i Djursholm. Syftet har varit att identifiera allvarliga globala problem och arbeta med lösningar som ligger nära elevernas livsvärld. Denna gång hade projekten en naturvetenskaplig ingångsport och eleverna fokuserade på klimatfrågor och/eller energi. Detta har resulterat i en mängd helt fantastiska projekt som redan nu sätter sitt avtryck i det kringliggande samhället.

Det finns tydliga krav från EU, Riksdag och Skolverket att vi ska arbeta mer entreprenöriellt i skolan, vars arbete dessutom ska genomsyras av hållbar utveckling. Men det är inte alltid enkelt att tänka om och veta hur detta ska gå till. Dessutom är begreppet entreprenöriellt lärande knepigt. Många i och omkring skolans värld missuppfattar detta som ett försök att skapa företagare av våra elever. Men det handlar om att koppla skolan till det omkringliggande samhället och låta barn och ungdomar arbeta med verkliga projekt som kanske sätter avtryck i samhället. Genom att arbeta så här så ställs andra krav på både lärare och elever. Det räcker inte med att bara ge och få kunskaper, utan man ska som elev få chansen att i skolan utveckla sin handlingskraft, kreativitet, analysförmåga, samarbetsförmåga och kritiska tänkande. Genom att arbeta ”på riktigt” och använda skolans ämnen som verktyg för personlig utveckling så kan elevernas motivation och självkänsla öka – skolan blir helt enkelt mer meningsfull. Hållbar utveckling är också något som många skolor har svårt att arbeta med. Det blir ofta tillfälliga lösningar av eldsjälar och mer ofta än sällan läggs fokus på problemen och det finns varken tid och kunskap till hur man ska behandla lösningarna, vilket kan bli direkt destruktivt för unga människor vars framtid presenteras så negativt. Att bedriva sociala entreprenörskapsprojekt är ett sätt att kreativt bemöta dessa krav. Detta är ett sätt att förbereda våra barn och ungdomar att kunna hantera problem som vi ännu inte vet är problem så att de kan bemöta framtidens utmaningar och en föränderlig arbetsmarknad. Det är viktigt att de förstår att de själva har makten att förbättra samhället och till och med världen.

Hållbar utveckling + entreprenöriellt lärande = socialt entreprenörskap

I detta projekt fick eleverna tydliga ramar och kunskap kring hur man t.ex skriver en projektplanering, hur man ”pitchar” sin idé, det vill säga hur man säljer in sin idé för de personer som är nödvändiga för att projektet ska lyckas. Arbetet skulle mynna ut i en projektrapport. Vi gjorde många elever upprörda genom att berätta att de inte fick lämna in rapporten i uppsatsform, något som de flesta elever känner sig trygga med. Istället skulle rapporten vara lättillgänglig, visuellt attraktiv och informativ och dessutom kunna länkas till (på t. ex sitt CV). Det fick heller inte ta mer än max 15 min att ta sig igenom rapporten. Den enda informationen eleverna fick var vad som skulle finnas i en rapport, hur detta skulle gå till var upp till dem själva och deras kreativa förmåga, med stöd och tips från handledare. Vi lade också stor vikt vid betydelsen av gott samarbete och gruppdynamik för att lyckas och eleverna fick olika teorier som de kunde använda i sina reflektioner. T.ex Susan Weelands teori kring gruppens liv och död.

Det var tydligt att eleverna gärna hade velat välja grupp efter just samarbetsförmåga och intresse, något som vi försökt administrera med såg för krångligt. De sattes helt enkelt i grupp utefter program och kurs. Det tåls att tänka på hur man kan ordna så att eleverna får chansen att göra ett aktivt val i gruppsammansättningen, t.ex utefter intresse eller efter gruppdynamik.

bild 2

Vi ville även passa på att låta eleverna som går i åk2 tränas att skriva abstract och hur man når ut med sitt budskap. Eleverna fick en grundkurs i kommunikation av bildläraren Morten Bastrup och en snabbkurs av Viktor Rydberg stiftelses utvecklingsansvarige och IT chef Lars Lingman om vikten av visuell information och hur man gör infografics. Eleverna fick sen i uppgift att presentera det problemet (och sina lösningar) med hjälp av infografics.

panta-c3a4nnu-mera

Reclothing

För att trycka på att ungdomarna själva sitter med makten att förändra samarbetar vi tillsammans med Young Innovation Hub. Det är en samlingsplats av ungdomar, för ungdomar som vill och drömmer om att göra något gott för världen. På hubben kan dessa träffas, byter idéer, får hjälp, stöd och inspiration. De är en perfekt kombination till skolan och ansvarområdena är tydliga. Vi lärare planerar, informerar, strukturerar, handleder och utvärderar medan Young Innovation Hub inspirerar, coachar och bygger nätverk.

Eleverna själva svarade så här på utvärderingen:

88% svarade ja på frågan om de nu efter projektperioden kan skapa projekt som bidrar till positiv samhällsutveckling.
71% svarade att de fått större förståelse för globala klimat- och energiproblem.
75 % av eleverna svarade ja på frågan om de hade haft roligt under projektveckorna.

Exempel på sociala entreprenörskapsprojekt som eleverna satt igång efter bara 10 dagar:

Bio food fuel , The bin project , Fruitkeep , Share4Climate , Panta ännu mera , VRG Carpoolare , Recycle within our school

Vi är så väldigt imponerade och tacksamma för elevernas kreativitet, drivkraft och vilja att förändra världen till det bättre! Det är fantastiska projekt de kommit på, som gör ett verkligt avtryck i samhället och förhoppningsvis inspirerar till fler liknande projekt!

Tycker du att detta verkar intressant?

Ta en titt på handledningen Tänk globalt agera lokalt – socialt entreprenörskapsprojekt och kontakta Unga Sociala Entreprenörer om du har frågor och vill ha hjälp med att utveckla liknande projekt på din skola!

info@ungasocialaentreprenorer.se

Läs mer om entreprenöriellt lärande och svårigheter med att få in hållbar utveckling i skolans undervisning:

Skolverket: Vad är entreprenöriellt lärande?

Naturskyddsföreningens Rapport Hållbar utveckling i skolan- var god dröj.