Erik Modig, doktorand på Handelshögskolan i Stockholm, ägnar sig åt konsumentmarknadsföring. Han forskar om kreativ reklam och marknadskommunikation och hur dessa påverkar konsumenter, men även om hur företag, anställda och varumärken kan bli mer kreativa. Erik Modig menar att lärarens/handledarens roll är att uppmuntra eleverna/studenterna, eftersom det är först då de är villiga att ta in ny information. Samtidigt är det väsentligt att utmana genom att sätta gränser, vara besvärlig och coacha deltagarna in i nya tankemönster. De bästa idéerna dyker normalt sett inte upp i första rundan, utan istället ska man som lärare/handledare uppmuntra eleverna/studenterna att komma på ännu fler idéer och därefter ytterligare idéer. ”Var hård mot uppgiften, men bekräfta och var snäll mot deltagarna”, är Erik Modigs råd.
Den danska organisationen Index vill sprida verktyg från design och arkitektur till skolans värld. De menar att den kreativa processen i designers och arkitekters arbete kännetecknas av att den kreativa processen följer strikta regler, men att det även finns utrymme för en flexibilitet; läraren kan exempelvis avbryta den kreativa processen och ge eleverna nya förutsättningar, enligt devisen ”Kill your Darlings”. Tydlighet i uppgiften, men utmanande och snäll mot eleven, är alltså ett samstämmigt råd från Erik Modig och Index. Intressant, men varifrån kommer kreativiteten, inspirationen, fantasin?
Miljöaktuellt refererar i sin nättidning till den amerikanska socialpsykologen Beth Hennessey som menar att det är personer med en inre motivation som är mest kreativa. Förväntad belöning och utvärdering, övervakning, tidspress och konkurrenskultur hämmar kreativiteten. Detta är något som många i skolans värld borde ta till sig. En insikt som står i kontrast till skolans provkultur. Hur skapar skolan en kultur där elever upplever en inre drivkraft och motivation? Det entreprenöriella lärandet kan med stor sannolikhet bidra till att unga människor upplever en större motivation och engagemang. Visst är det roligare att själv identifiera problem och behov och skapa lösningar, jämfört med om en lärare säger åt en vad man ska göra… Entreprenörskap i skolan och lärare som vågar släppa taget, som blir möjliggörare kan kanske bidra till att fler unga utvecklar en större kreativitet.
ungasocialaentreprenorer.se 
Återanvändning av idéer är hållbart , eller hur? För sisådär 100 år sedan talade Maria Montessori om inre drivkraft, inre motor, sensitiva perioder och att vägen till hjärnan går genom handen. Idag talar vi om entreprenörskap, formativ bedömning och utbildning för hållbar utveckling. Samma innebörder, men rubricerade som olika begrepp, präglade av den tidsanda som utgör kontext till pedagogiken. Utan tvekan ligger lärarens skicklighet i dagsläget i det relationella, hur man startar motivation, tänder en gnista. Så visst håller jag med dig- men vill ändå poängtera att det inte är något NYTT ( vilket inte ska få oss att resignera, i princip allt har ju gjorts av generationerna innan oss, men visst är det märkligt att allt måste återupptäckas ?)
Jag instämmer verkligen i det du säger och tänkte faktiskt på Maria Montessori när jag skrev inlägget. Det är just Montessoripedagogikens tro på barnens egen inre drivkraft som är så sympatisk och som gör att denna pedagogik känns så modern. Jag tror att många i skolans värld behöver bli trygga i att veta att unga kan lära sig mer och samtidigt bli mer kreativa med entreprenöriella metoder. Om entreprenörskap ingår i lärarutbildningen och lärare lär sig bedömning av entreprenöriella förmågor så når vi nog dit. Men du har verkligen rätt i att tankar sällan är nya 🙂
Tack för ett bra inlägg!