ELEVERS KUNSKAPER OM HÅLLBAR UTVECKLING

Förra veckan skrev Dagens Nyheter om att Lärarförbundet och Skolverket föreslår en kartläggning av hur undervisning inom hållbar utveckling fungerar eftersom det idag finns lite kunskap kring detta. Unga Sociala Entreprenörer arbetar med att stötta lärare och skolledare att arbeta med hållbar utveckling genom det entreprenöriella lärandet enligt ledorden Hållbar utveckling + entreprenöriellt lärande = socialt entreprenörskap. Vi vill visa lärare konkreta exempel på hur man kan arbeta med hållbar utveckling tillsammans med sina elever och koppla arbetet till målen i resten av utbildningen.

Ni kan läsa DN:s artikel genom att klicka på bilden nedanför eller gå in på https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/elevers-kunskaper-om-hallbarhet-syns-inte-i-skolresultaten/

Skärmavbild 2017-11-01 kl. 12.11.06

Ett exempel på hållbar utveckling och undervisning är projektet ”Tänk globalt, agera lokalt” som Unga Sociala Entreprenörer drev 2015 under två veckor tillsammans med lärare och elever från Viktor Rydbergs Gymnasium i Djursholm. Syftet med projektet var att identifiera allvarliga globala problem och arbeta med lösningar som ligger nära elevernas livsvärld. Projekten hade en naturvetenskaplig ingångsport och eleverna fokuserade på klimatfrågor och/eller energi. Det resulterade i en mängd helt fantastiska projekt som satt sitt avtryck i det kringliggande samhället.

bild 1

Det finns tydliga krav från EU, Riksdag och Skolverket att vi ska arbeta mer entreprenöriellt i skolan, vars arbete dessutom ska genomsyras av hållbar utveckling. Men det är inte alltid enkelt att tänka om och veta hur detta ska gå till. Dessutom är begreppet entreprenöriellt lärande knepigt. Många i och omkring skolans värld missuppfattar detta som ett försök att skapa företagare av våra elever. Men det handlar om att koppla skolan till det omkringliggande samhället och låta barn och ungdomar arbeta med verkliga projekt som kanske sätter avtryck i samhället. Genom att arbeta så här så ställs andra krav på både lärare och elever. Det räcker inte med att bara ge och få kunskaper, utan man ska som elev få chansen att i skolan utveckla sin handlingskraft, kreativitet, analysförmåga, samarbetsförmåga och kritiska tänkande. Genom att arbeta ”på riktigt” och använda skolans ämnen som verktyg för personlig utveckling så kan elevernas motivation och självkänsla öka – skolan blir helt enkelt mer meningsfull. Hållbar utveckling är också något som många skolor har svårt att arbeta med. Det blir ofta tillfälliga lösningar av eldsjälar och mer ofta än sällan läggs fokus på problemen och det finns varken tid och kunskap till hur man ska behandla lösningarna, vilket kan bli direkt destruktivt för unga människor vars framtid presenteras så negativt. Att bedriva sociala entreprenörskapsprojekt är ett sätt att kreativt bemöta dessa krav.  Detta är ett sätt att förbereda våra barn och ungdomar att kunna hantera problem som vi ännu inte vet är problem så att de kan bemöta framtidens utmaningar och en föränderlig arbetsmarknad. Det är viktigt att de förstår att de själva har makten att förbättra samhället och till och med världen.

I projektet fick eleverna tydliga ramar och kunskap kring hur man t.ex skriver en projektplanering, hur man ”pitchar” sin idé, det vill säga hur man säljer in sin idé för de personer som är nödvändiga för att projektet ska lyckas. Arbetet skulle mynna ut i en projektrapport. Vi gjorde många elever upprörda genom att berätta att de inte fick lämna in rapporten i uppsatsform, något som de flesta elever känner sig trygga med. Istället skulle rapporten vara lättillgänglig, visuellt attraktiv och informativ och dessutom kunna länkas till (på t. ex sitt CV). Det fick heller inte ta mer än max 15 min att ta sig igenom rapporten. Den enda informationen eleverna fick var vad som skulle finnas i en rapport, hur detta skulle gå till var upp till dem själva och deras kreativa förmåga, med stöd och tips från handledare. Vi lade också stor vikt vid betydelsen av gott samarbete och gruppdynamik för att lyckas och eleverna fick olika teorier som de kunde använda i sina reflektioner. T.ex Susan Weelands teori kring gruppens liv och död.

Det var tydligt att eleverna gärna hade velat välja grupp efter just samarbetsförmåga och intresse, något som vi försökt administrera med såg för krångligt. De sattes helt enkelt i grupp utefter program och kurs. Det tåls att tänka på hur man kan ordna så att eleverna får chansen att göra ett aktivt val i gruppsammansättningen, t.ex utefter intresse eller efter gruppdynamik.

bild 2

Vi ville även passa på att låta eleverna som går i åk2 tränas att skriva abstract och hur man når ut med sitt budskap. Eleverna fick en grundkurs i kommunikation av bildläraren Morten Bastrup och en snabbkurs av Viktor Rydberg stiftelses utvecklingsansvarige och IT chef Lars Lingman om vikten av visuell information och hur man gör infografics. Eleverna fick sen i uppgift att presentera det problemet (och sina lösningar) med hjälp av infografics.

 

 

 

 

 

Eleverna själva svarade så här på utvärderingen av projektet:

  • 88% svarade ja på frågan om de nu efter projektperioden kan skapa projekt som bidrar till positiv samhällsutveckling.
  • 71% svarade att de fått större förståelse för globala klimat- och energiproblem.
  • 75 % av eleverna svarade ja på frågan om de hade haft roligt under projektveckorna.

Exempel på sociala entreprenörskapsprojekt som eleverna satte igång efter bara 10 dagar:

Bio food fuel The bin project , Fruitkeep , Share4Climate , Panta ännu mera , VRG Carpoolare , Recycle within our school

Tycker du att detta verkar intressant?

Ta en titt på handledningen Tänk globalt agera lokalt – socialt entreprenörskapsprojekt och kontakta Unga Sociala Entreprenörer om du har frågor och vill ha hjälp med att utveckla liknande projekt på din skola!

info@ungasocialaentreprenorer.se

Läs mer om entreprenöriellt lärande och svårigheter med att få in hållbar utveckling i skolans undervisning:

Skolverket: Vad är entreprenöriellt lärande?

Naturskyddsföreningens Rapport Hållbar utveckling i skolan- var god dröj.

Unga Sociala Entreprenörer och Transfer hälsar dig välkommen till vårens Lärarbubbel i Stockholm!

25 april 17:30 på The Park, Sveavägen 98 

“Det finns inget som är så motiverande som att rädda världen.”

Transfer och Unga Sociala Entreprenörer vill bjuda in dig och andra engagerade lärare till en kväll med inspiration och erfarenhetsutbyte kring hur du kan arbeta med samhällsförändring med dina elever. Vi bjuder på bubbel och tilltugg.

Det är roligt, lärorikt och engagerande att förbättra situationen för någon annan. Genom det sociala entreprenörskapet utvecklar eleverna sin kreativitet och innovationsförmåga. De tränas i samarbete och ledarskap samtidigt som de lär av varandra och utvecklar kunskaper som är centrala inom utbildningen. Genom att visa barn och ungdomar hur de kan arbeta med socialt entreprenörskap arbetar vi samtidigt för en hållbar framtid.

Kvällens gäst är den inspirerande entreprenören Ergin Özdemir. Ergin beskriver sig själv som kärleksimmigrant, f.d. reseledare, utbildad oljeingenjör, entreprenör och numera social företagare. Han har grundat Diversity Initiative Sweden AB för att på heltid kunna arbeta med det han brinner för; mångfald som resurs och olikhet som egenvärde.

Varför lärare? Jo, lärare har det viktigaste och svåraste arbetet av alla, och om vi kan stötta er i ert arbete och ta tillvara er kunskap, engagemang och kraft, så vill vi göra det!

Att komma på våra Lärarbubbel är kostnadsfritt.

Programmet för kvällen:

17:30 Mingel med bubbel och lite småplock

17:55 Transfer och Unga Sociala Entreprenörer hälsar alla välkomna

18:00 Ergin Özdemir föreläser kring hur man kan starta en social rörelse

18:45 Workshop kring hur du som lärare kan ta detta vidare och använda det i undervisningen.

19:30 Vi tackar för oss och avslutar med mingel

Datum:   25 april, 2017
Tid: 17:30- 20:00
Plats: The Park, Sveavägen 98
Anmälan: Svara genom att anmäla dig här senast 19 april, 2017. Om du av något skäl inte lyckas anmäla dig via länken är du välkommen att maila din anmälan till emil.breman@transfer.nu.

Mer om inspiratören:

Ergin Özdemir har genom sina samarbetsprojekt med företag lyckats skapa förutsättningar för unga och nyanlända att få jobb. Han är också instiftare av priset Årets Mångfaldsbragd som varje år tilldelas en individ som i det dolda har gjort en modig insats för olikheter. Läs mer om Ergin och Diversity Initiative Sweden AB på www.divinity.nu.

Här kan du se bilder från tidigare Lärarbubbel.

Läs mer om Transfer och Unga Sociala Entreprenörer på www.transfer.nu och www.ungasocialaentreprenorer.se.

Vi hoppas att få se dig för en inspirerande kväll på The Park den 25 april!

Stor uppskattning från lärarstudenter

Under hösten höll Unga Sociala Entreprenörer vid två tillfällen en workshop för lärarstudenter vid Göteborgs universitet. Detta som en del av kursen Hållbar utveckling med människan i centrum.

I samband med workshopen fick studenterna diskutera och genomföra praktiska övningar utifrån följande frågeställningar:

  • Vad innebär det sociala entreprenörskapet i skolan och vilka kopplingar finns det till skolans läroplaner, kursplaner, m.m.?
  • Varför ska man arbeta med socialt entreprenörskap i skolan?
  • Hur kan man praktiskt arbeta med socialt entreprenörskap i skolan?

I en kursutvärdering som Göteborgs universitet har genomfört får Unga Sociala Entreprenörers workshop positiva omdömen från studenterna. Tillsammans med workshops genomförda av Universeum och Världskulturmuseet lyfts den fram som en workshop som har fått särskild uppskattning av studenterna.

Studenterna som deltog i workshopen uppger att den gav dem konkreta sätt att arbeta med problemställningar inom hållbar utveckling. En positiv aspekt som lyfts fram i utvärderingen är även att den tilltalade studenter från olika ämnesinriktningar.

Välkommen på Lärarbubbel i Malmö 29 mars!

Lärarbubbel0008

Nu kommer Unga Sociala Entreprenörer och vårt Lärarbubbel äntligen till Malmö för första  gången!

Tillsammans med andra engagerade lärare vill vi ge dig tips på hur du kan arbeta med samhällsförändring med dina elever. Vi bjuder på bubbel och tilltugg.

Det är roligt, lärorikt och engagerande att förbättra situationen för någon annan. Genom arbetet utvecklar eleverna sin kreativitet och innovationsförmåga och de tränas i samarbete och ledarskap samtidigt som de lär av varandra och utvecklar kunskaper som är centrala inom utbildningen. Genom att visa barn och ungdomar hur de kan arbeta med socialt entreprenörskap så arbetar vi samtidigt för en hållbar framtid.

Under kvällen kommer det att bjudas på konkreta tips kring hur du som lärare kan arbeta med socialt entreprenörskap med dina elever. Varför lärare? Jo, lärare har det viktigaste och svåraste arbetet av alla, och om vi kan stötta er i ert arbete och ta tillvara er kunskap, engagemang och kraft, så vill vi göra det!

På plats finns Maria Karlsson, Birgit Carlsson och David Zaar från Unga Sociala Entreprenörer. Maria och Birgit kommer att hålla en inspirerande workshop där ni kommer att få utarbeta egna projektidéer och pitcha dessa inför varandra. En liknande workshop passar alldeles utmärkt att hålla för elever.

Programmet för kvällen:
17:30 – Vi bjuder på bubbel och småplock
17:50 – Inledning av Unga Sociala Entreprenörer
18:00 – Lite kort om Socialt entreprenörskap i skolan – vad är det?
18:15 – Workshop och pitch
19:30 – Mingel

Datum: 29 mars, 2017
Tid: 17:30- 20:00
Plats: Suellska Villan, Barkgatan 15, 21 422 Malmö
Anmälan: Svara genom att anmäla er på https://simplesignup.se/event/91556-vaelkommen-paa-laerarbubbel-i-malmoe, senast 22 mars, 2017. Om ni av något skäl inte lyckas anmäla er där är ni välkomna att maila er anmälan till sara@ungasocialaentreprenorer.se

Att komma på våra Lärarbubbel är kostnadsfritt.

Här kan ni se lite bilder från tidigare Lärarbubbel i Stockholm.


www.ungasocialaentreprenorer.se

Samarbete med Arlandagymnasiet i Sigtuna

img_0488Unga Sociala Entreprenörer besökte för drygt en månad sedan kickoffen för Arlandagymnasiets UF-företag. Där
föreläste vi om socialt entreprenörskap och därefter satt vi med eleverna och lyssnade på deras tankar och idéer. Vi försökte att hjälpa dem på bästa möjliga sätt och därför var det väldigt roligt när vi nu, en månad senare, blev inbjudna till deras Draknäste.

I onsdags besökte vi Arlandagymnasiet där en av våra medarbetare agerade drake och bedömde dessa UF-företag. Det var elever från Handelsprogrammet, Fordons- och transportprogrammet samt Restaurang- och livsmedelsprogrammet. Dessvärre hade vi inte möjlighet att lyssna på eleverna från Ekonomiprogrammet.

brighter-future-ufBrighter Future UF säljer handgjorda och miljövänliga doftljus, där en del av deras vinst går till välgörenhet. Detta är ett exempel på ett UF-företag på Arlandagymnasiet med social entreprenörskapsinriktning.

Unga Sociala Entreprenörer hade en mycket rolig och intressant dag på Arlandagymnasiet. Vi skulle även vilja passa på att önska dem alla ett stort lycka till framöver, då dessa entreprenörer endast har startat.

Läs mer om dagen på Sigtuna kommuns hemsida.

Socialt entreprenörskap i skolan

Vad? Hur? Varför? Tips och idéer om socialt entreprenörskap i skolan.

Socialt entreprenörskap är ett ganska nytt begrepp, och väldigt nytt inom skolan. Eftersom det inte finns så många lärare som arbetar med socialt entreprenörskap i skolan och intresset är stort så vill jag dela med mig av mina erfarenheter. Just nu arbetar jag som lärare i socialt entreprenörskap på Grillska gymnasiet i Liljeholmen som är en del av Stadsmissionens skolstiftelse. Som lärare finns det inte mycket tid över men genom Unga Sociala Entreprenörer hoppas jag kunna nå ut och stötta och inspirera så många lärare som möjligt att själva inspirera sina elever hur de kan förändra världen till det bättre. Har du själv erfarenhet av att arbeta med barn och ungdomar med socialt entreprenörskap, mejla gärna din berättelse till birgit@ungasocialaentreprenorer.se så lägger jag upp den här för att fler lärare ska kunna ta del av dina erfarenheter.

wendt

Exempel på social entreprenör; Johan Wendt grundare av mattecentrum.se och kodcentrum.se

 

Det har varit svårt att komma igång att skriva om mitt eget arbete, särskilt eftersom det handlar om något så omtvistat som det entreprenöriella lärandet. Dels finns det så många uppfattningar om begreppet, med i det entreprenöriella arbetet tappar du kontrollen över resultatet, vänder ut och in på klassrummet och låter eleverna bestämma riktningen och bestämmer vart vi hamnar. Som lärare sätter jag upp ramarna, vägleder, föreläser ger exempel och värderar. Jag behåller alltså kontrollen över själva arbetsprocessen. Men resultatet av detta blir en överraskning. Själva arbetsinsatsen står eleverna för, till 100%. Och det är svårt att inte lägga sig i, att försöka styra in eleverna på ett särskilt spår. Jag hoppas att jag med detta ska kunna ge ökad förståelse det entreprenöriella lärandet. Det handlar inte om att skapa företagare, inte heller om ”eget arbete” inte heller är det en ”ny pedagogisk metod”. Du är entreprenöriell när lärande utgår ifrån elevens egen livsvärld och där eleven i sitt arbete skapar ett verkligt värde, inte bara för sig själv utan för andra. I detta får eleven inte bara kunskap och förståelse för ämnet utan får även möjlighet att utveckla sina förmågor. Det kan handla om kreativitets-, samarbetes-och innovationsförmåga. I det sociala entreprenörskapet i skolan gör eleverna  verklighet av sina idéer i verkliga samhällsförbättrande projekt.

Eleverna lägger ner tid och energi i sina skolarbeten och jag har funderat på hur vi med den energin kan skapa något av värde. Det gäller att vara kreativ och våga testa. Jag har gjort (och gör) mycket som eleverna själva kan göra och jag undrar vilka signaler jag ger dem genom att göra så. Jag har funderat mycket på hur jag presenterar min kurs och hur jag kan locka fram elevernas intresse. En tanke som jag försöker följa är att utgå ifrån en lektion som jag själv absolut inte skulle vilja vara på, och försöker tänka i motsats. Att få med eleverna kan vara svårt och kräver viss taktik. Jag träffar ibland lärare som menar att deras elever vill ha instuderingsfrågor, att de vill ha ett skriftligt prov på sidorna i boken. Men jag tror inte att det är en bra väg att gå. Eleverna själva är inga experter i didaktik, och de bryr sig först och främst om att klara provet. Kunskapen är inte det de fokuserar på. Att följa den vägen är den lätta vägen, och jag undrar vad vi egentligen lär ut genom att göra så. Jag har träffat få elever som självmant säger att de vill bli utmanade, de väljer helst den lätta vägen. Att utmana och få eleven att se att de klarar de högre kraven och med det växa och utvecklas är vårt arbete. Det finns ingen särskild metod för det utan är ett förhållningssätt.

Jag försöker att hitta hur eleverna kan skapa något av verkligt värde, och när jag lyckas så märker jag hur motiverade eleverna blir. När jag tex ska lära ut om vetenskapliga metoder och tankesätt ber jag eleverna att undersöka uppfattning eller en hypotes kring ett problem. Det kan handla om något i skolan som vi sen har användning av i arbetet. Vid ett annat tillfälle undersöktes frågan om boende kring skolan var nöjda med återvinningsstationerna. Undersökningen lämnades därefter in till kommunen. I arbetet kring ordningsregler och likabehandling så kan eleverna själva göra arbetet med att undersöka åsikter, uppfattningar, mm. Vid ett tillfälle undrade tre av mina elever varför ungdomar inte använder reflexer (vintertid). De skapade en enkät och frågade 200 elever på skolan om de använde reflexer, och om inte, varför. Detta ville sen eleverna driva vidare genom att kontakta skolan om de ville ge eleverna gratis reflexer med skolans logga, med elevernas undersökning som underlag. De tog tom kontakt med Hammarby fotbollsklubb och var där på möte!

Ett exempel på hur jag försöker undvika att göra sådant som eleverna själva kan göra är när eleverna ska redovisa. Tidigare har jag styrt om i klassrummet, möblerat om, fixat med tekniken. De har suttit och tittat på eller väntat utanför. Varför, det är ju deras redovisning? Nu kontrollerar jag att klassen har en gemensam idé om vad som gäller när man redovisar, jag frågar hur det bör vara möblerat. Sen delar jag ut ansvarsuppgifter till några elever och går och dricker en kaffe. (Det är vad jag säger, men egentligen står jag och trycker utanför lektionssalen och är jätterädd att de inte ska göra något, men hittills har det aldrig hänt) Jag upplever att eleverna är mer trygga och på bättre humör när de själva har fått bestämma möbleringen och vad som gäller inför en redovisning. Dessutom har jag bevisat för dem att jag litar på dem och deras kompetens vilket skapar ett mycket bättre klassrumsklimat.

Idag försöker jag tänka mig in i rollen som en elev som helst av allt hade velat vara hemma i soffan när jag kommer in i klassrummet. Hur ska jag få upp eleven ur soffan, intressera sig och engagera sig i undervisningen? Detta är ju något som reklamvärlden blivit experter på, att sälja dig något som du inte visste att du behövde. Jag funderar mycket på hur jag kommunicerar lektionen, hur jag startar upp den, jag försöker skapa förväntningar och förståelse för syftet. Jag försöker helt enkelt ”pitcha” lektionen för dem. I skapandet av den pitchen måste jag själv vara helt säker på syftet, och konkretiserar innehållet och sätter det i sammanhang. Det är inte det enklaste, men att försöka förklara vad vi ska göra och varför på ett mycket kortfattat och intresseväckande sätt gör att jag tvingas välja bort vissa delar som helt enkelt är inte är relevanta (fast jag själv tycker att de är intressanta). Även ”storytelling” fungerar riktigt bra, helst av någon extern person som har en koppling till det vi ska fokusera på.

I nästa inlägg berättar jag om hur jag gav upp som lärare eftersom jag inte lyckades få dem intresserade av att lära om de svåra samhällsproblemen vi idag möter (jag är samhällskunskapslärare) och hur jag hittade ny motivation genom det sociala entreprenörskapet.

Retorik – nyckeln till framgång

Barbro Fällman vet hur lärare kan inspirera och engagera elever.

barbroKunnighet i retorik är viktigt för samhället, det visar hur vi kan föra fram våra åsikter, stå upp för vad vi tycker och argumentera för det. Den lär oss att kritiskt granska informationen och se vart den brister. Kanske är det därför retorikexperten Barbro Fällman lovar att hon inte tänker ge sig förrän retorik är obligatoriskt i den svenska skolan. Hon gjorde ett lysande framträdande på det senaste Lärarbubblet där hon personifierade den goda retoriken med smakprov på hur retoriken kan vara det mest briljanta pedagogiska verktyget.

Vilken betydelse har retoriken för oss lärare? En lärare med god retorisk förmåga når ut med sin information, inspirerar och engagerar. Läraren blir även en förebild för eleverna själva när det kommer till retorik. Hur vi talar med eleverna, hur vi presenterar vår lektion, det nya momentet eller uppgiften är oerhört viktigt för att få dem att lyssna och bli engagerade. Man ska känna sin målgrupp och du som lärare känner dina elever och kan utgå ifrån deras livsvärld. Genom retoriken förtydligar du syftet, konkretiserar innehållet och engagerar eleverna.

Allt börjar med ethos, logos och pathos. Du som inspiratör och föreläsare ger ett intryck som snabbt uppfattas av åhörarna (eleverna) genom hur du rör dig, dina kläder, dina miner (ethos). Som lärare bär du på stor kunskap och trovärdighet som du visar den med väl valda ord och argument (pathos). Genom att du visar ditt intresse och engagemang påverkar du och inspirerar du lyssnarna (logos).

Jag ser retoriken som en viktig länk i det entreprenöriella lärandet. Det som detta förhållningssätt har påverkat mig mest är hur jag kommunicerar med eleverna. Jag lägger stor vikt på hur jag presenterar en ny uppgift, hur jag talar till och behandlar eleverna för att de ska bli aktiva och ta mer ansvar. T.ex. kan jag be eleverna själva ställa iordning klassrummet så att det passar vår lektion, för efter alla år i skolan så är klassrummet något de väl känner till och vad som fungerar eller inte fungerar. Jag presenterar mål och syfte och försöker engagera och inspirera eleverna att tillsammans med mig planera hur vi ska nå detta mål. Intresset för retorik växer när eleverna ska nå ut till sina klasskamrater eller målgrupp, när de ska redovisa eller presentera sina idéer. Om jag som lärare själv kunde bli bättre på retorik så skulle det vara guld värt!framgångsrik retorik.jpg

Det finns inga andra vägar än att lära sig retorikens metoder och att träna, träna, träna. I sin bok Framgångsrik retorik, Konsten att övertyga och påverka i din roll som lärare ger Barbro Fällman dig som lärare verktyg för att inspirera och engagera dina elever. I boken finns även övningar som passar olika stadier och ämnen.

 

Barbro Fällman är en välkänd och populär föreläsare i Skandinavien och Europa. Med bakgrund som gymnasieadjunkt, metodiklektor och rektor driver hon sedan 1995 företaget Retorikcentrum i Sverige AB.

Barbro är även en av Transfers föreläsare. http://www.transfer.nu/

Att arbeta med globala frågor i skolan (grundskola/gymnasium)

Att arbeta med globala frågor i skolan – på riktigt!

Ni kan arbeta i stora och små projekt. Kanske vill du att dina elever arbetar ämnesövergripande inom ett mycket brett område som de nya globala hållbarhetsmålen, de mänskliga rättigheterna eller globalisering? Eller så vill du kanske att dina elever ska arbeta inom ett visst område inom en kurs som t.ex energi eller klimatfrågan? Du kommer dock snart se hur enkelt och självklart att samarbeta med flera andra ämnen.

Räkna med att steg ett tar minst 2 timmar. Hur lång tid det sen tar varierar utifrån hur stort målet är (steg 6).

1. Kick off: Börja med en kick off där du presenterar den globala frågan ni ska fokusera på eller ett exempel på ett av problemen inom det område ni ska fokusera på.

Det kan handla om klimatfrågan eller något av problemen inom de globala hållbarhetsmålen/mänskliga rättigheter etc. Visa på hur ni i skolan eller i närområdet påverkar detta problem. Det kan handla om barnarbete och hur barnen i skolan vill ha saker som med stor sannolikhet kommer från fabriker där barn arbetar. Eller hur påverkar ni i skolan klimatet, slängs mycket mat t.ex.?

Banksy

Banksy

2. Grupper: Dela in i grupper 3-5 elever i varje grupp.

För de äldre eleverna kan det här vara bra att diskutera roller i gruppen och gruppdynamik så att valet av grupper blir så genomtänkt som möjligt. T.ex. kan grupperna väljas utifrån intresseområde eller personliga förmågor (se fyra färger)

3. Val av problem: Om ämnesområdet är brett, t.ex. hållbarhetsmålen eller de mänskliga rättigheterna låt gärna eleverna själva välja vilket område de känslomässigt berörs mest av.

4. Beskrivning av problemet: (eleverna ska beskriva problemet och varför detta är ett problem och på vilket sätt som detta globala problem påverkas av er lokalt)

Kanske handlar det om att eleverna slänger mycket mat i skolan och på så sätt bidrar till klimatproblematiken. De äldre eleverna kan här utveckla problemet och konsekvenser av problemet utifrån olika perspektiv och hänvisa källor.

5. Vision: Be eleverna beskriva och anteckna hur det skulle se ut om detta inte längre var ett problem. Be dem tänka stort! T.ex. en värld där alla barn går i skolan

6. Mål: Ni ska nu ta ett steg mot denna vision. Vad skulle man kunna göra för att göra något åt problemet lokalt?

Här bör du som lärare hjälpa eleverna att skapa mål som anpassas efter tid och resurser. Det kanske handlar om att upplysa andra elever om hur många barn som plockar bomull och att denna bomull används i de kläder de använder.

Besvara frågorna S.M.A.R.T.A mål för att se om ert mål håller!

S: Specifikt: Exakt vad vill ni uppnå? Beskriv målet så tydligt som möjligt!

M: Mätbart: Hur vet ni att målet är uppnått. Går det att mäta på något sätt? Hur?

A: Attraktivt: Är målet viktigt, känns det viktigt att uppnå?

R: Realistiskt: Går målet att genomföra för den tid ni har på er, er samlade kunskap i gruppen, era förmågor och de resurser ni har omkring er?

T: Tidsbestämt – När ska målet vara nått? Exakt datum är tydligare än ”någon gång i      på månaden”, och fungerar som ett ankare i verkligheten.

A: Accepterat: Är målet accepterat av de som berörs av målet?

7. Strategi: Hur ska eleverna uppnå detta mål? Här behöver eleverna sitta i grupp och arbeta fram en strategi och bolla idéer med lärare. Det är viktigt att det är eleverna som står för idéerna. Du som lärare är ett bollplank i denna kreativa process.

8. Delmål 1: Utifrån strategin, vilket är det första steget som eleverna ska ta för att uppnå sitt mål? Delmålen fylls på allt eftersom tills att målet är uppnått.

  • Det är bra om eleverna antecknar alla steg i processen och även skriver om hur det går. Detta anpassas efter svårhetsgrad. De äldre eleverna kan skapa mer avancerade projektplaner där elevernas olika roller i projekten framgår. De kan även logga om deras arbete och kalla läraren till projektmöten.

Gymnasiearbete: Med en väl utarbetad projektplan där problemet är väl utvecklat och kopplat till examensmålen och eleverna t.ex. gjort undersökningar (t.ex. hur mycket mat slängs och varför) så kan den skriftliga delen uppnå de akademiska kriterierna som gäller för högskoleförberedande gymnasiearbete. Eleverna får då vid projektets slut göra en projektredovisning och besvara frågor liknande opponering. Låt gärna eleverna göra en plansch eller en infografic kring sitt projekt som kan ställas ut för visning i skolan/lokala biblioteket/etc.

Genom detta sätt att arbeta kan flera ämnen lätt samarbeta och eleverna hjälps att utveckla förmågor som kreativ problemlösning, samarbete, ledarskap, kommunikation etc. I arbetet med problemet kanske matte, fysik, kemi, naturkunskap komma in. Hur detta påverkar/konsekvenserna kanske är frågor som kan hanteras i samhällskunskapen. Utformning, texter, presentationer kan hållas på svenska/andra språk. Media och bildämnen kan ha en mycket central roll i arbetet. T.ex. Hur man kan använda bilden för att göra abstrakt information lättare att förstå (problemet kan lätt handla om många siffror). Möjligheterna är många, och är det några som är kreativa problemlösare och vanan projektledare så är det vi lärare!

Framförallt är det ett mycket meningsfullt och roligt arbete för både lärare och elever! Exempel på detta arbetssätt hittar du här!

Lycka till!

Introduktionsfest på Birgittaskolan

2015-09-09 11.02.27Birgittaskolan i Linköping har beslutat att socialt entreprenörskap ska genomsyra det samhällsvetenskapliga programmet i årskurs 1, 2 och 3. Arbetet för att nå dit påbörjades under det förra läsåret med målet att skapa en modell för hur man kan arbeta med socialt entreprenörskap på skolan. Under det här läsåret kommer Unga Sociala Entreprenörer att finnas med som ett bollplank i det fortsatta arbetet.

2015-09-09 11.00.58I onsdags var vi därför på plats på Birgittaskolan för att delta i deras introduktionsfest för elever och lärare. Vi började med att under förmiddagen hålla i en workshop för de lärare som undervisar på det samhällsvetenskapliga programmet. Med på workshopen var även skolans rektor och kommunens näringslivscoach. Fokus låg på hur man som skola kan arbeta med socialt entreprenörskap, vad arbetet kan bidra till och hur kopplingarna till skolans styrdokument ser ut. 2015-09-09 13.18.47

På eftermiddagen höll vi även i en workshop för såväl elever som lärare där deltagarna fick testa på att ta fram en projektplan för ett socialt entreprenörskapsprojekt.

Dagen avslutades med en uppskattad föreläsning av artisten Petter.

Kreativitet & teknik på Vattenhallen Science Center

För mer än ett halvår sedan fick vi en förfrågan från Vattenhallen Science Center i Lund om vi skulle kunna ta fram ett upplägg för en sommarworkshop för ungdomar i åldrarna 14-19 år. Den 22 juni till 3 juli fanns vi på plats på Vattenhallen för att pröva konceptet.

2015-06-26 14.47.30Under två kreativa veckor fick vi möjlighet att arbeta med två olika grupper med ungdomar. Vi träffade varje grupp i en vecka och blandade under den tiden samarbetsövningar med brainstormingövningar, idéutveckling och modellbyggande. Varje vecka avslutades med att ungdomarna fick presentera sina idéer för varandra och för oss ledare.

Den första veckan stod vardagsproblemen i fokus och ungdomarna tog fram lösningar kring problem såsom:

  • att bussen åker förbi hållplatsen där man står och väntar2015-06-26 14.48.19
  • att vissa uttag drar el även om de inte används
  • att det lätt blir fullt i garderoben hemma samtidigt som det är jobbigt att behöva vika ihop kläderna
  • att ett paraply sällan skyddar helt mot regn

Den andra veckan stod miljöfrågorna i fokus och ungdomarna valde att fokusera på hållbara transportlösningar.

Ungdomarna fick själva välja vilka problem de ville fokusera på och vilka lösningar de ville utveckla. Vi ledare fanns på plats som ett stöd samtidigt som vi plockade in samarbetsövningar och braistormingövningar när vi upplevde att det behövdes. Vi såg även till att det material som ungdomarna ville ha när de byggde sina modeller fanns på plats, detta var kanske en av våra viktigaste uppgifter under slutet av veckan.

2015-06-26 14.47.50Genom utvärderingen som vi gjorde i slutet av varje vecka fick vi veta att ungdomarna var väldigt nöjda med sommarworkshopen och att det som uppskattades mest var den frihet som de upplevde att de fick. Några uttryckte samtidigt en osäkerhet kring vad de egentligen hade lärt sig under veckan. Detta speglar en av utmaningarna med det entreprenöriella lärande, att det fokuserar på en kunskapsutveckling som är svårare att sätta fingret på, som är svårare att mäta. För medan vissa av ungdomarna var osäkra på om de hade lärt sig något nytt under veckan såg vi en enorm utveckling i båda grupperna när det gäller samarbetsförmåga, självständighet, kreativitet, förmågan att ta initiativ m.m. En av de frågor som vi tar med oss från våra veckor på Vattenhallen är därför hur vi synliggör den här kunskapsutvecklingen.