ELEVERS KUNSKAPER OM HÅLLBAR UTVECKLING

november 1, 2017Lämna en kommentar

Förra veckan skrev Dagens Nyheter om att Lärarförbundet och Skolverket föreslår en kartläggning av hur undervisning inom hållbar utveckling fungerar eftersom det idag finns lite kunskap kring detta. Unga Sociala Entreprenörer arbetar med att stötta lärare och skolledare att arbeta med hållbar utveckling genom det entreprenöriella lärandet enligt ledorden Hållbar utveckling + entreprenöriellt lärande = socialt entreprenörskap. Vi vill visa lärare konkreta exempel på hur man kan arbeta med hållbar utveckling tillsammans med sina elever och koppla arbetet till målen i resten av utbildningen.

Ni kan läsa DN:s artikel genom att klicka på bilden nedanför eller gå in på https://www.dn.se/ekonomi/global-utveckling/elevers-kunskaper-om-hallbarhet-syns-inte-i-skolresultaten/

Ett exempel på hållbar utveckling och undervisning är projektet ”Tänk globalt, agera lokalt” som Unga Sociala Entreprenörer drev 2015 under två veckor tillsammans med lärare och elever från Viktor Rydbergs Gymnasium i Djursholm. Syftet med projektet var att identifiera allvarliga globala problem och arbeta med lösningar som ligger nära elevernas livsvärld. Projekten hade en naturvetenskaplig ingångsport och eleverna fokuserade på klimatfrågor och/eller energi. Det resulterade i en mängd helt fantastiska projekt som satt sitt avtryck i det kringliggande samhället.

bild 1

Det finns tydliga krav från EU, Riksdag och Skolverket att vi ska arbeta mer entreprenöriellt i skolan, vars arbete dessutom ska genomsyras av hållbar utveckling. Men det är inte alltid enkelt att tänka om och veta hur detta ska gå till. Dessutom är begreppet entreprenöriellt lärande knepigt. Många i och omkring skolans värld missuppfattar detta som ett försök att skapa företagare av våra elever. Men det handlar om att koppla skolan till det omkringliggande samhället och låta barn och ungdomar arbeta med verkliga projekt som kanske sätter avtryck i samhället. Genom att arbeta så här så ställs andra krav på både lärare och elever. Det räcker inte med att bara ge och få kunskaper, utan man ska som elev få chansen att i skolan utveckla sin handlingskraft, kreativitet, analysförmåga, samarbetsförmåga och kritiska tänkande. Genom att arbeta ”på riktigt” och använda skolans ämnen som verktyg för personlig utveckling så kan elevernas motivation och självkänsla öka – skolan blir helt enkelt mer meningsfull. Hållbar utveckling är också något som många skolor har svårt att arbeta med. Det blir ofta tillfälliga lösningar av eldsjälar och mer ofta än sällan läggs fokus på problemen och det finns varken tid och kunskap till hur man ska behandla lösningarna, vilket kan bli direkt destruktivt för unga människor vars framtid presenteras så negativt. Att bedriva sociala entreprenörskapsprojekt är ett sätt att kreativt bemöta dessa krav. Detta är ett sätt att förbereda våra barn och ungdomar att kunna hantera problem som vi ännu inte vet är problem så att de kan bemöta framtidens utmaningar och en föränderlig arbetsmarknad. Det är viktigt att de förstår att de själva har makten att förbättra samhället och till och med världen.

I projektet fick eleverna tydliga ramar och kunskap kring hur man t.ex skriver en projektplanering, hur man ”pitchar” sin idé, det vill säga hur man säljer in sin idé för de personer som är nödvändiga för att projektet ska lyckas. Arbetet skulle mynna ut i en projektrapport. Vi gjorde många elever upprörda genom att berätta att de inte fick lämna in rapporten i uppsatsform, något som de flesta elever känner sig trygga med. Istället skulle rapporten vara lättillgänglig, visuellt attraktiv och informativ och dessutom kunna länkas till (på t. ex sitt CV). Det fick heller inte ta mer än max 15 min att ta sig igenom rapporten. Den enda informationen eleverna fick var vad som skulle finnas i en rapport, hur detta skulle gå till var upp till dem själva och deras kreativa förmåga, med stöd och tips från handledare. Vi lade också stor vikt vid betydelsen av gott samarbete och gruppdynamik för att lyckas och eleverna fick olika teorier som de kunde använda i sina reflektioner. T.ex Susan Weelands teori kring gruppens liv och död.

Det var tydligt att eleverna gärna hade velat välja grupp efter just samarbetsförmåga och intresse, något som vi försökt administrera med såg för krångligt. De sattes helt enkelt i grupp utefter program och kurs. Det tåls att tänka på hur man kan ordna så att eleverna får chansen att göra ett aktivt val i gruppsammansättningen, t.ex utefter intresse eller efter gruppdynamik.

bild 2

Vi ville även passa på att låta eleverna som går i åk2 tränas att skriva abstract och hur man når ut med sitt budskap. Eleverna fick en grundkurs i kommunikation av bildläraren Morten Bastrup och en snabbkurs av Viktor Rydberg stiftelses utvecklingsansvarige och IT chef Lars Lingman om vikten av visuell information och hur man gör infografics. Eleverna fick sen i uppgift att presentera det problemet (och sina lösningar) med hjälp av infografics.

Eleverna själva svarade så här på utvärderingen av projektet:

88% svarade ja på frågan om de nu efter projektperioden kan skapa projekt som bidrar till positiv samhällsutveckling.
71% svarade att de fått större förståelse för globala klimat- och energiproblem.
75 % av eleverna svarade ja på frågan om de hade haft roligt under projektveckorna.

Exempel på sociala entreprenörskapsprojekt som eleverna satte igång efter bara 10 dagar:

Bio food fuel , The bin project , Fruitkeep , Share4Climate , Panta ännu mera , VRG Carpoolare , Recycle within our school

Tycker du att detta verkar intressant?

Ta en titt på handledningen Tänk globalt agera lokalt – socialt entreprenörskapsprojekt och kontakta Unga Sociala Entreprenörer om du har frågor och vill ha hjälp med att utveckla liknande projekt på din skola!

info@ungasocialaentreprenorer.se

Läs mer om entreprenöriellt lärande och svårigheter med att få in hållbar utveckling i skolans undervisning:

Skolverket: Vad är entreprenöriellt lärande?

Naturskyddsföreningens Rapport Hållbar utveckling i skolan- var god dröj.

Stor uppskattning från lärarstudenter

februari 28, 2017mars 7, 2017Lämna en kommentar

Under hösten höll Unga Sociala Entreprenörer vid två tillfällen en workshop för lärarstudenter vid Göteborgs universitet. Detta som en del av kursen Hållbar utveckling med människan i centrum.

I samband med workshopen fick studenterna diskutera och genomföra praktiska övningar utifrån följande frågeställningar:

Vad innebär det sociala entreprenörskapet i skolan och vilka kopplingar finns det till skolans läroplaner, kursplaner, m.m.?
Varför ska man arbeta med socialt entreprenörskap i skolan?
Hur kan man praktiskt arbeta med socialt entreprenörskap i skolan?

I en kursutvärdering som Göteborgs universitet har genomfört får Unga Sociala Entreprenörers workshop positiva omdömen från studenterna. Tillsammans med workshops genomförda av Universeum och Världskulturmuseet lyfts den fram som en workshop som har fått särskild uppskattning av studenterna.

Studenterna som deltog i workshopen uppger att den gav dem konkreta sätt att arbeta med problemställningar inom hållbar utveckling. En positiv aspekt som lyfts fram i utvärderingen är även att den tilltalade studenter från olika ämnesinriktningar.

Välkommen på Lärarbubbel i Malmö 29 mars!

februari 27, 2017Lämna en kommentar

Lärarbubbel0008

Nu kommer Unga Sociala Entreprenörer och vårt Lärarbubbel äntligen till Malmö för första gången!

Tillsammans med andra engagerade lärare vill vi ge dig tips på hur du kan arbeta med samhällsförändring med dina elever. Vi bjuder på bubbel och tilltugg.

Det är roligt, lärorikt och engagerande att förbättra situationen för någon annan. Genom arbetet utvecklar eleverna sin kreativitet och innovationsförmåga och de tränas i samarbete och ledarskap samtidigt som de lär av varandra och utvecklar kunskaper som är centrala inom utbildningen. Genom att visa barn och ungdomar hur de kan arbeta med socialt entreprenörskap så arbetar vi samtidigt för en hållbar framtid.

Under kvällen kommer det att bjudas på konkreta tips kring hur du som lärare kan arbeta med socialt entreprenörskap med dina elever. Varför lärare? Jo, lärare har det viktigaste och svåraste arbetet av alla, och om vi kan stötta er i ert arbete och ta tillvara er kunskap, engagemang och kraft, så vill vi göra det!

På plats finns Maria Karlsson, Birgit Carlsson och David Zaar från Unga Sociala Entreprenörer. Maria och Birgit kommer att hålla en inspirerande workshop där ni kommer att få utarbeta egna projektidéer och pitcha dessa inför varandra. En liknande workshop passar alldeles utmärkt att hålla för elever.

Programmet för kvällen:
17:30 – Vi bjuder på bubbel och småplock
17:50 – Inledning av Unga Sociala Entreprenörer
18:00 – Lite kort om Socialt entreprenörskap i skolan – vad är det?
18:15 – Workshop och pitch
19:30 – Mingel

Datum: 29 mars, 2017
Tid: 17:30- 20:00
Plats: Suellska Villan, Barkgatan 15, 21 422 Malmö
Anmälan: Svara genom att anmäla er på https://simplesignup.se/event/91556-vaelkommen-paa-laerarbubbel-i-malmoe, senast 22 mars, 2017. Om ni av något skäl inte lyckas anmäla er där är ni välkomna att maila er anmälan till sara@ungasocialaentreprenorer.se

Att komma på våra Lärarbubbel är kostnadsfritt.

Här kan ni se lite bilder från tidigare Lärarbubbel i Stockholm.

www.ungasocialaentreprenorer.se

Engagera dina elever för klimatet! #EarthToParis

november 15, 2015november 30, 2015Lämna en kommentar

Idag sätter klimatmötet i Paris igång med målet om ett nytt bindande globalt klimatavtal. (Mer info)

Alla, även barn och unga kan involveras i den globala diskussionen! Kanske särskilt de yngre eftersom det främst är de som blir påverkade. Det som händer i Paris påverkar oss alla och därför har en mängd organisationer gått ihop för att sprida klimatdiskussionen över världen.

Everyone has a role to play. As governments convene for the conference, civil society groups, businesses, scientists, innovators, and citizens will also gather to share climate solutions and to let leaders know that every sector, every community, and every person must play an active role in addressing climate change.(Earth to Paris)

Engagera och inspirera men låt eleverna själva göra jobbet att kanske upplysa andra elever, yngre elever, deras föräldrar, planera event, mejla, blogga, skapa hemsidor, skriva artiklar, insändare göra undersökningar, intervjua, skapa utställningar, dela ut flygblad. Möjligheterna är många och ett aktivt deltagande föder hopp och engagemang. Det är deras framtid det handlar om. För mer information gå in på hemsidan Earth to Paris och få fler tips på hur du och dina elever kan involvera er .

För fler tips om hur du kan arbeta i skolan med klimatfrågor se tidigare blogg; Aktivt deltagande ger elever hopp om en hållbar värld.

Lycka till!

Att arbeta med globala frågor i skolan (grundskola/gymnasium)

oktober 10, 2015oktober 20, 2015Lämna en kommentar

Att arbeta med globala frågor i skolan – på riktigt!

Ni kan arbeta i stora och små projekt. Kanske vill du att dina elever arbetar ämnesövergripande inom ett mycket brett område som de nya globala hållbarhetsmålen, de mänskliga rättigheterna eller globalisering? Eller så vill du kanske att dina elever ska arbeta inom ett visst område inom en kurs som t.ex energi eller klimatfrågan? Du kommer dock snart se hur enkelt och självklart att samarbeta med flera andra ämnen.

Räkna med att steg ett tar minst 2 timmar. Hur lång tid det sen tar varierar utifrån hur stort målet är (steg 6).

1. Kick off: Börja med en kick off där du presenterar den globala frågan ni ska fokusera på eller ett exempel på ett av problemen inom det område ni ska fokusera på.

Det kan handla om klimatfrågan eller något av problemen inom de globala hållbarhetsmålen/mänskliga rättigheter etc. Visa på hur ni i skolan eller i närområdet påverkar detta problem. Det kan handla om barnarbete och hur barnen i skolan vill ha saker som med stor sannolikhet kommer från fabriker där barn arbetar. Eller hur påverkar ni i skolan klimatet, slängs mycket mat t.ex.?

Banksy

2. Grupper: Dela in i grupper 3-5 elever i varje grupp.

För de äldre eleverna kan det här vara bra att diskutera roller i gruppen och gruppdynamik så att valet av grupper blir så genomtänkt som möjligt. T.ex. kan grupperna väljas utifrån intresseområde eller personliga förmågor (se fyra färger)

3. Val av problem: Om ämnesområdet är brett, t.ex. hållbarhetsmålen eller de mänskliga rättigheterna låt gärna eleverna själva välja vilket område de känslomässigt berörs mest av.

4. Beskrivning av problemet: (eleverna ska beskriva problemet och varför detta är ett problem och på vilket sätt som detta globala problem påverkas av er lokalt)

Kanske handlar det om att eleverna slänger mycket mat i skolan och på så sätt bidrar till klimatproblematiken. De äldre eleverna kan här utveckla problemet och konsekvenser av problemet utifrån olika perspektiv och hänvisa källor.

5. Vision: Be eleverna beskriva och anteckna hur det skulle se ut om detta inte längre var ett problem. Be dem tänka stort! T.ex. en värld där alla barn går i skolan

6. Mål: Ni ska nu ta ett steg mot denna vision. Vad skulle man kunna göra för att göra något åt problemet lokalt?

Här bör du som lärare hjälpa eleverna att skapa mål som anpassas efter tid och resurser. Det kanske handlar om att upplysa andra elever om hur många barn som plockar bomull och att denna bomull används i de kläder de använder.

Besvara frågorna S.M.A.R.T.A mål för att se om ert mål håller!

S: Specifikt: Exakt vad vill ni uppnå? Beskriv målet så tydligt som möjligt!

M: Mätbart: Hur vet ni att målet är uppnått. Går det att mäta på något sätt? Hur?

A: Attraktivt: Är målet viktigt, känns det viktigt att uppnå?

R: Realistiskt: Går målet att genomföra för den tid ni har på er, er samlade kunskap i gruppen, era förmågor och de resurser ni har omkring er?

T: Tidsbestämt – När ska målet vara nått? Exakt datum är tydligare än ”någon gång i på månaden”, och fungerar som ett ankare i verkligheten.

A: Accepterat: Är målet accepterat av de som berörs av målet?

7. Strategi: Hur ska eleverna uppnå detta mål? Här behöver eleverna sitta i grupp och arbeta fram en strategi och bolla idéer med lärare. Det är viktigt att det är eleverna som står för idéerna. Du som lärare är ett bollplank i denna kreativa process.

8. Delmål 1: Utifrån strategin, vilket är det första steget som eleverna ska ta för att uppnå sitt mål? Delmålen fylls på allt eftersom tills att målet är uppnått.

Det är bra om eleverna antecknar alla steg i processen och även skriver om hur det går. Detta anpassas efter svårhetsgrad. De äldre eleverna kan skapa mer avancerade projektplaner där elevernas olika roller i projekten framgår. De kan även logga om deras arbete och kalla läraren till projektmöten.

Gymnasiearbete: Med en väl utarbetad projektplan där problemet är väl utvecklat och kopplat till examensmålen och eleverna t.ex. gjort undersökningar (t.ex. hur mycket mat slängs och varför) så kan den skriftliga delen uppnå de akademiska kriterierna som gäller för högskoleförberedande gymnasiearbete. Eleverna får då vid projektets slut göra en projektredovisning och besvara frågor liknande opponering. Låt gärna eleverna göra en plansch eller en infografic kring sitt projekt som kan ställas ut för visning i skolan/lokala biblioteket/etc.

Genom detta sätt att arbeta kan flera ämnen lätt samarbeta och eleverna hjälps att utveckla förmågor som kreativ problemlösning, samarbete, ledarskap, kommunikation etc. I arbetet med problemet kanske matte, fysik, kemi, naturkunskap komma in. Hur detta påverkar/konsekvenserna kanske är frågor som kan hanteras i samhällskunskapen. Utformning, texter, presentationer kan hållas på svenska/andra språk. Media och bildämnen kan ha en mycket central roll i arbetet. T.ex. Hur man kan använda bilden för att göra abstrakt information lättare att förstå (problemet kan lätt handla om många siffror). Möjligheterna är många, och är det några som är kreativa problemlösare och vanan projektledare så är det vi lärare!

Framförallt är det ett mycket meningsfullt och roligt arbete för både lärare och elever! Exempel på detta arbetssätt hittar du här!

Lycka till!

Introduktionsfest på Birgittaskolan

september 13, 2015Lämna en kommentar

Birgittaskolan i Linköping har beslutat att socialt entreprenörskap ska genomsyra det samhällsvetenskapliga programmet i årskurs 1, 2 och 3. Arbetet för att nå dit påbörjades under det förra läsåret med målet att skapa en modell för hur man kan arbeta med socialt entreprenörskap på skolan. Under det här läsåret kommer Unga Sociala Entreprenörer att finnas med som ett bollplank i det fortsatta arbetet.

I onsdags var vi därför på plats på Birgittaskolan för att delta i deras introduktionsfest för elever och lärare. Vi började med att under förmiddagen hålla i en workshop för de lärare som undervisar på det samhällsvetenskapliga programmet. Med på workshopen var även skolans rektor och kommunens näringslivscoach. Fokus låg på hur man som skola kan arbeta med socialt entreprenörskap, vad arbetet kan bidra till och hur kopplingarna till skolans styrdokument ser ut.

På eftermiddagen höll vi även i en workshop för såväl elever som lärare där deltagarna fick testa på att ta fram en projektplan för ett socialt entreprenörskapsprojekt.

Dagen avslutades med en uppskattad föreläsning av artisten Petter.

Nobelgymnasiet i Karlstad bygger en hållbar framtid

april 23, 2015Lämna en kommentar

55 elever i årskurs 3 på bygg-och anläggningsprogrammet vid Nobelgymnasiet i Karlstad har under läsåret deltagit i ett ämnesövergripande projekt kring hållbar utveckling. Projektet har genomförts av lärare i naturkunskap och yrkesämnet.

Projektet startade under höstterminen med ett energitema i naturkunskapen där bland annat en yrkeskunnig entreprenör i byggbranschen kom till skolan och berättade för eleverna om energi- och klimatsmart byggande. Eleverna fick sedan i uppgift att redogöra för olika energikällor och lösningar på bland annat el och uppvärmning till olika typer av boenden.

Under vårterminen genomfördes ett ämnesövergripande arbete där eleverna i både naturkunskapen och yrkesämnet fokuserade på hållbar utveckling. De fick i uppgift att ta reda på hur olika länder påverkar och påverkas av klimatförändringar och hur deras sociala och ekonomiska förutsättningar ser ut. Eleverna redovisade sina arbeten inför varandra och presenterade sina slutsatser i form av vykort. I yrkesämnet undersökte eleverna hur de bland annat kan tänka kring materialval för att bidra till en hållbar utveckling. Under vårterminen har man även haft besök av representanter från Rådrummet som har pratat om avfallshantering och av Fairtrade som bland annat har erbjudit en workshop.

Projektet avslutades med en utställning i skolans centralhall under rubrikerna Nobelgymnasiet – bygger en hållbar framtid och Earth Week på Nobelgymnasiet. Där sattes elevernas vykort upp och material och texter kring hållbar utveckling i yrkesämnet visades upp.

Förhoppningen är att eleverna ska se en röd tråd i undervisningen och få förståelse för vilken betydelse de val de gör, såväl som privatpersoner som inom ramen för deras yrke, har för en hållbar utveckling.

Uppgifterna som eleverna har haft att utgå ifrån finns att hämta här:

Energiuppgift BA12

Earth Weeks BA12

Här finns även exempel på de vykort som eleverna skrev:

Vykort från Colombia

Vykort från Kina

Vykort från Sydpolen

Entreprenöriellt lärande – en modefluga?

februari 25, 2015februari 25, 20152 kommentarer

Hur ser framtiden ut i skolan?

Ständiga förändringar och nya uppdrag har gjort att många lärare ifrågasätter ”nya” pedagogiska trender. Hur är det då med det entreprenöriella lärandet, är även det en modefluga? Vi på Unga Sociala Entreprenörer är förstås nyfikna. Vi har ju själva sett hur projektbaserad undervisning engagerar och motiverar elever, särskilt om det är ”på riktigt” och utgår ifrån eleven själv. Men samtidigt har vi sett att det bara är ett par fåtal eldsjälar som driver utvecklingen framåt, med stor risk att själva brinna upp. Vi intervjuade Ragnar Åsbrink projektledare på Skolverket och ansvarig för regeringsuppdraget för entreprenörskap i skolan för att få klarhet i saken.

Ragnar tar emot i Skolverkets lokaler i centrala Stockholm. Den femåriga projekttiden för entreprenörskap i skolan är över men det nya regleringsbrevet säger i stort sett detsamma sedan 2009. Strategin från 2009 handlade om kunskap om företagande och hur man i skolan kan stödja utvecklingen av förmågor som främjar entreprenörskap. Av detta skapades entreprenöriellt lärande – för att just stödja utvecklingen av dessa förmågor.

Men på grund av begreppet ställer sig många lärare kritiska till entreprenöriellt lärande. Är det för att skapa företagare av våra elever? Vem skulle detta gagna, samhället eller individen själv?

Ragnar är väl medveten om problematiken, men menar att entreprenöriellt lärande är både ett egenvärde i sig samt ett medel för god kunskapsutveckling. Det innebär att ta tag i elevernas lust och motiv för sitt eget lärande och för sin egen utveckling. Detta är vad Skolverket söker efter, och vad goda pedagoger alltid sökt efter. För elevernas utveckling och lärande. Genom det entreprenöriella lärandet gynnas kunskapsutvecklingen. Samtidigt tränas förmågor som vi behöver i hela livet som samarbetsförmåga, ansvarstagande. initiativförmåga, och kreativitet. Med det entreprenöriella menar Skolverket att detta ska ske metodiskt och systematiskt, inte sporadiskt vid enstaka tillfällen.

Ragnar fortsätter; i korthet handlar det om tre viktiga faktorer som kännetecknar entreprenöriellt lärande:

Eleven som aktör: Eleven, barnet eller ungdomen ska vara en aktiv aktör i sitt eget lärande, det vill säga tvärt emot att vara en passiv konsument.
Verklighetsbaserat: I undervisningen samverkar man med omvärlden och anknyter till elevens förståelse och livsvärld.
Värdeskapande: Att eleven, barnet eller ungdomen skapar värde för någon – på riktigt.

entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet gagnar både individen själv och samhället. Skolverket menar att dessa faktorer är viktiga för att eleverna ska känna motivation och lust för sitt arbete. Detta gör även att skolan blir en del i samhället. Ragnar kopplar detta till det livslånga lärandet och för att bidra till en hållbar utveckling; även vi vuxna behöver detta i vårt lärande för att det ska bli meningsfullt. Det handlar om lust och motivation i alla led. Det är även roligt som lärare, det är roligt att leda entreprenöriellt lärande.

Detta är även Unga Sociala Entreprenörers erfarenhet, undervisningen blir rolig för både lärare och elever i och med att den blir meningsfull. Entreprenöriellt lärande är även ett bra verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. Men varför är det så svårt att nå ut i skolorna kring entreprenöriellt lärande? Engagerade lärare får istället höra att andra projekt som till exempel mattelyftet går före.

Ragnar ger ett tydligt och enkelt svar; vår skolkultur. I skolan har vi alltid delat upp ämnen i olika fack. Men det handlar om HUR man bedriver undervisning i de olika ämnena. Entreprenöriellt lärande är inget som sker vid sidan om, det är ett förhållningssätt. Här har Skolverket en viktig roll att se hur ett entreprenöriellt lärande i till exempel matematikundervisningen ser ut, och det är precis lika viktigt i teoretiska ämnen som i praktiska.

Det stormar kring skolan och lärarna har fått tagit en rejäl smäll. Lärarfacken vill höja statusen genom högre löner. Men det hjälper föga de lärare som tappat självförtroendet. Vad kan Skolverket göra?

Här menar Ragnar att det mesta ligger i meningsfullheten och att rektorerna har stort ansvar för hur lärarna upplever sin situation. Det är rektorns med sitt ledarskap som ska trigga motivationen hos lärarna. Lärarna för detta vidare till eleverna. Det är inbyggt i det entreprenöriella lärandet – just koppling till omvärlden, ta med eleverna som aktörer, man ska inte behöva tro att man ska veta och kunna göra allting själv som lärare. Istället ska eleverna bjudas in och bli mer delaktiga. Detta lyfter bort en stor del av arbetsbördan. Tillsammans med sina elever utvecklar läraren det entreprenöriella lärandet.

Hur stöttar Skolverket lärare i det entreprenöriella lärandet?

Här fokuseras insatserna på huvudmän, skolchefer och rektorer eftersom en ensam lärare kan ha det svårt att själv driva på utvecklingen utan stöd uppifrån. Ansvaret för att det entreprenöriella lärandet ska bli en del av undervisningen går via rektor. Men just nu summeras de senaste fem årens arbete, och detta kommer resultera som stöd för förskola och skola. Skolverket håller på att utveckla ett stöd i form av ett utvecklingspaket som kommer bli klart under våren 2015. Detta utvecklingspaket, som är en högskolekurs i miniformat, kommer utgå ifrån de tre faktorerna; eleven som aktör, verklighetsbaserad och värdeskapande. Ambition är att koppla fortbildning med det kollegiala lärandet, man ska kunna göra detta tillsammans i sitt arbetslag under ledning av till exempel en förstelärare. Utbildningspaketet kommer innehålla information från läroplaner, forskning, filmer och föreläsningar som inspirerar. Skolverkets olika enheter kommer även bidra till material, bland annat från prov och bedömning. Arbetslaget ska sen ta sig an en aktuell fråga och ska planera undervisningen med entreprenöriellt förhållningssätt och metoder. Sen ska arbetslaget utvärdera resultatet hos de man skapar värde för, det vill säga eleverna. Förhoppningsvis ska en enskild lärare kunna hitta detta och se att det finns ett utbildningspaket. Skolverket håller även på att fylla på webbsidorna om vad som händer och vad som gjorts runt omkring i landet och detta ska fungera som stöd och inspiration för lärare och skolledare.

Hur ser framtiden ut för entreprenöriella lärandet. Du nämnde tidigare entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling. Kopplar du ihop hållbar utveckling med entreprenöriellt lärande?

Hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande går hand i hand, men ännu finns inga tydliga riktlinjer. Men den 6 maj 2014 anordnade riksdagens utbildningsutskott ett kunskapsseminarium om utbildning för hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande. Så vi kan bara spana in i framtiden och gissa än så länge.

Vad säger du till de som tror att entreprenöriellt lärande bara är en modefluga?

Ragnar skrattar och säger att så har lärare alltid sagt. Men där måste faktiskt Skolverket vara självkritiskt. För det har varit många förändringar. Men entreprenöriellt lärande handlar inte om vad andra säger. Det handlar om personlig utveckling. Bra lärare har alltid arbetat entreprenöriellt.

Anteckningarna från Riksdagens seminarium om hållbar utveckling genom entreprenöriellt lärande här.

Tänk globalt, agera lokalt

januari 25, 2015januari 25, 2015Lämna en kommentar

”Va!? Är det på riktigt riktigt?!”

Unga Sociala Entreprenörer har under två veckor drivit projektet ”Tänk globalt, agera lokalt” tillsammans med lärare och elever från Viktor Rydbergs Gymnasium i Djursholm. Syftet har varit att identifiera allvarliga globala problem och arbeta med lösningar som ligger nära elevernas livsvärld. Denna gång hade projekten en naturvetenskaplig ingångsport och eleverna fokuserade på klimatfrågor och/eller energi. Detta har resulterat i en mängd helt fantastiska projekt som redan nu sätter sitt avtryck i det kringliggande samhället.

Hållbar utveckling + entreprenöriellt lärande = socialt entreprenörskap

I detta projekt fick eleverna tydliga ramar och kunskap kring hur man t.ex skriver en projektplanering, hur man ”pitchar” sin idé, det vill säga hur man säljer in sin idé för de personer som är nödvändiga för att projektet ska lyckas. Arbetet skulle mynna ut i en projektrapport. Vi gjorde många elever upprörda genom att berätta att de inte fick lämna in rapporten i uppsatsform, något som de flesta elever känner sig trygga med. Istället skulle rapporten vara lättillgänglig, visuellt attraktiv och informativ och dessutom kunna länkas till (på t. ex sitt CV). Det fick heller inte ta mer än max 15 min att ta sig igenom rapporten. Den enda informationen eleverna fick var vad som skulle finnas i en rapport, hur detta skulle gå till var upp till dem själva och deras kreativa förmåga, med stöd och tips från handledare. Vi lade också stor vikt vid betydelsen av gott samarbete och gruppdynamik för att lyckas och eleverna fick olika teorier som de kunde använda i sina reflektioner. T.ex Susan Weelands teori kring gruppens liv och död.

bild 2

Vi ville även passa på att låta eleverna som går i åk2 tränas att skriva abstract och hur man når ut med sitt budskap. Eleverna fick en grundkurs i kommunikation av bildläraren Morten Bastrup och en snabbkurs av Viktor Rydberg stiftelses utvecklingsansvarige och IT chef Lars Lingman om vikten av visuell information och hur man gör infografics. Eleverna fick sen i uppgift att presentera det problemet (och sina lösningar) med hjälp av infografics.

panta-c3a4nnu-mera

Reclothing

För att trycka på att ungdomarna själva sitter med makten att förändra samarbetar vi tillsammans med Young Innovation Hub. Det är en samlingsplats av ungdomar, för ungdomar som vill och drömmer om att göra något gott för världen. På hubben kan dessa träffas, byter idéer, får hjälp, stöd och inspiration. De är en perfekt kombination till skolan och ansvarområdena är tydliga. Vi lärare planerar, informerar, strukturerar, handleder och utvärderar medan Young Innovation Hub inspirerar, coachar och bygger nätverk.

Eleverna själva svarade så här på utvärderingen:

88% svarade ja på frågan om de nu efter projektperioden kan skapa projekt som bidrar till positiv samhällsutveckling.
71% svarade att de fått större förståelse för globala klimat- och energiproblem.
75 % av eleverna svarade ja på frågan om de hade haft roligt under projektveckorna.

Exempel på sociala entreprenörskapsprojekt som eleverna satt igång efter bara 10 dagar:

Bio food fuel , The bin project , Fruitkeep , Share4Climate , Panta ännu mera , VRG Carpoolare , Recycle within our school

Vi är så väldigt imponerade och tacksamma för elevernas kreativitet, drivkraft och vilja att förändra världen till det bättre! Det är fantastiska projekt de kommit på, som gör ett verkligt avtryck i samhället och förhoppningsvis inspirerar till fler liknande projekt!

Tycker du att detta verkar intressant?

info@ungasocialaentreprenorer.se

Läs mer om entreprenöriellt lärande och svårigheter med att få in hållbar utveckling i skolans undervisning:

Skolverket: Vad är entreprenöriellt lärande?

Naturskyddsföreningens Rapport Hållbar utveckling i skolan- var god dröj.

Naturskyddsföreningens höstkonferens

november 10, 2014Lämna en kommentar

I fredags deltog Unga Sociala Entreprenörer vid Naturskyddsföreningens höstkonferens på temat Rädd eller förberedd? – så skapar skolan handlingskraft och framtidstro. Konferensen inleddes med ett tal av Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl som bland annat lyfte fram fyra krav som Naturskyddsföreningen vill ställa angående lärande för hållbar utveckling:

Att det införs ett obligatoriskt ”hållbarhetslyft” för lärare
Att Skolinspektionen får i uppdrag att granska skolornas arbete avseende lärande för hållbar utveckling
Att lärande för hållbar utveckling på ett tydligare sätt inkluderas i lärarutbildningarna
Att kommunerna sätter upp mål avseende lärande för hållbar utveckling

Under dagen fick vi sedan möjlighet att ta del av såväl forskningsresultat som tankar och åsikter kring lärande för hållbar utveckling men också dess koppling till motivation och entreprenöriellt lärande. Utbildningsminister Gustav Fridolin nämnde i sitt tal på förmiddagen bland annat möjligheten att kombinera lärande för hållbar utveckling med entreprenöriellt lärande. Under förmiddagen höll Anders Jidesjö, filosofie doktor inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Linköpings universitet, även en föreläsning kring motivationens betydelse. Han konstaterade i samband med denna att vi undervisar i liten utsträckning om det som ungdomar är intresserade av och i stor utsträckning om det ungdomar inte är intresserade av. Han menade också att eleverna söker efter kontext och sammanhang, något som undervisningen kring hållbar utveckling kan ge.

Över huvud taget var det en intressant dag som gav oss många nya tankar men som också bekräftade att det finns en tydlig koppling mellan lärande för hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande och att det finns många fördelar med att kombinera dessa två förhållningssätt i undervisningen. Anna Mogren, doktorand vid Karlstad universitet och konsult vid Den Globala Skolan samt Ulla Lindqvist som arbetar på uppdrag av Unesco förstärkte genom sina föreläsningar under eftermiddagen denna bild ytterligare. Anna talade om hur undervisningen kring hållbar utveckling ger uttryck för kvaliteter som är relaterade till ett transformativt lärande. Ulla lyfte fram ett antal kompetenser som utvecklas genom lärande för hållbar utveckling varav många är identiska med de kompetenser som man fokuserar på inom det entreprenöriella lärandet.

Vi hoppas få möjlighet att återkomma till några av de teman och exempel som lyftes fram under dagen i separata blogginlägg.