Pedagogiska tips om entreprenörskap och hållbar utveckling i gymnasiet

Ett bordsspel om hållbar utveckling, med inslag av strategi- och rollspel, har utvecklats av Linda Strandenhed och Simon Lundberg. Båda med pedagogisk erfarenhet, bland annat genom undervisning om hållbar utveckling i gymnasieskolor för Svenska Aralsjösällskapets räkning. Spelet Balans får mycket beröm av testskolor. Läs mer här!

”En ovanligt torr sommar har bränt slätternas gräs guldbrunt. Herdarna hittar inget bete åt sina djur. Till och med de vilda saigaantiloperna har svårt att klara sig. Krav ställs på att regeringen ska agera kraftfullt för att lösa situationen – men den ökade kostnaden skulle hindra planerade investeringar i utbildningsreformer, kolgruvor och jordbruk. Du är en minister i ditt lands regering. Vad gör du?”

Tankesmedjan Arena Idé har gett ut ett pedagogiskt material om entreprenörskap i skolan. Du kan kostnadsfritt beställa boken Entreprenörskap – en praktisk handbok genom Utbudet. Här finner du övningar, aktiviteter och spel med en koppling till entreprenörskapsämnet. En lärarhandledning ger goda råd om övningar som lockar fram kreativiteten och problemlösningsförmågan.

Ett spännande material har också utvecklats av initiativ.org. Det är kooperationen som står bakom ett kostnadsfritt webbaserat läromedel om entreprenörskap, kooperation, värderingar, demokrati, initiativförmåga, företagande, projektarbete och hållbar utveckling. Materialet, som består av pedagogiska övningar som lockar till aktivitet, riktar sig främst till gymnasieskolan.

Slutligen vill vi tipsa om ett material som vi utvecklat till Utbildningsradion: Idéfabriken. Du laddar ner programmen (6 avsnitt) och en lärarhandledning på UR.

”Jag vill förändra världen och ha roligt på samma gång”

Denna intervju genomfördes i oktober 2011 och publicerades på vår hemsida:

Sara Wallen23096_593565211_3200_n

Unga Sociala Entreprenörer har stämt möte med två sociala entreprenörer, Sara Wallén och Arne Forstenberg. Sara driver Mjuka flytten – ett företag som arbetar för att inkludera de medföljande barnen vid en utlandsflytt. Grunden i Saras affärsidé är att barn som flyttar utomlands tillsammans med sina föräldrar har rätt till kulturträning och att företag gynnas av att ta hänsyn till detta behov, eftersom det gynnar såväl familjen som företaget eftersom den anställdes produktivitet ökar.

Tillvägagångssätten är olika, men barns behov och rättigheter är i fokus i allt som Mjuka flytten gör. Konceptet har nått framgång och har idag bland andra Utrikesdepartementet, Sida, Ericsson och Sandvik som kunder. Sara berättar att Mjuka flytten snart tar nästa steg för att fortsätta växa. Själv är Sara mitt i processen att också etablera sig som social entreprenör utanför själva företaget. ”Det är svårt att branda sig själv”, säger Sara, samtidigt som det faktiskt framgår att just sälja är en av hennes starkaste sidor som entreprenör. En vecka efter att hon kom på idén som ledde till Mjuka flytten, så ringde hon till Sida (misslyckades med Ericsson) och lyckades sälja in sitt koncept. Just idag, då intervjun äger rum, har Sara stigit upp klockan fem för att ta tillvara på hela dagen. Saras drivkraft är att allt hon gör måste gynna barnen och även generera ett plus i kassan, eftersom detta ger en möjlighet att fortsätta driva företaget.

Sara har själv erfarenhet av att följa med utlandsstationerade föräldrar med uppbrott och identitetssökande som följd. Denna erfarenhet kom till uttryck i hennes D-uppsats inom socialantropologi, som kom att handla om just barn som flyttar utomlands. Sara studerade till Kaospilot i Danmark (en treårig utbildning i projektledning, processledning och kreativ affärsutveckling) och med klasskamrater som var duktiga på att skapa, utvecklade även Sara sin affärsidé. 2008 skapades Mjuka flytten. Här kan Sara och hennes team stötta barn i utvecklingen av en trygg nationell identitet, bygga rötter i tid och träna barns förändringskapacitet tillsammans med deras föräldrar.arneglobal_new_large

Arne Forstenberg bygger med sitt företag, Global Focus, upp ”den coolaste plattformen för att göra världen bättre”. Företaget designar projekt och tillhandahåller tjänster till företag, organisationer och människor som vill bidra till en bättre värld. Global Focus har bland annat skrivit rapporter till den finansiella sektorn, deltagit i FN-processer, arrangerat en temadag på Harvard om hållbar utveckling, organiserat en kortfilmsfestival i Peking och varit ledare i workshops om globalisering i Libanon.

Företaget startades 2007, efter att Arne lagt basketproffsplanerna på hyllan och upplevt en existentiell kris. Tillsammans med några vänner hade han nått insikten att globala frågor, som klimatfrågan, måste hanteras globalt. Arne menar att traditionella institutioner är inadekvata för att lösa klimatutmaningar och att Global Focus har kunnat fungera som ”frontrunners”. Arne beskriver sig och Global Focus som visionsdrivna. Målet har varit att göra världen bättre och ha roligt. Global Focus har också fått ett otroligt gensvar och förtroende från globala aktörer som FN och WWF. 2008 blev Arne utsedd till Sveriges framtida ledare av Junior Chamber International och 2009 nominerades företaget till The Right Livelihood Award, det alternativa Nobelpriset.

Idag är Arne inne i en ny fas där han insett att fantastiska idéer behöver ”kokas ner” till produkter och tjänster som kan presenteras på en A4. Företaget behöver se över vad som är kärnan i verksamheten och ha en ekonomisk långsiktig plan. Det finns mycket kraft i storyn, menar Arne. ”Vi har skapat en massa värde för planeten, men nu måste vi skapa värde för en kund. Vad vi inte gjort hittills är att berätta vilka vi är och vad vi kan bidra med”.

Arne har producerat idéer, men lämnat dem och gått vidare. Han konstaterar att Sara lyckats med just detta – att konceptualisera sina idéer och att utveckla produkter, exempelvis en barnbok som utgår från barnets upplevelser när det möter en ny kultur och skiljs från det invanda. En annan av Mjuka flyttens tjänster är att organisera workshops där teamet stöttar barn och unga i att sätta mål och ta tillvara på upplevelser under utlandsvistelsen.

Att vara social entreprenör är att utgå från ett socialt eller ekologiskt problem och skapa en lösning. En social entreprenör kan visst tjäna pengar och samtidigt bidra till en bättre värld. Det som kan skilja en social entreprenör från en traditionell entreprenör är att pengar inte är den främsta drivkraften. ”Jag har inte tänkt på pengar som det viktigaste”, säger Arne och Sara berättar att hon är glad över om boken hon skriver hjälper dem den når, även om hon skriver för en liten målgrupp. Samtidigt är båda överens om att de som entreprenörer behöver ha ett businesstänk.

Sara menar att hon som sociala entreprenörer har ett annat synsätt på konkurrens, jämfört med traditionella entreprenörer. Hon ser det som en fördel att fler verkar för sociala och ekologiska behov. Sara får medhåll av Arne som menar att sociala entreprenörer skulle tjäna på att samarbeta mer med varandra.

Vad kännetecknar då en entreprenör? Drivkraften, menar både Sara och Arne. De kallar sig inte själva sociala entreprenörer utan ser sig själva som entreprenörer, eller som Arne säger:  ”Jag är en människa som vill göra världen bättre och ha roligt”.

Sara råd till lärare som vill jobba entreprenöriellt är att få med sig föräldrarna. Ett curlat barn har svårt att ansvar. Ett barn måste lära sig med kroppen. Själv har hon en förklaring till att både hon själv och hennes bror blivit entreprenörer. Hennes egen pappa uppmuntrade henne att fixa och trixa, övertala och pruta. Framgång i detta gav beröm och den entreprenöriella ådran växte. Sara tycker också att lärarna ska belysa syftet med en uppgift, men sen ge fria händer till de unga att lösa uppgiften och sätta egna mål. Arne betonar att barn och ungdomar behöver bekräftelse när de har idéer. Lyft upp elever med idéer, elever som vill något. Gör det coolt att ordna en basar eller en fotbollsturnering. Entreprenörskap handlar om att realisera idéer, säger Arne som tycker att processen mellan idé och verklighet blivit krångligare. ”Börja med idén och drivkraften och sätt människorna i centrum. Entreprenörskap handlar inte om att driva företag utan om att realisera idéer. Lyft in organisationsform sen, börja inte där”.

Det finns en brist på framgångsexempel, menar Arne. Vi har bilden av entreprenören som en man mellan 30 och 40 som arbetar ensam, men bra idéer kan alla ha och en framgångsrik entreprenör jobbar sällan ensam. Själva hyr han en kontorsplats på Hub Stockholm, ett kontorshotell för entreprenörer som vill hitta lösningar för en bättre värld, medan Sara har byggt upp en studio för socialt entreprenörskap med andra sociala entreprenörer i en lägenhet de hyr mitt i Stockholm. Det är där vi har samlats idag och när mackorna och bullarna ätits upp får vi de sista goda råden: En social entreprenör säljer sin idé bättre med en story – ta in det personliga. Här är Saras och Arnes story.

Utbildar vi våra elever med tanke på framtidens behov av kompetenser?

Vi lever i en globaliserad och konkurrensfylld värld där utvecklingen går snabbt. Ingen vet, men många aktörer försöker förstå, hur framtiden kommer att se ut. Utbildningsfrågor och frågor om vilka kompetenser våra barn och ungdomar behöver i framtiden, ses självklart som viktiga både i Sverige och internationellt. Eftersom ingen kan sia om framtiden, finns en insikt om att unga idag behöver skaffa sig kompetenser så att de kan anpassa sig till en föränderlig värld.

Rektorsakademien, en ideell förening som bildades 2004 för att stärka ledarskapet i skola och arbetsliv, har tagit initiativ till att identifiera vilka framtidskompetenser som behövs i Sverige. De började 2010 med att kartlägga internationella initiativ på området och kunde konstatera att det fanns en samstämmighet, åtminstone bland de västerländska förslagen.

EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande 2006 utgör endast ett exempel på försök att identifiera vilka kompetenser medborgarna behöver i framtiden:

• Kommunikation på modersmålet.
• Kommunikation på främmande språk.
• Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
• Digital kompetens.
• Lära att lära.
• Social och medborgerlig kompetens.
• Initiativförmåga och företagaranda.
• Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

Rektorsakademien valde att bygga vidare på det grundarbete som andra genomfört, men har sedan gått ett steg längre. De menar att resonemangen om framtidskompetenser måste sättas in i en svensk kontext: det svenska utbildningssystemet och den svenska arbetsmarknaden.

Rektorsakademiens arbete har genomförts tillsammans med personer från skola, näringsliv, offentlig sektor och forskning. De har identifierat fyra kompetensområden: grundkompetenser (läsa, räkna, skriva och andra ämneskunskaper), medmänskliga (t.ex. mod, samarbetsförmåga och tolerans), innovativa (t.ex. normbrytare, ledarförmåga och kreativitet), samt digitala kompetenser (t.ex. nätsmart, mediemedvetenhet och reflektion/eftertanke). Till varje område har ca tio kompetenser valts ut.

Rektorsakademien konstaterar själva att man av hela listan kan få intrycket att bara en supermänniska kan besitta alla dessa kompetenser. Därför betonar de att deras modell för framtidskompetenser är riktade till kommuner och skolor, inte till enskilda elever eller lärare:

”Den arbetsprocess som vi vill stimulera handlar om hur skolor ska kunna
skapa miljöer där elever kan utveckla dessa kompetenser. Men också hur
skolor ska kunna värdera sitt eget arbete med framtidskompetenser, se om
skolan i sitt arbete ligger väl framme och var man behöver förbättra sig.”

Rektorsakademien erbjuder en arbetsmodell för skolor som vill utveckla sitt arbete med kompetenser.

Jan Hylen, konsult som arbetar med Rektorsakademiens Framtidskompetenser, konstaterar i sin blogg att kompetensbegreppet, som även finns med i skollagens portalparagraf, tycks vara ett nyckelbegrepp i samtalet om skolans roll i ett snabbt föränderliga samhälle. Han redogör för den konferens om framtidskompetenser, eller ”21st Century Skills”, som den 4 juni 2012 arrangerades av Skolverket, Utbildningsdepartementet och stiftelsen DIU( Datorn i Utbildningen) i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, Lärarförbundet, IT- och telekomföretagen och Microsoft.

En gemensam uppfattning på konferensen, bland publiken och deltagare, var ”att svensk skola sedan länge både har styrdokument och arbetsformer som främjar många av de kompetenser som diskuterats under dagen men att dessa behöver bli mer synliga och att vi behöver bli tydligare och mer systematiska i vår bedömning”, skriver Jan Hylén.

Unga Sociala Entreprenörer instämmer i att en ökad medvetenhet i skolorna om framtidskompetenserna, är betydelsefull. Det handlar om att elevernas kompetenser i högre grad behöver överensstämma med arbetslivets behov och inte minst att unga människor skaffar sig kompetenser som de behöver som medborgare.

Varför inte börja det nya året, 2013, med en reflektion kring kompetenser som just din skolas elever ska lägga fokus på. Detta är ett arbete som kräver delaktighet av skolledare och alla lärare och varför inte inkludera eleverna?

Företag /organisationer + elever = stärkt kompetens som gynnar båda

Forskningsinstitutet Ratio konstaterar i en studie från 2012 att kompetensbristen hos företag orsakas av att svenska utbildningar inte motsvarar näringslivets behov. Problemen finns inom såväl gymnasieutbildning som högskola och universitet. Många unga är dåligt förberedda inför yrkeslivet, menar Ratio. ”En större samverkan mellan utbildning, arbetsmarknad och företagen måste till, på alla nivåer. Stärkt kompetens är också ett ansvar för näringslivet”, menar Nils Karlson, docent och VD på Ratio.

Det finns många goda exempel på intressanta samarbeten mellan företag/organisationer och utbildningar/studenter. Yrkeshögskolorna är ett. De uppvisar stor framgång i att utbilda studenter som snabbt kommer i arbete/startar eget. Förklaringar är att utbildningarna är behovsstyrda och att de innehåller mycket praktik. Nästan 90 procent av studenterna arbetar året efter examen.

På universiteten/högskolorna är samarbetet med företagen inte lika vanligt. Simon Werbart Flato, en av initiativtagarna till Sustainergies, kopplade ihop detta med ett brinnande engagemang för en hållbar utveckling. Sustainergies är en ideell förening som sammanför studenter med företag/organisationer för att tillsammans arbeta med hållbarhet, CSR och ansvarstagande.

Sustainergies driver Sustainergies Cup – en årlig studenttävling i hållbarhet där studenter skapar lösningar åt föreningens företagspartners, karriärspaning för studenter, CSR Live – ett program där CSR-chefer/hållbarhetsavdelningar på företag tar emot en grupp studenter och Hållbart Mentorskap där engagerade studenter matchas med erfarna förebilder.

När Unga Sociala Entreprenörer nyligen mötte Simon Werbart Flato, berättade han att företagen är väldigt intresserade av samarbete och ser ett stort värde i kontakter med unga människor. Sustainergies framgång beror också på att företagen upplever att Sustainergies erbjuder en tydlig produkt som inte tar för mycket tid i anspråk och att studenterna stöttar den befintliga verksamheten. För studenterna kan Sustainergies leda till värdefulla meriter, kontakter med företag och ett jobb.

Hur skapar man en liknande win-win situation i grundskolan och gymnasiet? Målet är ju att entreprenörskap ska genomsyra skolan och att skolan ska öppnas upp mot omvärlden. Även i gymnasieskolan finns många intressanta exempel på samarbeten mellan företag/organisationer och skolan. Transfer och Tillväxtverkets kvinnliga entreprenörerär två exempel. Storföretagen startar också egna gymnasier, vilket Volvogymnasiet i Skövde, SKF Tekniska Gymnasium i Göteborg och Skanskagymnasiet i Växjö är exempel på. Förhoppningen är att dessa gymnasier ska säkra kompetensförsörjning och ge anställningsbara elever.

Det finns många möjligheter, men många skolor upplever sannolikt också att det är svårt att skapa långsiktiga samarbeten med företag/organisationer. Företag som får en fråga om att engagera sig i gymnasieskolan kanske inte ser rekryteringsmöjligheter som en anledning – då är studenter i den högre utbildningen närmare arbetslivet. Dessutom kan det finnas en oro för att ett engagemang i skolan kostar för mycket i form av tid. För skolorna är företagssamarbeten å andra sidan en stor möjlighet – skolan får en koppling till omvärlden, eleverna motiveras och företagssamarbeten är förstås en fördel på den konkurrensfyllda gymnasiemarknaden. Samtidigt tar det tid för lärare och skolledning att bygga upp ett samarbete med näringslivet/organisationer.

Här finns ett stort utrymme för innovativa företag att se möjligheten i att bygga upp samarbeten med grund- och gymnasieskolor. Unga människor i skolan är framtidens medarbetare. Varför inte bygga samarbeten med skolor som gynnar båda parter? Eleverna kan bidra med idéer kring hur företagens befintliga verksamhet eller produkter kan bli mer hållbara och attraktiva för unga konsumenter, samtidigt som lärare och elevers arbete får en koppling till verkligheten. Framförallt gynnas både företag/organisationer och skolorna av att unga människor är bättre förberedda för yrkeslivet.

Nu utvärderas entreprenörskap i skolan

Entreprenörskap och entreprenöriellt lärande ska från och med hösten 2011, enligt skolans styrdokument, genomsyra hela utbildningssystemet. I många skolor påbörjades arbetet långt tidigare. Hur ser då resultatet ut av denna satsning? Skolverket konstaterade 2009 i rapporten Entreprenörskap i skolan – en kartläggning att det finns få utvärderingar av resultatet av skolornas arbete med entreprenörskap. Här står att ”Enkätundersökningen pekar på svårigheterna att utvärdera resultaten av en utbildning som syftar till att främja entreprenörskap och att utveckla ett entreprenöriellt förhållningssätt eftersom det är svårt att fånga resultat av processer.”

Nu påbörjas den första större externa utvärderingen i Sverige. Den 12-13 september 2012 anordnade Ifous ett seminarium som inledning till utvecklingsprogrammet Entreprenöriellt lärande – drivkraft och motivation för framgång i skolan. Detta FoU-programsyftar till att ge skolor stöd i utvecklingsarbetet inom entreprenöriellt lärande. Forskningsprojektet kommer att vara inriktad på att studera sambandet mellan entreprenöriellt lärande och elevers resultat.

Tolv skolhuvudmän och 25 skolor deltar i projektet, liksom forskningsledaren Eva Leffler och doktoranderna Eva-Lena Lindster-Norberg och Monika Diehl från Umeå universitet.  Eva Leffler konstaterade att det finns luckor att fylla i forskningen om entreprenöriellt lärande och bedömning. Även longitudinella studier saknas, något som Ifous FoU-program kan ändra på med sin längd på tre år och fokus på effekterna av elevers lärande och effekter på samhällsutvecklingen.

På europeisk nivå släppte Eurydike-nätverket den 27 mars 2012 en ny tematisk studie kring entreprenörskap i skolutbildning, Entrepreneurship Education at School in Europe. För närvarande arbetar en grupp inom EU-kommissionen, Thematic Working Group on Entrepreneurship Education, med att göra en sammanställning över learning outcomes (’förmågor’) inom entreprenörskapsutbildning inom yrkesutbildning (gymnasial och eftergymnasial) och högre utbildning.

Skolverkets kartläggning från 2009 visar att många skolor bedömer att entreprenörskap i skolan har lett till ett ökat engagemang, kreativitet, inflytande och ansvarstagande hos eleverna; till en ökad samverkan mellan skola och närsamhället; till ett ökat företagande och en större förståelse för företagandets villkor, samt en ökad teknikförståelse.

Unga Sociala Entreprenörer ser fram emot att följa Ifous utvecklingsprogram. Dessutom ska det bli intressant att se hur arbetet med entreprenörskap och entreprenöriellt lärande utvecklas i andra europeiska länder. Slutligen hoppas vi att skolorna får del av alla dessa resultat så att lärdomarna sprids!

Kreativ idéworkshop på Vi Ungas entreprenörskapskollo

Igår genomförde Unga Sociala Entreprenörer en kreativ idéworkshop på Vi Ungas entreprenörskapskollo som just nu äger rum på Åva Bygdegård i Haninge.

Under tre timmar fick deltagarna göra olika kreativa övningar med målsättningen att identifiera ett hållbarhetsproblem och sedan ta fram en idé kring hur man skulle kunna lösa detta. Idéerna illustrerades med hjälp av pasta och diverse material från naturen.

Hela workshopen ägde rum utomhus och flera av deltagarnas idéer kom också att kretsa kring möjligheten att flytta stora delar av skolundervisningen från klassrummet till naturen. En idé som kanske kan vara värd att testa! För koncentrationen igår blev knappast sämre av att vi jobbade i en miljö som  på alla sätt uppmuntrade till kreativitet. Där idéerna lika väl kunde utvecklas från en hängmatta som runt ett bord i skuggan av en björk. Det går knappast att jämföra med miljön i ett klassrum.