Det entreprenöriella lärandet syftar till att utveckla generella kompetenser såsom nyfikenhet, kreativitet och mod att ta risker. Det finns dock en grupp som redan är extremt bra på detta, nämligen barn och i synnerhet förskolebarn.

Sir Ken Robinson beskriver i videon ”Changing Education Paradigms” hur det skolsystem som vi har byggt upp formar oss till människor som tänker i invanda mönster. Istället för att ge barn och ungdomar verktygen att tänka brett och hitta flera möjliga lösningar till ett problem fokuserar vi i dagens skola oftast på att hitta den ”rätta lösningen”. Vissa av er kanske tycker att detta är en orättvis beskrivning av skolan och att det har skett en utveckling i motsatt riktning under de senaste åren. Frågan kvarstår dock vad det är som händer med de nyfikna, kreativa och många gånger modiga barnen som gör att de blir mindre och mindre benägna att ta risker av rädsla att göra fel och som gör att de har svårare och svårare att se möjligheterna istället för hindren. Och framför allt, kan vi göra något för att förhindra den utvecklingen?

I samband med resan till Sydkorea som Unga Sociala Entreprenörer deltog vid höll Annelie Bergman, matematikutvecklare i Borlänge, ett pass om matematikundervisning i förskolan. Ett viktigt inslag i undervisningen var leken och det lekfulla lärandet. På förskolan Rodret i Tullinge använder man sig av en pedagogik där barnen själva ges utrymme att starta, genomföra och avsluta aktiviteter i iordningställda miljöer. Barnen tränas med andra ord i att agera på ett självständigt och ansvarsfullt sätt medan pedagogerna alltid finns till hands för att ingripa om det skulle behövas och för att introducera barnen till miljöerna och de regler som gäller i dem. Detta är bara några exempel på förskolepedagogik som kan anses ligga i linje med det entreprenöriella lärandet.

Leken och det lekfulla lärandet, liksom möjligheten att själv styra start, genomförande och avslut, avtar ofta ju längre upp i skolåren barnen kommer. På ett sätt kanske detta är naturligt. Samtidigt kan man fråga sig om inte det lekfulla lärandet och möjligheten att själv få styra över sin läroprocess behövs även längre upp i åldrarna. Blir vi någonsin för gamla för att uppskatta det lekfulla? Eller är det kanske så att det finns ett behov hos oss alla att få vara kreativa, att få möjlighet att utveckla våra idéer utan att tänka att det vi kommer fram till kommer att vara antingen rätt eller fel? Skulle det till och med kunna vara så att alltifrån grundskolelärare, gymnasielärare till högskole- och universitetslärare kan ha nytta av att hämta inspiration från förskolans pedagogik?