Sommar och tid för reflektion och kreativitet

I juni för två år sedan, på båtens fördäck, föddes idén om Unga Sociala Entreprenörer. Sommarlovet hade precis börjat, alla prov och uppsatser var rättade och äntligen fanns plats för nya och fria tankar. Jag testade idén på familjen och fick grönt ljus. Den var värd att bygga vidare på och det var en härlig känsla att känna sig entreprenöriell. 

Denna erfarenhet har fått mig att ännu bättre förstå att vår kreativa förmåga behöver uppmuntras och ges plats. Zenita skriver på Gestalhusets blogg att hon möter många människor som upplever att deras kreativitet begränsas på arbetsplatsen, samtidigt som motivationen minskar. Jag tror att många elever upplever samma sak; inte i förskolan och i lägre åldrar, men någonstans på vägen…

Zenita menar att kreativa ledare skapar kreativa miljöer. Varför inte använda sommaren till att bli mer kreativ? Varför inte in bejaka varandras kreativitet och se den som en god kraft? I en uppmuntrande miljö vågar de flesta vara mer spontana och kreativa. Du kan bidra till en tillåtande kultur. På vägen – låt dig inspireras av denna lilla film!

 

 

Utbildning om hållbar utveckling och entreprenörskap

”Utbildning för hållbar utveckling måste tas med i det utkast till ett nytt ramverk efter 2015 som görs i Rio” skriver Hirofumi Hirano, Japans utbildningsminister, Lena Ek, Sveriges miljöminister och Irina Bokova, generaldirektör för Unesco i en debattartikel som publicerats i Sydsvenskan idag.

Jordbävningsdrabbade barn överlevde i Japan i mars 2011 eftersom de lärt sig att skydda sig mot en eventuell jordbävningskatastrof; Lorna Down, litteraturlärare på Jamaica, insåg att ett stort socialt problem på Jamaica, våldet, kunde vävas in i elevernas litteraturstudier och på så sätt kopplas till ungdomarnas verklighet.

Kunskap kan verkligen förändra världen och om den kopplas till verkligheten blir den också mer meningsfull. Att kombinera hållbar utveckling med entreprenörskap innebär att unga människor får utnyttja sin kreativitet och drivkraft till att identifiera hållbarhetsproblem och skapa lösningar.

Eleverna på Påhlmans gymnasium i Stockholm identifierade under våren en rad olika hållbarhetsproblem som de löste med kreativa metoder. Innan det var dags att gå på sommarlov, presenterade de sina idéer framför en jury. En grupp besökte äldre på ett demensboende, genomförde aktiviteter med dem och bloggade om sina erfarenheter. ”Att fånga dagen” var temat och ett av syftena var att anhöriga till dem äldre skulle kunna följa bloggen. En annan grupp hade som idé att anordna klädinsamlingar på skolor och sedan skänka pengarna till hjälpverksamhet – en idé som är hållbar ur flera perspektiv.

”Utbildning kan förändra liv och skapa den framtid vi behöver”, skriver Hirofumi Hirano, Lena Ek, och Irina Bokova. Många lärare behöver också kompetensutveckling om såväl hållbar utveckling som entreprenörskap. Utbildning som ger lärarna verktyg i undervisningen ger många vinnare. Satsa på ett lärarlyft som ger ännu fler lärare kompetensen att sprida kunskap om ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet!

Entreprenöriel…

Entreprenöriella förmågor och etiska perspektiv i turismbranschen

konferensen Entreprenörskap och entreprenöriellt förhållningssätt, som genomfördes i Stockholm den 8-9 maj 2012, berättade gymnasieläraren Anette Onn med stor entusiasm om sitt arbete med att kombinera entreprenörskap och hållbar utveckling, såväl miljömässigt som etiskt. Anette har arbetat inom turismbranschen och när hon blev lärare var det självklart för henne att tänka tillbaka till sitt arbete som reseledare och på kompetenser hon behövde i detta arbete. Förmågan att anpassa dig till olika situationer, självständigt kunna lösa problem och tänka kreativt, var sådana förmågor som Anette ville förmedla till sina elever som läste på turismprogrammet på Fredrika Bremer Gymnasierna.

Dessutom hade Anette reagerat på att hon själv som reseledare kunde leva gott, samtidigt som befolkningen i länderna hon befann sig i, knappast hade tillgång till rent vatten. Hon reagerade på att lokala näringsidkare inte gynnades av turismen när ”All inclusive hotell” växte upp på turistorter. Istället gick turisternas pengar till utländska företag.

I sin undervisning började Anette kombinera dessa olika perspektiv på turismen; dels att turismeleverna behöver utveckla sina entreprenöriella förmågor och dels att de behöver bli medvetna om det etiska perspektivet på turism. Efter tre år med samma klass tycker Anette att hon har nått målet. Eleverna var först livrädda över att få ta så mycket ansvar och över att behöva göra muntliga framträdanden. Men Anette är övertygad om att man som lärare måste börja i årskurs ett på gymnasiet med ett nytt förhållningssätt och nya arbetsmetoder. Eleverna är ofta inte vana vid att vara entreprenöriella, men kommer snart in i det och växer av att få ta mer ansvar.

Anettes elever har startat UF-företag och bland dessa finns en grupp som erbjudit föreläsningar om etiska frågeställningar till reseföretag. Eleverna som driver företaget ”Sensible Tourism UF” har varit framgångsrika och skapat kontakter i näringslivet. Deras affärsidé är att ändra människors resvanor och beteende. De föreläser i skolor och har en extern rådgivare i Jennie Dieleman, författare till boken Välkommen till Paradiset.

Anette Onn tror inte på en pedagogik där eleverna ska läsa sig till kunskap. Istället har hon själv, innan begreppet entreprenöriellt användes i skolans värld, kommit fram till att eleverna lär sig bäst genom upplevelsebaserat lärande och genom att möta verkligheten. I sitt arbete har hon samarbetet mycket med en stor researrangör och även med en lokal turistbyrå. Hon ser också ett positivt resultat av sitt arbete – eleverna är nöjda och lär sig mer. Eleverna knyter kontakter med sin omvärld och utvecklar såväl sina entreprenöriella förmågor, som sin förmåga att tänka hållbart och att reflektera kring en bransch utifrån olika perspektiv.

Anette kommer förstås att fortsätta med det hon brinner för – att kombinera entreprenörskap och hållbar turism.

 


 

Det entreprenöriella lärandet ur elevernas perspektiv

Hur upplever eleverna det entreprenöriella lärandet? Två elever på Vittra gymnasium i Stockholm började planera sitt projektarbete redan i årskurs två. De har själva sina rötter i Afrika och ville göra en film för att komma bort från myten om afrikaner som ”offer”. När de i början av projektet fick en föreläsning av oss på Unga Sociala Entreprenörer, fick de ytterligare inspiration att själva vara entreprenöriella och bidra till en bättre värld. De skaffade sig flera externa rådgivare under projektets gång, bland annat genom Fisksätra Folkets Hus. Dessa trodde på dem, stöttade med att söka stipendier och göra film. Tjejerna fick dessutom ekonomiskt stöd av Nacka kommun till att ordna en gala.

Eleverna beskriver glädjen då de efter en intensiv förberedelsetid kunde åka till Djibouti. Där hade de möjlighet att bo hos släkt och kunde också knyta kontakter med befolkningen. Hem kom de med material till en film och målet att förmedla en bild av glädje och gemenskap som också finns i denna del av världen. Flickorna berättar att de verkligen ville lära känna människorna och ge dem en röst.

Resan och alla möten gjorde ett djupt intryck på tjejerna. De kom dit med svenska referensramar och mötte fattiga barn med framtidshopp. Barnen berättade om att de ville bli chefsläkare, lärare eller advokater.

Eleverna har under åren på Vittra gymnasium arbetat i ämnesövergripande case, men nu fick de möjlighet att gå hela vägen från idé till handling. Det är detta entreprenörskap handlar om, konstaterade eleverna medvetet.

Annica Otterborg belyser i sin doktorsavhandling, Entreprenöriellt lärande: gymnasieelevers skilda sätt att uppfatta entreprenöriellt lärande (2011), just detta – att det som skiljer problembaserat lärande från entreprenöriellt lärande är att det är eleverna själva som tar initiativ i det entreprenöriella lärandet och även knyter externa kontakter. Annica Otterborg säger i en artikel i Svenskt Näringslivs nyhetsbrev Skola & Näringsliv att hon i sin forskning blev förvånad över att eleverna i så hög grad tog makten över sitt lärande. ”De tar tydligt ansvar och tänker bortom det uppenbara, när de inser vilken nytta andra kan ha av deras arbete.” Vidare konstaterade hon att ”Intervjuerna visar att elever tar större ansvar när de vill att det ska bli bra för någon annan än dem själva. Och inte nog med det; när de märker att de inte har alla kompetenser, vänder de sig till andra i sitt nätverk så länge det behövs”.

Eleverna på Vittra var på alla sätt entreprenöriella och bär med sig ovärderliga erfarenheter. Stoltheten fick de på köpet.

Kan du bidra till människors kreativitet?

Erik Modig, doktorand på Handelshögskolan i Stockholm, ägnar sig åt konsumentmarknadsföring. Han forskar om kreativ reklam och marknadskommunikation och hur dessa påverkar konsumenter, men även om hur företag, anställda och varumärken kan bli mer kreativa. Erik Modig menar att lärarens/handledarens roll är att uppmuntra eleverna/studenterna, eftersom det är först då de är villiga att ta in ny information. Samtidigt är det väsentligt att utmana genom att sätta gränser, vara besvärlig och coacha deltagarna in i nya tankemönster. De bästa idéerna dyker normalt sett inte upp i första rundan, utan istället ska man som lärare/handledare uppmuntra eleverna/studenterna att komma på ännu fler idéer och därefter ytterligare idéer. ”Var hård mot uppgiften, men bekräfta och var snäll mot deltagarna”, är Erik Modigs råd.

Den danska organisationen Index vill sprida verktyg från design och arkitektur till skolans värld. De menar att den kreativa processen i designers och arkitekters arbete kännetecknas av att den kreativa processen följer strikta regler, men att det även finns utrymme för en flexibilitet; läraren kan exempelvis avbryta den kreativa processen och ge eleverna nya förutsättningar, enligt devisen ”Kill your Darlings”. Tydlighet i uppgiften, men utmanande och snäll mot eleven, är alltså ett samstämmigt råd från Erik Modig och Index. Intressant, men varifrån kommer kreativiteten, inspirationen, fantasin?

Miljöaktuellt refererar i sin nättidning till den amerikanska socialpsykologen Beth Hennessey som menar att det är personer med en inre motivation som är mest kreativa. Förväntad belöning och utvärdering, övervakning, tidspress och konkurrenskultur hämmar kreativiteten. Detta är något som många i skolans värld borde ta till sig. En insikt som står i kontrast till skolans provkultur. Hur skapar skolan en kultur där elever upplever en inre drivkraft och motivation? Det entreprenöriella lärandet kan med stor sannolikhet bidra till att unga människor upplever en större motivation och engagemang. Visst är det roligare att själv identifiera problem och behov och skapa lösningar, jämfört med om en lärare säger åt en vad man ska göra… Entreprenörskap i skolan och lärare som vågar släppa taget, som blir möjliggörare kan kanske bidra till att fler unga utvecklar en större kreativitet.