Intressanta kurser på Folkuniversitetet under hösten

För den som är intresserad av socialt entreprenörskap, Corporate Social Responsibility (CSR) eller kreativa processer ges under hösten 2013 ett antal intressanta kurser inom ramen för Folkuniversitetet.

Kursen Socialt entreprenörskap – Business for good vänder sig till personer som vill få en inblick i vad socialt entreprenörskap är.

Kursen CSR – företagens samhällsansvar ger en övergripande kunskap om vad CSR innebär. Kursen passar den som vill få en inblick i området och förstå vilka delar som ingår och hur företag praktiskt kan arbeta med CSR.

Två kurser som passar för den som vill utveckla sitt arbete med kreativa metoder är Projektledning enligt kaospiloterna och Kreativitet och idéutveckling.

Samtliga dessa kurser går i Stockholm men om man går in på www.folkuniversitetet.se så går det även att söka efter kurser i andra delar av Sverige.

Socialt entreprenörskap på Vittragymnasiet i Sickla

För tredje året i rad höll Unga Sociala Entreprenörer idag en föreläsning på Vittragymnasiet i Sickla för elever i årskurs 3 på temat socialt entreprenörskap. Skolan, som lägger stort fokus vid påverkan och engagemang, är en skola som vi har samarbetat med sedan vi startade vår verksamhet för drygt två år sedan. Eleverna där har sedan flera år tillbaka, bland annat inom ramen för sina projektarbeten, arbetat med olika typer av sociala entreprenörskapsprojekt.

Några exempel på projekt som eleverna genomförde under förra läsåret är:

  • Stadsplaneringsförslag för Marcusplatsen – En elev tog, med utgångspunkt i Nacka kommuns vision om Marcusplatsens utveckling och kommunens mål för hållbar utveckling, fram ett eget förslag för Marcusplatsens framtid.
  • Jag vet vem jag är – En elev som under gymnasiet genomgått ett könsbyte valde att i sitt projektarbete dokumentera den processen. Han har även skrivit en bok om tiden från barndomen fram till idag.
  • Tjuvjakt på exotiska djur – En elev skrev en uppsats om tjuvjakt på exotiska djur.
  • Poetisk vernissage – En elev arrangerade en poetisk vernissage på folkets hus i Fisksätra. Syftet var dels att väcka intresse för poesi hos unga, dels att visa att man som ung kan göra sin röst hörd genom flera olika medier.

Under det kommande läsåret kommer det bland annat att vara möjligt för ekonomistudenterna i årskurs 3 att driva företag med hållbarhetsinriktning inom ramen för Ung Företagsamhet.

Vi på Unga Sociala Entreprenörer ser fram emot att få fortsätta att följa arbetet på skolan!

Inspiration för hållbara entreprenörer

Har du en affärsidé inom arkitektur, design, foto/konst, litteratur, scenkonst, mode, musik, måltid, media, spel, besöksnäring eller upplevelsebaserat lärande? Då har du fram till den 7 april på dig att skicka in ditt bidrag till Brewhouse affärsidétävling My Mission.

Ta chansen att vinna rådgivning med affärsutvecklare, plats i en inkubator eller hjälp med att ta fram en grafisk profil. Alla får skriftlig feedback från juryn. Det vinnande bidraget  utses främst utifrån följande kriterier: nyskapande, potential, realiserbarhet och hållbar. Vidare finns ett antal tävlingskategorier: Bästa affärsidé, Årets nytänk, Årets gröna idé och Årets bubblare.

Det finns fler möjligheter för dig som vill bidra till en bättre värld: Håll utkik efter we_change – en satsning på hållbar utveckling i gymnasieskolan. Ungdomar.se står bakom detta initiativ som snart lanserar en kampanjsida och drar ut på turné för att engagera, hjälpa lärare och hitta inspirerande material. Flera företag och organisationer är med på turnén som startar i Stockholm den 8 april och sedan fortsätter  till Lidköping, Linköping, Gävle, Göteborg och Malmö. Den 8-9 april har du möjlighet att delta på ett kvällsevent i Stockholm.

Söker du inspiration till nya kreativa idéer som kan bidra till en hållbar värld? Ett tips är att  ta del av nomineringarna till världens största designpris 2013 – Index: Design to Improve Life. Utmaningen för alla som skickar in lösningar är att utveckla hållbara lösningar till globala och lokala utmaningar. Ett exempel är ”Vapur’s  Element Anti-Bottle”  – ett alternativ till PET-flaskan. Antalet nomineringar till årets pris var rekordstort, 1 022 stycken. Vinnaren utses  i juni 2013. Vilken är din favorit?

thumb_read_20120911103512

Creatables – när affärsidé och hållbarhet går hand i hand

Många företag ser idag sitt hållbarhetsarbete som en strategiskt viktig del av verksamheten. De flesta arbetar dock främst med att begränsa sin negativa påverkan på samhället. Det finns samtidigt flera spännande exempel på framför allt mindre företag som genom sin verksamhet inte enbart begränsar sin negativa påverkan utan som även har som affärsidé att bidra positivt till en ökad hållbarhet. Ett sådant exempel är Creatables.

Creatables beskriver sig själva som ett kreativt nätverk av formgivare och ingenjörer som arbetar med att hjälpa svenska industriföretag att minska mängden materialspill i tillverkningen.

Deras affärsidé går helt enkelt ut på att utveckla konsumentprodukter som går att tillverka av det spillmaterial som uppkommer till följd av produktionen av andra produkter. Därmed tas en större del av materialet tillvara och jordens resurser besparas.

Creatables försöker även att i så stor utsträckning som möjligt tillverka sina produkter direkt på plats i den fabrik där spillet uppstår och med den maskinpark som finns där. På så sätt sparar man även in på såväl energi i produktionen som transporter.

Unga Sociala Entreprenörer ser Creatables som en given inspirationskälla för såväl lärare som elever som vill arbeta med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap kopplat till en hållbar utveckling. Deras idé är på samma gång enkel som genialisk och ett bra exempel på att vår strävan mot en hållbar utveckling inte behöver kantas av uppoffringar utan snarare bör kantas av kreativa lösningar kring hur vi bättre kan ta tillvara jordens resurser.

Tävlingar för hållbara entreprenörer som vill förverkliga sin idé i vår

Vad är det som lockar med en tävling? För eleverna kan en tävling i hållbart entreprenörskap utmana och leda till att de presterar det lilla extra. Eleverna ställs inför problem, skapar lösningar och får presentera sin idé. Vissa vinner priser, men med stor sannolikhet har alla avslutat tävlingen en smula rikare – på erfarenhet, kunskap, självkänsla och teamkänsla om arbetet bedrivits i grupp. Tävlingarna för sociala/hållbara entreprenörer är många och på skolan kan ni självklart skapa en egen tävling. Varför inte ordna en jury bestående av personer som kommer utifrån, till exempel från företag och organisationer? Att skapa en situation där eleverna känner att ”det är på riktigt” och att koppla ihop skolan med världen där utanför är ofta väldigt lyckat. Lyckat blir det ju också när även ”förlorarna” går från tävlingen nöjda, så slösa med berömmet. Alla är faktiskt vinnare.

Här är några exempel på tävlingar där entreprenörskap och hållbar utveckling har kopplats ihop. Säkert finns fler.

För barn i grundskolan ger Future City en möjlighet att tävla kring utmaningen att bygga hållbara städer. Under våren väntar regionfinaler och så småningom en riksfinal.

Finn upp är en tävling för skolelever i 6:an till 9:an med tillhörande pedagogisk metod för lärarna. Eleverna får identifiera ett problem i sin vardag och får sedan försöka lösa problemet – med en egen uppfinning. Nästa tävling kommer förmodligen att genomföras 2014.

Ung företagsamhet erbjuder tävlingsmöjligheter för gymnasieelever och har även ett socialt entreprenörskapspris. Det ställs inga krav på hållbarhet i UF-företagen, men många unga väljer ändå att skapa en hållbar produkt eller tjänst.

För lite äldre sociala entreprenörer finns det just nu några tävlingar som den intresserade bör undersöka närmare:

Ben & Jerry’s letar efter unga entreprenörer med en drivkraft att hitta innovativa lösningar på samhälls- och miljöproblem. Join Our Core pågår i nio europeiska länder den 4 mars-12 juni 2013. En vinnare per land belönas med 10 000 euro, mentorskap från Ashoka och en resa till Vermont där Ben & Jerry’s startade 1978.

Snart ger sig Ashoka Skandinavien och Reach for Change ut på en gemensam turné på jakt efter Sveriges bästa sociala entreprenörer – personer som förenar ett stort socialt engagemang med förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att driva sina idéer och verksamheter. Under våren besöker man sju olika städer (Göteborg 5/3, Karlskrona 6/3, Malmö 14/3, Uppsala 20/3, Umeå 10/4, Växjö 18/4 och Borlänge 24/4) på jakt efter nya Ashoka Fellows och Change-Makers.

Postkodlotteriets Green Challenge är en tävling för sociala entreprenörer som utvecklar en produkt eller tjänst som kombinerar hållbarhet, entreprenörskap och kreativitet. Tävlingen är öppen mellan den 17 april och den 17 juli 2013.

För sociala entreprenörer ger tävlingarna en möjlighet att få bekräftelse och stöd för en idé som syftar till att bidra till en hållbar utveckling – ekologiskt och socialt. En vinst kan finansiera en större satsning och inte minst får du ofta stöd och rådgivning så att du kan bygga vidare på din affärsidé.

Vill du inte tävla , men har du en idé som du vill förverkliga kan du också ansöka om stöd hos Stiftelsen Idéer för Livet som drivs av Skandia. Stiftelsen har hittills bidragit med 43 miljoner till nästan 3 000 projekt. Sista ansökningsdag för att kunna få stipendium är den 5 april 2013.

”Jag vill förändra världen och ha roligt på samma gång”

Denna intervju genomfördes i oktober 2011 och publicerades på vår hemsida:

Sara Wallen23096_593565211_3200_n

Unga Sociala Entreprenörer har stämt möte med två sociala entreprenörer, Sara Wallén och Arne Forstenberg. Sara driver Mjuka flytten – ett företag som arbetar för att inkludera de medföljande barnen vid en utlandsflytt. Grunden i Saras affärsidé är att barn som flyttar utomlands tillsammans med sina föräldrar har rätt till kulturträning och att företag gynnas av att ta hänsyn till detta behov, eftersom det gynnar såväl familjen som företaget eftersom den anställdes produktivitet ökar.

Tillvägagångssätten är olika, men barns behov och rättigheter är i fokus i allt som Mjuka flytten gör. Konceptet har nått framgång och har idag bland andra Utrikesdepartementet, Sida, Ericsson och Sandvik som kunder. Sara berättar att Mjuka flytten snart tar nästa steg för att fortsätta växa. Själv är Sara mitt i processen att också etablera sig som social entreprenör utanför själva företaget. ”Det är svårt att branda sig själv”, säger Sara, samtidigt som det faktiskt framgår att just sälja är en av hennes starkaste sidor som entreprenör. En vecka efter att hon kom på idén som ledde till Mjuka flytten, så ringde hon till Sida (misslyckades med Ericsson) och lyckades sälja in sitt koncept. Just idag, då intervjun äger rum, har Sara stigit upp klockan fem för att ta tillvara på hela dagen. Saras drivkraft är att allt hon gör måste gynna barnen och även generera ett plus i kassan, eftersom detta ger en möjlighet att fortsätta driva företaget.

Sara har själv erfarenhet av att följa med utlandsstationerade föräldrar med uppbrott och identitetssökande som följd. Denna erfarenhet kom till uttryck i hennes D-uppsats inom socialantropologi, som kom att handla om just barn som flyttar utomlands. Sara studerade till Kaospilot i Danmark (en treårig utbildning i projektledning, processledning och kreativ affärsutveckling) och med klasskamrater som var duktiga på att skapa, utvecklade även Sara sin affärsidé. 2008 skapades Mjuka flytten. Här kan Sara och hennes team stötta barn i utvecklingen av en trygg nationell identitet, bygga rötter i tid och träna barns förändringskapacitet tillsammans med deras föräldrar.arneglobal_new_large

Arne Forstenberg bygger med sitt företag, Global Focus, upp ”den coolaste plattformen för att göra världen bättre”. Företaget designar projekt och tillhandahåller tjänster till företag, organisationer och människor som vill bidra till en bättre värld. Global Focus har bland annat skrivit rapporter till den finansiella sektorn, deltagit i FN-processer, arrangerat en temadag på Harvard om hållbar utveckling, organiserat en kortfilmsfestival i Peking och varit ledare i workshops om globalisering i Libanon.

Företaget startades 2007, efter att Arne lagt basketproffsplanerna på hyllan och upplevt en existentiell kris. Tillsammans med några vänner hade han nått insikten att globala frågor, som klimatfrågan, måste hanteras globalt. Arne menar att traditionella institutioner är inadekvata för att lösa klimatutmaningar och att Global Focus har kunnat fungera som ”frontrunners”. Arne beskriver sig och Global Focus som visionsdrivna. Målet har varit att göra världen bättre och ha roligt. Global Focus har också fått ett otroligt gensvar och förtroende från globala aktörer som FN och WWF. 2008 blev Arne utsedd till Sveriges framtida ledare av Junior Chamber International och 2009 nominerades företaget till The Right Livelihood Award, det alternativa Nobelpriset.

Idag är Arne inne i en ny fas där han insett att fantastiska idéer behöver ”kokas ner” till produkter och tjänster som kan presenteras på en A4. Företaget behöver se över vad som är kärnan i verksamheten och ha en ekonomisk långsiktig plan. Det finns mycket kraft i storyn, menar Arne. ”Vi har skapat en massa värde för planeten, men nu måste vi skapa värde för en kund. Vad vi inte gjort hittills är att berätta vilka vi är och vad vi kan bidra med”.

Arne har producerat idéer, men lämnat dem och gått vidare. Han konstaterar att Sara lyckats med just detta – att konceptualisera sina idéer och att utveckla produkter, exempelvis en barnbok som utgår från barnets upplevelser när det möter en ny kultur och skiljs från det invanda. En annan av Mjuka flyttens tjänster är att organisera workshops där teamet stöttar barn och unga i att sätta mål och ta tillvara på upplevelser under utlandsvistelsen.

Att vara social entreprenör är att utgå från ett socialt eller ekologiskt problem och skapa en lösning. En social entreprenör kan visst tjäna pengar och samtidigt bidra till en bättre värld. Det som kan skilja en social entreprenör från en traditionell entreprenör är att pengar inte är den främsta drivkraften. ”Jag har inte tänkt på pengar som det viktigaste”, säger Arne och Sara berättar att hon är glad över om boken hon skriver hjälper dem den når, även om hon skriver för en liten målgrupp. Samtidigt är båda överens om att de som entreprenörer behöver ha ett businesstänk.

Sara menar att hon som sociala entreprenörer har ett annat synsätt på konkurrens, jämfört med traditionella entreprenörer. Hon ser det som en fördel att fler verkar för sociala och ekologiska behov. Sara får medhåll av Arne som menar att sociala entreprenörer skulle tjäna på att samarbeta mer med varandra.

Vad kännetecknar då en entreprenör? Drivkraften, menar både Sara och Arne. De kallar sig inte själva sociala entreprenörer utan ser sig själva som entreprenörer, eller som Arne säger:  ”Jag är en människa som vill göra världen bättre och ha roligt”.

Sara råd till lärare som vill jobba entreprenöriellt är att få med sig föräldrarna. Ett curlat barn har svårt att ansvar. Ett barn måste lära sig med kroppen. Själv har hon en förklaring till att både hon själv och hennes bror blivit entreprenörer. Hennes egen pappa uppmuntrade henne att fixa och trixa, övertala och pruta. Framgång i detta gav beröm och den entreprenöriella ådran växte. Sara tycker också att lärarna ska belysa syftet med en uppgift, men sen ge fria händer till de unga att lösa uppgiften och sätta egna mål. Arne betonar att barn och ungdomar behöver bekräftelse när de har idéer. Lyft upp elever med idéer, elever som vill något. Gör det coolt att ordna en basar eller en fotbollsturnering. Entreprenörskap handlar om att realisera idéer, säger Arne som tycker att processen mellan idé och verklighet blivit krångligare. ”Börja med idén och drivkraften och sätt människorna i centrum. Entreprenörskap handlar inte om att driva företag utan om att realisera idéer. Lyft in organisationsform sen, börja inte där”.

Det finns en brist på framgångsexempel, menar Arne. Vi har bilden av entreprenören som en man mellan 30 och 40 som arbetar ensam, men bra idéer kan alla ha och en framgångsrik entreprenör jobbar sällan ensam. Själva hyr han en kontorsplats på Hub Stockholm, ett kontorshotell för entreprenörer som vill hitta lösningar för en bättre värld, medan Sara har byggt upp en studio för socialt entreprenörskap med andra sociala entreprenörer i en lägenhet de hyr mitt i Stockholm. Det är där vi har samlats idag och när mackorna och bullarna ätits upp får vi de sista goda råden: En social entreprenör säljer sin idé bättre med en story – ta in det personliga. Här är Saras och Arnes story.

Utbildning om hållbar utveckling och entreprenörskap

”Utbildning för hållbar utveckling måste tas med i det utkast till ett nytt ramverk efter 2015 som görs i Rio” skriver Hirofumi Hirano, Japans utbildningsminister, Lena Ek, Sveriges miljöminister och Irina Bokova, generaldirektör för Unesco i en debattartikel som publicerats i Sydsvenskan idag.

Jordbävningsdrabbade barn överlevde i Japan i mars 2011 eftersom de lärt sig att skydda sig mot en eventuell jordbävningskatastrof; Lorna Down, litteraturlärare på Jamaica, insåg att ett stort socialt problem på Jamaica, våldet, kunde vävas in i elevernas litteraturstudier och på så sätt kopplas till ungdomarnas verklighet.

Kunskap kan verkligen förändra världen och om den kopplas till verkligheten blir den också mer meningsfull. Att kombinera hållbar utveckling med entreprenörskap innebär att unga människor får utnyttja sin kreativitet och drivkraft till att identifiera hållbarhetsproblem och skapa lösningar.

Eleverna på Påhlmans gymnasium i Stockholm identifierade under våren en rad olika hållbarhetsproblem som de löste med kreativa metoder. Innan det var dags att gå på sommarlov, presenterade de sina idéer framför en jury. En grupp besökte äldre på ett demensboende, genomförde aktiviteter med dem och bloggade om sina erfarenheter. ”Att fånga dagen” var temat och ett av syftena var att anhöriga till dem äldre skulle kunna följa bloggen. En annan grupp hade som idé att anordna klädinsamlingar på skolor och sedan skänka pengarna till hjälpverksamhet – en idé som är hållbar ur flera perspektiv.

”Utbildning kan förändra liv och skapa den framtid vi behöver”, skriver Hirofumi Hirano, Lena Ek, och Irina Bokova. Många lärare behöver också kompetensutveckling om såväl hållbar utveckling som entreprenörskap. Utbildning som ger lärarna verktyg i undervisningen ger många vinnare. Satsa på ett lärarlyft som ger ännu fler lärare kompetensen att sprida kunskap om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet!

Entreprenöriel…

Entreprenöriella förmågor och etiska perspektiv i turismbranschen

konferensen Entreprenörskap och entreprenöriellt förhållningssätt, som genomfördes i Stockholm den 8-9 maj 2012, berättade gymnasieläraren Anette Onn med stor entusiasm om sitt arbete med att kombinera entreprenörskap och hållbar utveckling, såväl miljömässigt som etiskt. Anette har arbetat inom turismbranschen och när hon blev lärare var det självklart för henne att tänka tillbaka till sitt arbete som reseledare och på kompetenser hon behövde i detta arbete. Förmågan att anpassa dig till olika situationer, självständigt kunna lösa problem och tänka kreativt, var sådana förmågor som Anette ville förmedla till sina elever som läste på turismprogrammet på Fredrika Bremer Gymnasierna.

Dessutom hade Anette reagerat på att hon själv som reseledare kunde leva gott, samtidigt som befolkningen i länderna hon befann sig i, knappast hade tillgång till rent vatten. Hon reagerade på att lokala näringsidkare inte gynnades av turismen när ”All inclusive hotell” växte upp på turistorter. Istället gick turisternas pengar till utländska företag.

I sin undervisning började Anette kombinera dessa olika perspektiv på turismen; dels att turismeleverna behöver utveckla sina entreprenöriella förmågor och dels att de behöver bli medvetna om det etiska perspektivet på turism. Efter tre år med samma klass tycker Anette att hon har nått målet. Eleverna var först livrädda över att få ta så mycket ansvar och över att behöva göra muntliga framträdanden. Men Anette är övertygad om att man som lärare måste börja i årskurs ett på gymnasiet med ett nytt förhållningssätt och nya arbetsmetoder. Eleverna är ofta inte vana vid att vara entreprenöriella, men kommer snart in i det och växer av att få ta mer ansvar.

Anettes elever har startat UF-företag och bland dessa finns en grupp som erbjudit föreläsningar om etiska frågeställningar till reseföretag. Eleverna som driver företaget ”Sensible Tourism UF” har varit framgångsrika och skapat kontakter i näringslivet. Deras affärsidé är att ändra människors resvanor och beteende. De föreläser i skolor och har en extern rådgivare i Jennie Dieleman, författare till boken Välkommen till Paradiset.

Anette Onn tror inte på en pedagogik där eleverna ska läsa sig till kunskap. Istället har hon själv, innan begreppet entreprenöriellt användes i skolans värld, kommit fram till att eleverna lär sig bäst genom upplevelsebaserat lärande och genom att möta verkligheten. I sitt arbete har hon samarbetet mycket med en stor researrangör och även med en lokal turistbyrå. Hon ser också ett positivt resultat av sitt arbete – eleverna är nöjda och lär sig mer. Eleverna knyter kontakter med sin omvärld och utvecklar såväl sina entreprenöriella förmågor, som sin förmåga att tänka hållbart och att reflektera kring en bransch utifrån olika perspektiv.

Anette kommer förstås att fortsätta med det hon brinner för – att kombinera entreprenörskap och hållbar turism.

 


 

Det entreprenöriella lärandet ur elevernas perspektiv

Hur upplever eleverna det entreprenöriella lärandet? Två elever på Vittra gymnasium i Stockholm började planera sitt projektarbete redan i årskurs två. De har själva sina rötter i Afrika och ville göra en film för att komma bort från myten om afrikaner som ”offer”. När de i början av projektet fick en föreläsning av oss på Unga Sociala Entreprenörer, fick de ytterligare inspiration att själva vara entreprenöriella och bidra till en bättre värld. De skaffade sig flera externa rådgivare under projektets gång, bland annat genom Fisksätra Folkets Hus. Dessa trodde på dem, stöttade med att söka stipendier och göra film. Tjejerna fick dessutom ekonomiskt stöd av Nacka kommun till att ordna en gala.

Eleverna beskriver glädjen då de efter en intensiv förberedelsetid kunde åka till Djibouti. Där hade de möjlighet att bo hos släkt och kunde också knyta kontakter med befolkningen. Hem kom de med material till en film och målet att förmedla en bild av glädje och gemenskap som också finns i denna del av världen. Flickorna berättar att de verkligen ville lära känna människorna och ge dem en röst.

Resan och alla möten gjorde ett djupt intryck på tjejerna. De kom dit med svenska referensramar och mötte fattiga barn med framtidshopp. Barnen berättade om att de ville bli chefsläkare, lärare eller advokater.

Eleverna har under åren på Vittra gymnasium arbetat i ämnesövergripande case, men nu fick de möjlighet att gå hela vägen från idé till handling. Det är detta entreprenörskap handlar om, konstaterade eleverna medvetet.

Annica Otterborg belyser i sin doktorsavhandling, Entreprenöriellt lärande: gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande (2011), just detta – att det som skiljer problembaserat lärande från entreprenöriellt lärande är att det är eleverna själva som tar initiativ i det entreprenöriella lärandet och även knyter externa kontakter. Annica Otterborg säger i en artikel i Svenskt Näringslivs nyhetsbrev Skola & Näringsliv att hon i sin forskning blev förvånad över att eleverna i så hög grad tog makten över sitt lärande. ”De tar tydligt ansvar och tänker bortom det uppenbara, när de inser vilken nytta andra kan ha av deras arbete.” Vidare konstaterade hon att ”Intervjuerna visar att elever tar större ansvar när de vill att det ska bli bra för någon annan än dem själva. Och inte nog med det; när de märker att de inte har alla kompetenser, vänder de sig till andra i sitt nätverk så länge det behövs”.

Eleverna på Vittra var på alla sätt entreprenöriella och bär med sig ovärderliga erfarenheter. Stoltheten fick de på köpet.

Socialt entreprenörskap för nya tillväxtmarknader

Igår, onsdagen den 7 mars, lanserade SE-Forum sitt nya Outreach Program. Programmet som startar den 10 april vänder sig till sociala entreprenörer som fokuserar på nya tillväxtmarknader (emerging markets) och som har en idé som de vill utveckla. Under åtta intensiva veckor kommer entreprenörerna att coachas för att kunna gå från idé till färdigt företag. Sista ansökningsdag är den 19 mars!

Under kvällen presenterades även tre lyckade exempel på sociala entreprenörskapsföretag:

  • Solvatten som erbjuder en billig lösning för vattenrening.
  • Gynius AB som erbjuder en billig lösning för att upptäcka livmoderhalscancer.
  • Peepoople som erbjuder en enklare och billigare sanitetslösning.

Alla dessa företag fokuserar på att förbättra levnadsvillkoren för människor som har mindre resurser och som lever i världens u-länder. De gör detta genom att angripa några av de mest utbredda problemen i dessa länder; bristen på rent vatten, den många gånger bristfälliga sjukvården och de begränsade möjligheterna att sköta sin personliga hygien.

Tre exempel som visar att innovation kan vara en del av lösningen när det gäller att förbättra fattiga människors levnadsvillkor. Och som visar hur viktigt det är med människor som vågar se problemen men som också tar sig an utmaningen att hitta lösningarna.