Konsten att ta ett steg tillbaka

2015-06-24 12.44.36I måndags körde vi igång den första veckan med workshopen Kreativitet & teknik – entreprenörskap vid Vattenhallen Science Center i Lund.

Jag hade inför veckan tagit fram ett ambitiöst program med samarbetsövningar och kreativitetsövningar. Planen var att deltagarna under den första dagen skulle formulera ett gemensamt problem som de sedan skulle hitta olika lösningar på. På så sätt skulle de få möjlighet att se hur man kan angripa ett problem från olika håll. Veckan skulle avslutas med att deltagarna pitchade sina idéer inför varandra och inför oss ledare.

2015-06-25 14.24.27Redan efter den första dagen insåg jag att det inte var meningsfullt att försöka enas om ett gemensamt problem. Inte för att det var omöjligt utan för att jag insåg att det skulle ta död på en del av kreativiteten och lusten hos deltagarna. Den andra dagen valde jag även att ta ett kliv tillbaka och istället för att köra på med organiserade kreativitetsövningar lät jag deltagarna arbeta fritt med de problem och de lösningar som de hade kommit fram till.

Att ta ett kliv tillbaka upplever jag som den kanske största utmaningen när jag leder en grupp, oavsett om det handlar om ungdomar eller vuxna, om jag gör det i min roll som lärare eller i min roll som ledare i andra sammanhang. Samtidigt har jag aldrig varit med om att det, när jag väl har känt att det är dags att ta ett kliv tillbaka, har lett till ett negativt resultat, snarare tvärtom.

2015-06-25 13.17.42I utvärderingen från den första veckan lyftes friheten fram som en av de bästa sakerna med workshopen. Att ungdomarna fick komma på ett eget problem som de sedan försökte hitta en lösning på var det som uppskattades mest. På många sätt följde vi även den planering som jag hade tagit fram från början, men vi gjorde det med hänsyn till ungdomarnas behov. Vi lade in samarbetsövningar och kreativitetsövningar en stund i början på varje dag och vi avslutade veckan med att deltagarna under odramatiska former fick pitcha sina idéer inför en ”enväldig jury” bestående av oss ledare.

Nästa vecka är vi redo att ta emot ännu en grupp ungdomar vid Vattenhallen Science Center i Lund. Vi ser fram emot det!

Maria Karlsson, grundare Unga Sociala Entreprenörer

Nobelgymnasiet i Karlstad bygger en hållbar framtid

55 elever i årskurs 3 på bygg-och anläggningsprogrammet vid Nobelgymnasiet i Karlstad har under läsåret deltagit i ett ämnesövergripande projekt kring hållbar utveckling. Projektet har genomförts av lärare i naturkunskap och yrkesämnet.

Projektet startade under höstterminen med ett energitema i naturkunskapen där bland annat en yrkeskunnig entreprenör i byggbranschen kom till skolan och berättade för eleverna om energi- och klimatsmart byggande. Eleverna fick sedan i uppgift att redogöra för olika energikällor och lösningar på bland annat el och uppvärmning till olika typer av boenden.

Under vårterminen genomfördes ett ämnesövergripande arbete där eleverna i både naturkunskapen och Noblgymnasiet bygger en hållbar framtidyrkesämnet fokuserade på hållbar utveckling. De fick i uppgift att ta reda på hur olika länder påverkar och påverkas av klimatförändringar och hur deras sociala och ekonomiska förutsättningar ser ut. Eleverna redovisade sina arbeten inför varandra och presenterade sina slutsatser i form av vykort. I yrkesämnet undersökte eleverna hur de bland annat kan tänka kring materialval för att bidra till en hållbar utveckling. Under vårterminen har man även haft besök av representanter från Rådrummet som har pratat om avfallshantering och av Fairtrade som bland annat har erbjudit en workshop.

Projektet avslutades med en utställning i skolans centralhall under rubrikerna Nobelgymnasiet – bygger en hållbar framtid och Earth Week på Nobelgymnasiet. Där sattes elevernas vykort upp och material och texter kring hållbar utveckling i yrkesämnet visades upp.

Förhoppningen är att eleverna ska se en röd tråd i undervisningen och få förståelse för vilken betydelse de val de gör, såväl som privatpersoner som inom ramen för deras yrke, har för en hållbar utveckling.

Uppgifterna som eleverna har haft att utgå ifrån finns att hämta här:

Energiuppgift BA12

Earth Weeks BA12

Här finns även exempel på de vykort som eleverna skrev:

Vykort från Colombia

Vykort från Kina

Vykort från Sydpolen

Entreprenöriellt lärande – en modefluga?

Hur ser framtiden ut i skolan?

Ständiga förändringar och nya uppdrag har gjort att många lärare ifrågasätter ”nya” pedagogiska trender. Hur är det då med det entreprenöriella lärandet, är även det en modefluga? Vi på Unga Sociala Entreprenörer är förstås nyfikna. Vi har ju själva sett hur projektbaserad undervisning engagerar och motiverar elever, särskilt om det är ”på riktigt” och utgår ifrån eleven själv. Men samtidigt har vi sett att det bara är ett par fåtal eldsjälar som driver utvecklingen framåt, med stor risk att själva brinna upp. Vi intervjuade Ragnar Åsbrink projektledare på Skolverket och ansvarig för regeringsuppdraget för entreprenörskap i skolan för att få klarhet i saken.

Ragnar Åsbrink SkolverketRagnar tar emot i Skolverkets lokaler i centrala Stockholm. Den femåriga projekttiden för entreprenörskap i skolan är över men det nya regleringsbrevet säger i stort sett detsamma sedan 2009. Strategin från 2009 handlade om kunskap om företagande och hur man i skolan kan stödja utvecklingen av förmågor som främjar entreprenörskap. Av detta skapades entreprenöriellt lärande – för att just stödja utvecklingen av dessa förmågor.

Men på grund av begreppet ställer sig många lärare kritiska till entreprenöriellt lärande. Är det för att skapa företagare av våra elever? Vem skulle detta gagna, samhället eller individen själv?

Ragnar är väl medveten om problematiken, men menar att entreprenöriellt lärande är både ett egenvärde i sig samt ett medel för god kunskapsutveckling. Det innebär att ta tag i elevernas lust och motiv för sitt eget lärande och för sin egen utveckling. Detta är vad Skolverket söker efter, och vad goda pedagoger alltid sökt efter. För elevernas utveckling och lärande. Genom det entreprenöriella lärandet gynnas kunskapsutvecklingen. Samtidigt tränas förmågor som vi behöver i hela livet som samarbetsförmåga, ansvarstagande. initiativförmåga, och kreativitet. Med det entreprenöriella menar Skolverket att detta ska ske metodiskt och systematiskt, inte sporadiskt vid enstaka tillfällen.

Ragnar fortsätter; i korthet handlar det om tre viktiga faktorer som kännetecknar entreprenöriellt lärande:

  • Eleven som aktör: Eleven, barnet eller ungdomen ska vara en aktiv aktör i sitt eget lärande, det vill säga tvärt emot att vara en passiv konsument.
  • Verklighetsbaserat: I undervisningen samverkar man med omvärlden och anknyter till elevens förståelse och livsvärld.
  • Värdeskapande: Att eleven, barnet eller ungdomen skapar värde för någon – på riktigt.

entreprenöriellt lärande

Det entreprenöriella lärandet gagnar både individen själv och samhället. Skolverket menar att dessa faktorer är viktiga för att eleverna ska känna motivation och lust för sitt arbete. Detta gör även att skolan blir en del i samhället. Ragnar kopplar detta till det livslånga lärandet och för att bidra till en hållbar utveckling; även vi vuxna behöver detta i vårt lärande för att det ska bli meningsfullt. Det handlar om lust och motivation i alla led. Det är även roligt som lärare, det är roligt att leda entreprenöriellt lärande.

Detta är även Unga Sociala Entreprenörers erfarenhet, undervisningen blir rolig för både lärare och elever i och med att den blir meningsfull. Entreprenöriellt lärande är även ett bra verktyg för att arbeta med hållbar utveckling. Men varför är det så svårt att nå ut i skolorna kring entreprenöriellt lärande? Engagerade lärare får istället höra att andra projekt som till exempel mattelyftet går före.  

Ragnar ger ett tydligt och enkelt svar; vår skolkultur. I skolan har vi alltid delat upp ämnen i olika fack. Men det handlar om HUR man bedriver undervisning i de olika ämnena. Entreprenöriellt lärande är inget som sker vid sidan om, det är ett förhållningssätt. Här har Skolverket en viktig roll att se hur ett entreprenöriellt lärande i till exempel matematikundervisningen ser ut, och det är precis lika viktigt i teoretiska ämnen som i praktiska.

Det stormar kring skolan och lärarna har fått tagit en rejäl smäll. Lärarfacken vill höja statusen genom högre löner.  Men det hjälper föga de lärare som tappat självförtroendet. Vad kan Skolverket göra?

Här menar Ragnar att det mesta ligger i meningsfullheten och att rektorerna har stort ansvar för hur lärarna upplever sin situation. Det är rektorns med sitt ledarskap som ska trigga motivationen hos lärarna. Lärarna för detta vidare till eleverna. Det är inbyggt i det entreprenöriella lärandet – just koppling till omvärlden, ta med eleverna som aktörer, man ska inte behöva tro att man ska veta och kunna göra allting själv som lärare. Istället ska eleverna bjudas in och bli mer delaktiga. Detta lyfter bort en stor del av arbetsbördan. Tillsammans med sina elever utvecklar läraren det entreprenöriella lärandet.

Hur stöttar Skolverket lärare i det entreprenöriella lärandet?

Här fokuseras insatserna på huvudmän, skolchefer och rektorer eftersom en ensam lärare kan ha det svårt att själv driva på utvecklingen utan stöd uppifrån. Ansvaret för att det entreprenöriella lärandet ska bli en del av undervisningen går via rektor. Men just nu summeras de senaste fem årens arbete, och detta kommer resultera som stöd för förskola och skola. Skolverket håller på att utveckla ett stöd i form av ett utvecklingspaket som kommer bli klart under våren 2015. Detta utvecklingspaket, som är en högskolekurs i miniformat, kommer utgå ifrån de tre faktorerna; eleven som aktör, verklighetsbaserad och värdeskapande. Ambition är att koppla fortbildning med det kollegiala lärandet, man ska kunna göra detta tillsammans i sitt arbetslag under ledning av till exempel en förstelärare. Utbildningspaketet kommer innehålla information från läroplaner, forskning, filmer och föreläsningar som inspirerar. Skolverkets olika enheter kommer även bidra till material, bland annat från prov och bedömning. Arbetslaget ska sen ta sig an en aktuell fråga och ska planera undervisningen med entreprenöriellt förhållningssätt och metoder. Sen ska arbetslaget utvärdera resultatet hos de man skapar värde för, det vill säga eleverna. Förhoppningsvis ska en enskild lärare kunna hitta detta och se att det finns ett utbildningspaket. Skolverket håller även på att fylla på webbsidorna om vad som händer och vad som gjorts runt omkring i landet och detta ska fungera som stöd och inspiration för lärare och skolledare.

Hur ser framtiden ut för entreprenöriella lärandet. Du nämnde tidigare entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling. Kopplar du ihop hållbar utveckling med entreprenöriellt lärande?

Hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande går hand i hand, men ännu finns inga tydliga riktlinjer. Men den 6 maj 2014 anordnade riksdagens utbildningsutskott ett kunskapsseminarium om utbildning för hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande. Så vi kan bara spana in i framtiden och gissa än så länge.

Vad säger du till de som tror att entreprenöriellt lärande bara är en modefluga?

Ragnar skrattar och säger att så har lärare alltid sagt. Men där måste faktiskt Skolverket vara självkritiskt. För det har varit många förändringar. Men entreprenöriellt lärande handlar inte om vad andra säger. Det handlar om personlig utveckling. Bra lärare har alltid arbetat entreprenöriellt.

  • Anteckningarna från Riksdagens seminarium om hållbar utveckling genom entreprenöriellt lärande här.

Tänk globalt, agera lokalt

”Va!? Är det på riktigt riktigt?!”

Unga Sociala Entreprenörer har under två veckor drivit projektet ”Tänk globalt, agera lokalt” tillsammans med lärare och elever från Viktor Rydbergs Gymnasium i Djursholm. Syftet har varit att identifiera allvarliga globala problem och arbeta med lösningar som ligger nära elevernas livsvärld. Denna gång hade projekten en naturvetenskaplig ingångsport och eleverna fokuserade på klimatfrågor och/eller energi. Detta har resulterat i en mängd helt fantastiska projekt som redan nu sätter sitt avtryck i det kringliggande samhället.

bild 1

Det finns tydliga krav från EU, Riksdag och Skolverket att vi ska arbeta mer entreprenöriellt i skolan, vars arbete dessutom ska genomsyras av hållbar utveckling. Men det är inte alltid enkelt att tänka om och veta hur detta ska gå till. Dessutom är begreppet entreprenöriellt lärande knepigt. Många i och omkring skolans värld missuppfattar detta som ett försök att skapa företagare av våra elever. Men det handlar om att koppla skolan till det omkringliggande samhället och låta barn och ungdomar arbeta med verkliga projekt som kanske sätter avtryck i samhället. Genom att arbeta så här så ställs andra krav på både lärare och elever. Det räcker inte med att bara ge och få kunskaper, utan man ska som elev få chansen att i skolan utveckla sin handlingskraft, kreativitet, analysförmåga, samarbetsförmåga och kritiska tänkande. Genom att arbeta ”på riktigt” och använda skolans ämnen som verktyg för personlig utveckling så kan elevernas motivation och självkänsla öka – skolan blir helt enkelt mer meningsfull. Hållbar utveckling är också något som många skolor har svårt att arbeta med. Det blir ofta tillfälliga lösningar av eldsjälar och mer ofta än sällan läggs fokus på problemen och det finns varken tid och kunskap till hur man ska behandla lösningarna, vilket kan bli direkt destruktivt för unga människor vars framtid presenteras så negativt. Att bedriva sociala entreprenörskapsprojekt är ett sätt att kreativt bemöta dessa krav.  Detta är ett sätt att förbereda våra barn och ungdomar att kunna hantera problem som vi ännu inte vet är problem så att de kan bemöta framtidens utmaningar och en föränderlig arbetsmarknad. Det är viktigt att de förstår att de själva har makten att förbättra samhället och till och med världen.

Hållbar utveckling + entreprenöriellt lärande = socialt entreprenörskap

I detta projekt fick eleverna tydliga ramar och kunskap kring hur man t.ex skriver en projektplanering, hur man ”pitchar” sin idé, det vill säga hur man säljer in sin idé för de personer som är nödvändiga för att projektet ska lyckas. Arbetet skulle mynna ut i en projektrapport. Vi gjorde många elever upprörda genom att berätta att de inte fick lämna in rapporten i uppsatsform, något som de flesta elever känner sig trygga med. Istället skulle rapporten vara lättillgänglig, visuellt attraktiv och informativ och dessutom kunna länkas till (på t. ex sitt CV). Det fick heller inte ta mer än max 15 min att ta sig igenom rapporten. Den enda informationen eleverna fick var vad som skulle finnas i en rapport, hur detta skulle gå till var upp till dem själva och deras kreativa förmåga, med stöd och tips från handledare. Vi lade också stor vikt vid betydelsen av gott samarbete och gruppdynamik för att lyckas och eleverna fick olika teorier som de kunde använda i sina reflektioner. T.ex Susan Weelands teori kring gruppens liv och död.

Det var tydligt att eleverna gärna hade velat välja grupp efter just samarbetsförmåga och intresse, något som vi försökt administrera med såg för krångligt. De sattes helt enkelt i grupp utefter program och kurs. Det tåls att tänka på hur man kan ordna så att eleverna får chansen att göra ett aktivt val i gruppsammansättningen, t.ex utefter intresse eller efter gruppdynamik.

bild 2

Vi ville även passa på att låta eleverna som går i åk2 tränas att skriva abstract och hur man når ut med sitt budskap. Eleverna fick en grundkurs i kommunikation av bildläraren Morten Bastrup och en snabbkurs av Viktor Rydberg stiftelses utvecklingsansvarige och IT chef Lars Lingman om vikten av visuell information och hur man gör infografics. Eleverna fick sen i uppgift att presentera det problemet (och sina lösningar) med hjälp av infografics.

panta-c3a4nnu-mera

Reclothing

För att trycka på att ungdomarna själva sitter med makten att förändra samarbetar vi tillsammans med Young Innovation Hub. Det är en samlingsplats av ungdomar, för ungdomar som vill och drömmer om att göra något gott för världen. På hubben kan dessa träffas, byter idéer, får hjälp, stöd och inspiration. De är en perfekt kombination till skolan och ansvarområdena är tydliga. Vi lärare planerar, informerar, strukturerar, handleder och utvärderar medan Young Innovation Hub inspirerar, coachar och bygger nätverk.

Eleverna själva svarade så här på utvärderingen:

  • 88% svarade ja på frågan om de nu efter projektperioden kan skapa projekt som bidrar till positiv samhällsutveckling.
  • 71% svarade att de fått större förståelse för globala klimat- och energiproblem.
  • 75 % av eleverna svarade ja på frågan om de hade haft roligt under projektveckorna.

Exempel på sociala entreprenörskapsprojekt som eleverna satt igång efter bara 10 dagar:

Bio food fuel The bin project , Fruitkeep , Share4Climate , Panta ännu mera , VRG Carpoolare , Recycle within our school

Vi är så väldigt imponerade och tacksamma för elevernas kreativitet, drivkraft och vilja att förändra världen till det bättre! Det är fantastiska projekt de kommit på, som gör ett verkligt avtryck i samhället och förhoppningsvis inspirerar till fler liknande projekt!

Tycker du att detta verkar intressant?

Ta en titt på handledningen Tänk globalt agera lokalt – socialt entreprenörskapsprojekt och kontakta Unga Sociala Entreprenörer om du har frågor och vill ha hjälp med att utveckla liknande projekt på din skola!

info@ungasocialaentreprenorer.se

Läs mer om entreprenöriellt lärande och svårigheter med att få in hållbar utveckling i skolans undervisning:

Skolverket: Vad är entreprenöriellt lärande?

Naturskyddsföreningens Rapport Hållbar utveckling i skolan- var god dröj.

Erfarenhetsutbyte hos Nordic 4D Frame

Brobygge på Tekniska museet

Brobygge på Tekniska museet

Drygt två månader efter resan till Sydkorea, deltog Unga Sociala Entreprenörer igår och idag i ett erfarenhetsutbyte kring hur man kan arbeta med materialet 4D Frame. Vi fick samtidigt med oss en hel del annat matnyttigt från de här två dagarna.

Fredagen började med ett besök på Tekniska museet där vi fick arbeta med materialet och bland annat bygga våra egna broar. Vi såg även filmen ”Bära eller brista”, om att bygga och konstruera, i Cino4. Därefter bar det av till Vaxholm för fortsatta samtal och byggande med materialet på Nordic 4D Frames kontor på Rindö.

Besök hos Eva Tuvhav

Besök hos Eva Tuvhav

Idag har vi besökt Eva Tuvhavs ateljé på Rudetten och bland annat fått ta del av det arbete hon bedriver där med workshops kring kreativitet för förskolelärare och förskolebarn. En viktig del i dessa workshops är att ge möjlighet att gå utanför de ramar som framför allt vi vuxna sätter upp för oss själva. Eva har sammanfattat delar av sitt arbete i ett antal böcker. Besök gärna hennes hemsida.

Med på erfarenhetsutbytet fanns även Charlotta Boström som arbetar på Vaggeryds bibliotek. Där har de skapat ett maker space som de kallar för Skaparbibblan. Det är en yta dit vem som helst kan komma och arbeta på sina eller andras projekt, dela erfarenheter och kunskap, samarbeta eller bara bolla idéer med varandra. Läs mer om deras arbete och hur de ser på sin roll som bibliotek på Skaparbibblans blogg.

Besök hos Nordic 4D Frame

Besök hos Nordic 4D Frame

För er som är sugna på att börja arbeta med 4D Frame är även ett besök på Nordic 4D Frames hemsida ett hett tips.

Två givande dagar med andra ord!

 

Boktips inför jullovet

De flesta av er som arbetar i skolan har förhoppningsvis ett skönt jullov att se fram emot de närmaste veckorna. Så vad passar då bättre än att vi i vårt sista inlägg för året ger några tips på böcker att läsa nu eller vid senare tillfälle.

Vi vill även passa på att tacka alla er lärare och annan skolpersonal som redan idag gör fantastiska insatser ute på skolorna. Vi ser fram emot att fortsätta att stötta er i ert arbete kring entreprenöriellt lärande och lärande för hållbar utveckling under nästa år.

God Jul och Gott Nytt År!

 

Självbiografier av sociala entreprenörer

Let My People Go Surfing: The Education of a Reluctant Businessman av Yvon Chouinard

Den dummaste jävla idé jag någonsin hört av Johan Wendt

 

Socialt entreprenörskap

The Power of Unreasonable People: How Social Entrepreneurs Create Markets That Change the World av John Elkington och Pamela Hartigan

Tjäna pengar och rädda världen av Erika Augustinsson och Maja Brisvall

 

Entreprenöriellt lärande

Skapa och våga: Om entreprenörskap i skolan utgiven av Skolverket

Så tänds eldsjälar: en introduktion till entreprenöriellt lärande utgiven av Me University AB

 

Kreativa processer

Idéagenten: en handbok i att leda kreativa processer av Jonas Michanek och Andréas Breiler 

Vad kan vi lära oss av förskolans pedagogik?

Det entreprenöriella lärandet syftar till att utveckla generella kompetenser såsom nyfikenhet, kreativitet och mod att ta risker. Det finns dock en grupp som redan är extremt bra på detta, nämligen barn och i synnerhet förskolebarn.

Sir Ken Robinson beskriver i videon ”Changing Education Paradigms” hur det skolsystem som vi har byggt upp formar oss till människor som tänker i invanda mönster. Istället för 2012-11-11 10.54.37att ge barn och ungdomar verktygen att tänka brett och hitta flera möjliga lösningar till ett problem fokuserar vi i dagens skola oftast på att hitta den ”rätta lösningen”. Vissa av er kanske tycker att detta är en orättvis beskrivning av skolan och att det har skett en utveckling i motsatt riktning under de senaste åren. Frågan kvarstår dock vad det är som händer med de nyfikna, kreativa och många gånger modiga barnen som gör att de blir mindre och mindre benägna att ta risker av rädsla att göra fel och som gör att de har svårare och svårare att se möjligheterna istället för hindren. Och framför allt, kan vi göra något för att förhindra den utvecklingen?

I samband med resan till Sydkorea som Unga Sociala Entreprenörer deltog vid höll Annelie Bergman, matematikutvecklare i Borlänge, ett pass om matematikundervisning i förskolan. Ett viktigt inslag i undervisningen var leken och det lekfulla lärandet. På förskolan Rodret i Tullinge använder man sig av en pedagogik där barnen själva ges utrymme att starta, genomföra och avsluta aktiviteter i iordningställda miljöer. Barnen tränas med andra ord i att agera på ett självständigt och ansvarsfullt sätt medan pedagogerna alltid finns till hands för att ingripa om det skulle behövas och för att introducera barnen till miljöerna och de regler som gäller i dem. Detta är bara några exempel på förskolepedagogik som kan anses ligga i linje med det entreprenöriella lärandet.

2014-07-18 14.09.23Leken och det lekfulla lärandet, liksom möjligheten att själv styra start, genomförande och avslut, avtar ofta ju längre upp i skolåren barnen kommer. På ett sätt kanske detta är naturligt. Samtidigt kan man fråga sig om inte det lekfulla lärandet och möjligheten att själv få styra över sin läroprocess behövs även längre upp i åldrarna. Blir vi någonsin för gamla för att uppskatta det lekfulla? Eller är det kanske så att det finns ett behov hos oss alla att få vara kreativa, att få möjlighet att utveckla våra idéer utan att tänka att det vi kommer fram till kommer att vara antingen rätt eller fel? Skulle det till och med kunna vara så att alltifrån grundskolelärare, gymnasielärare till högskole- och universitetslärare kan ha nytta av att hämta inspiration från förskolans pedagogik?

 

Naturskyddsföreningens höstkonferens

I fredags deltog Unga Sociala Entreprenörer vid Naturskyddsföreningens höstkonferens på temat Rädd eller förberedd? – så skapar skolan handlingskraft och framtidstro. Konferensen inleddes med ett tal av Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl som bland annat lyfte fram fyra krav som Naturskyddsföreningen vill ställa angående lärande för hållbar utveckling:

  • Att det införs ett obligatoriskt ”hållbarhetslyft” för lärare
  • Att Skolinspektionen får i uppdrag att granska skolornas arbete avseende lärande för hållbar utveckling
  • Att lärande för hållbar utveckling på ett tydligare sätt inkluderas i lärarutbildningarna
  • Att kommunerna sätter upp mål avseende lärande för hållbar utveckling

Under dagen fick vi sedan möjlighet att ta del av såväl forskningsresultat som tankar och åsikter kring lärande för hållbar utveckling men också dess koppling till motivation och entreprenöriellt lärande. Utbildningsminister Gustav Fridolin nämnde i sitt tal på förmiddagen bland annat möjligheten att kombinera lärande för hållbar utveckling med entreprenöriellt lärande. Under förmiddagen höll Anders Jidesjö, filosofie doktor inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Linköpings universitet, även en föreläsning kring motivationens betydelse. Han konstaterade i samband med denna att vi undervisar i liten utsträckning om det som ungdomar är intresserade av och i stor utsträckning om det ungdomar inte är intresserade av. Han menade också att eleverna söker efter kontext och sammanhang, något som undervisningen kring hållbar utveckling kan ge.

Över huvud taget var det en intressant dag som gav oss många nya tankar men som också bekräftade att det finns en tydlig koppling mellan lärande för hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande och att det finns många fördelar med att kombinera dessa två förhållningssätt i undervisningen. Anna Mogren, doktorand vid Karlstad universitet och konsult vid Den Globala Skolan samt Ulla Lindqvist som arbetar på uppdrag av Unesco förstärkte genom sina föreläsningar under eftermiddagen denna bild ytterligare. Anna talade om hur undervisningen kring hållbar utveckling ger uttryck för kvaliteter som är relaterade till ett transformativt lärande. Ulla lyfte fram ett antal kompetenser som utvecklas genom lärande för hållbar utveckling varav många är identiska med de kompetenser som man fokuserar på inom det entreprenöriella lärandet.

Vi hoppas få möjlighet att återkomma till några av de teman och exempel som lyftes fram under dagen i separata blogginlägg.

Kreativ matematik- och tekniktävling i Daejeon

Idag gick 4D Frames årliga tävling av stapeln vid det nationella vetenskapsmuseet i Daejeon i Sydkorea. Cirka 1200 barn och ungdomar deltog, från förskolan till gymnasiet. De flesta av deltagarna kommer från Sydkorea men några kom i år även från Kina.

Tävlingsdagen inleddes med en invigning. Därefter tågade deltagarna under applåder in i den sal som tävlingen skulle hållas i och satte sig på sina platser för att invänta klartecken för att få börja.

Deltagarna arbetar under tävlingen i par och ett av bedömningskriterierna är samarbete. Varje deltagande par får en beskrivning av det uppdrag som de ska utföra och en plastpåse med 4D Frames material att använda för att lösa uppgiften. Uppdragen är olika beroende på deltagarnas ålder och har även olika svårighetsgrad. Ett av dagens uppdrag var exempelvis att bygga en modell av en lekplats, ett annat att ta fram en konstruktion på temat rörelse genom vind. Bedömningsunderlaget skiljer sig en del åt beroende på vilken åldersgrupp som ska bedömas. Något som dock premieras inom alla åldersgrupper är kreativa lösningar.

Barnen fick mellan 30 och 90 minuter på sig att bygga en konstruktion utifrån det material de hade till sitt förfogande. Därefter bedömde ett antal domare konstruktionerna och valde ut de som ansågs hålla högst kvalitet utifrån såväl en teknisk synvinkel som utifrån kreativitet och design. Unga Sociala Entreprenörer ingick i den domargrupp som hade i uppgift att bedöma deltagarna i åldrarna 10-12 år.

Dagen avslutades med en prisutdelning där de främsta i varje tävlingsklass fick ta emot priser från scenen i museets aula.

 

 

I Sydkorea med Nordic 4D Frame

Mellan den 21 och 28 oktober har Unga Sociala Entreprenörer fått möjlighet att följa med på en studieresa till Sydkorea. Resan arrangeras av Nordic 4D Frame som är distributör i Sverige till 4D Frame, ett koreanskt företag som erbjuder ett pedagogiskt material som kan användas i exempelvis matematik-, NO- och teknikundervisningen. Eller varför inte hemma för skojs skull? Materialet består av plaströr som kan sättas ihop på olika sätt och forma alltifrån geometriska figurer till DNA-molekyler och drakar.

De första två dagarna har vi tillbringat i huvudstaden Seoul där vi bland annat har besökt 4D Frames lokaler och fått en guidad tur i staden. Resan fortsätter nu till Suncheon, en så kallad ”grön stad” som ligger i södra delen av Sydkorea. Vi återkommer med fler blogginlägg under de kommande dagarna.