Kan socialt entreprenörskap bidra till att människor upplever lycka? Ja, entreprenörskap och entreprenöriellt lärande i skolan syftar ju till att eleverna utvecklar sin kreativitet och förmåga att ta initiativ och ansvar. Samtidigt växer de ungas självtillit och förmåga att gå från idé till handling. Vi tror att just socialt entreprenörskap skapar en extra positiv känsla eftersom unga människor får möjlighet att bidra till en hållbar utveckling.

Lyckoforskaren Bengt Brülde menar att dagens fokusering på det individuella inte är vägen till lycka. Det som skapar meningsfullhet och därmed lycka är då man försöker göra gott utanför den närmaste kretsen: ”Den som arbetar för en bättre värld tillsammans med andra, som gillar att göra det och som i samband med det brukar och utvecklar sina förmågor, en sådan person lever inte bara ett meningsfullt liv, hon är också lyckligare än de flesta”, säger Bengt Brülde.

Jonas Pinzke, vd och grundare till The Good Guys, ställer i en föreläsning på Stockholms universitet frågan om vem som är lyckligast: en afrikansk massaj, en medlem i amishfolket, den grönländske eskimån, en genomsnittlig svensk eller en rik amerikan? Svaret är kanske lite överraskande att lyckonivån är densamma, eftersom var och en anpassar sig till de förutsättningar som råder. Den upplevda lyckan har inte heller ökat nämnvärt under de senaste decennierna, trots ekonomisk tillväxt. Upp till en viss nivå kan konsumtion bidra till vårt välbefinnande, men vi kommer till en gräns där en ökad konsumtion inte gör oss lyckligare. Istället är det livskvalitet som skapar nöjdhet.

I rapporten Klimatomställningen och det goda livet (Naturvårdsverket, 2011) konstaterar forskare från Chalmers och Göteborgs Universitet, John Holmberg, Jörgen Larsson, Jonas Nässén, Sebastian Svenberg och David Andersson, att Sverige och andra industrialiserade länder för att nå tvågradersmålet behöver genomföra omfattande utsläppsminskningar under de närmaste decennierna. De menar att åtgärder som minskat flygande och bilåkande ofta beskrivs på ett negativt sätt i samhällsdebatten.

Forskarna konstaterar att det finns väldigt lite forskning som undersökt det faktiska förhållandet mellan minskade utsläpp och livskvalitet, men poängterar att den forskning som gjorts tyder på att aktiviteter som förknippas med lycka ofta har låg klimatbelastning (exempelvis social samvaro och fysiska aktiviteter).

Forskarna menar att en ökad förståelse för kopplingarna mellan välbefinnande och klimatpåverkan kan innebära att människors inställning till klimatomställningen förändras. En förändrad livsstil kanske tvärtom ökar lyckan och känslan av att bidra till något gott.

Vad säger allt detta? Jo, att aktiviteter vi förknippar med lycka ofta har en låg klimatbelastning och att lycka skapas ur en känsla av meningsfullhet. Att bidra till en bättre värld skapar mening och lycka. Vi tror att engagemang i socialt entreprenörskap är meningsfullt för unga människor och både kan bidra till lycka och till en bättre värld.