”Idékatalogen” är en ny webbplats där goda exempel på social innovation med fokus på äldre kommer att visas upp. På webbplatsen kan man hitta intressanta innovationer och se videointervjuer med sociala entreprenörer.
Sociala entreprenörer kan själva publicera sina innovationer på webbplatsen genom att skapa en egen projektsida.
För den som är intresserad av socialt entreprenörskap kan denna sida helt klart vara värd ett besök framöver! Än så länge ligger sju sociala innovationer upplagda.
Kan socialt entreprenörskap bidra till att människor upplever lycka? Ja, entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan syftar ju till att eleverna utvecklar sin kreativitet och förmåga att ta initiativ och ansvar. Samtidigt växer de ungas självtillit och förmåga att gå från idé till handling. Vi tror att just socialt entreprenörskap skapar en extra positiv känsla eftersom unga människor får möjlighet att bidra till en hållbar utveckling.
Lyckoforskaren Bengt Brülde menar att dagens fokusering på det individuella inte är vägen till lycka. Det som skapar meningsfullhet och därmed lycka är då man försöker göra gott utanför den närmaste kretsen: ”Den som arbetar för en bättre värld tillsammans med andra, som gillar att göra det och som i samband med det brukar och utvecklar sina förmågor, en sådan person lever inte bara ett meningsfullt liv, hon är också lyckligare än de flesta”, säger Bengt Brülde.
Jonas Pinzke, vd och grundare till The Good Guys, ställer i en föreläsning på Stockholms universitet frågan om vem som är lyckligast: en afrikansk massaj, en medlem i amishfolket, den grönländske eskimån, en genomsnittlig svensk eller en rik amerikan? Svaret är kanske lite överraskande att lyckonivån är densamma, eftersom var och en anpassar sig till de förutsättningar som råder. Den upplevda lyckan har inte heller ökat nämnvärt under de senaste decennierna, trots ekonomisk tillväxt. Upp till en viss nivå kan konsumtion bidra till vårt välbefinnande, men vi kommer till en gräns där en ökad konsumtion inte gör oss lyckligare. Istället är det livskvalitet som skapar nöjdhet.
I rapporten Klimatomställningen och det goda livet (Naturvårdsverket, 2011) konstaterar forskare från Chalmers och Göteborgs Universitet, John Holmberg, Jörgen Larsson, Jonas Nässén, Sebastian Svenberg och David Andersson, att Sverige och andra industrialiserade länder för att nå tvågradersmålet behöver genomföra omfattande utsläppsminskningar under de närmaste decennierna. De menar att åtgärder som minskat flygande och bilåkande ofta beskrivs på ett negativt sätt i samhällsdebatten.
Forskarna konstaterar att det finns väldigt lite forskning som undersökt det faktiska förhållandet mellan minskade utsläpp och livskvalitet, men poängterar att den forskning som gjorts tyder på att aktiviteter som förknippas med lycka ofta har låg klimatbelastning (exempelvis social samvaro och fysiska aktiviteter).
Forskarna menar att en ökad förståelse för kopplingarna mellan välbefinnande och klimatpåverkan kan innebära att människors inställning till klimatomställningen förändras. En förändrad livsstil kanske tvärtom ökar lyckan och känslan av att bidra till något gott.
Vad säger allt detta? Jo, att aktiviteter vi förknippar med lycka ofta har en låg klimatbelastning och att lycka skapas ur en känsla av meningsfullhet. Att bidra till en bättre värld skapar mening och lycka. Vi tror att engagemang i socialt entreprenörskap är meningsfullt för unga människor och både kan bidra till lycka och till en bättre värld.
I fredags publicerade CSR i Praktiken en krönika av Hanna Hallin, chef för den ideella sektorns tankesmedja Sektor 3, med titeln ”Omöjligt tjäna pengar och rädda världen i Sverige”. Den tar upp en mycket omdiskuterad fråga, frågan huruvida man som social entreprenör kan bedriva vinstdrivande verksamhet.
Socialt entreprenörskap är för de flesta som känner till det ett positivt laddat begrepp. Den sociala entreprenören har ett högre syfte med sin verksamhet. Han eller hon vill skapa en positiv förändring i samhället och verka för en hållbar utveckling. Därmed kommer vinstintresset aldrig i första hand men frågan är om det behöver uteslutas helt.
Även den som vill förändra världen behöver kunna tjäna pengar för att klara sitt uppehälle. Det kan dessutom krävas andra former av investeringar för att genomföra en samhällsförändrande idé och som många har fått erfara är finansieringen oftast den svåraste pusselbiten att få på plats när det gäller den här typen av projekt.
Så med andra ord skulle möjligheten för sociala entreprenörer att bedriva vinstdrivande verksamhet kunna ge förutsättningar att på allvar förändra samhället. Frågan kvarstår dock om vinsten i så fall alltid bör återinvesteras i verksamheten eller om sociala entreprenörskapsföretag skulle kunna tillåta vinstutdelningar och i så fall hur stora dessa får vara. En annan fråga som man kan fundera över är vad som skiljer den verksamhet som bedrivs av sociala entreprenörer från den som bedrivs inom den ideella sektorn eller inom näringslivet. Är det sociala entreprenörskapet en förlängning av den ideella sektorn, ett mellanting mellan ideell sektor och näringsliv eller en nyskapande del av näringslivet? Eller är det något helt annat?
Diskussionen lär fortsätta!
Varmt välkomna till vår nya blogg! Vi kommer att skriva om hur entreprenörskap och hållbar utveckling kan kombineras i skolan; vad det innebär att vara social entreprenör och entreprenöriell och hur skolan, näringslivet och organisationer kan arbeta tillsammans för att elever ska känna att det är ”på riktigt” och att de bidrar till en hållbar utveckling. Vi vill vara en blogg som ger utrymme för reflektion, diskussion och fakta.
Entreprenörskap ska ju gå som en ”röd tråd” genom utbildningssystemet, enligt regeringens strategi. Vi är samtidigt mitt i Unescos årtionde för lärande för hållbar utveckling.
Entreprenörskap i skolan handlar dels om ett pedagogiskt förhållningssätt i klassrummet, där eleverna får utrymme att ta ansvar, ta initiativ och vara kreativa. Läraren lämnar utrymme för eleverna att gå från idé till handling och vågar lita på processen. Men entreprenörskap handlar också om kunskap att starta och driva företag – det vill säga det vi traditionellt brukar förknippa entreprenörskap med.
Såväl entreprenörskap som lärande för hållbar utveckling kännetecknas av ämnesövergripande arbete, ett demokratiskt arbetssätt, ett verklighetsbaserat lärande, problemlösning, kritiskt tänkande och handlingsberedskap. Vidare är både processen och produkten viktiga.
Både entreprenörskap och lärande för hållbar utveckling har integrerats i skolans styrdokument, men går de att förena? Ja, det anser vi. Entreprenöriella kompetenser krävs för att ta sig an miljöproblem och sociala behov och hållbarhetsperspektivet bör vara självklart i alla entreprenörskapsinitiativ. Detta är grunden för Unga Sociala Entreprenörer. Hoppas att du följer oss!
ungasocialaentreprenorer.se 