Utbildar vi våra elever med tanke på framtidens behov av kompetenser?

Vi lever i en globaliserad och konkurrensfylld värld där utvecklingen går snabbt. Ingen vet, men många aktörer försöker förstå, hur framtiden kommer att se ut. Utbildningsfrågor och frågor om vilka kompetenser våra barn och ungdomar behöver i framtiden, ses självklart som viktiga både i Sverige och internationellt. Eftersom ingen kan sia om framtiden, finns en insikt om att unga idag behöver skaffa sig kompetenser så att de kan anpassa sig till en föränderlig värld.

Rektorsakademien, en ideell förening som bildades 2004 för att stärka ledarskapet i skola och arbetsliv, har tagit initiativ till att identifiera vilka framtidskompetenser som behövs i Sverige. De började 2010 med att kartlägga internationella initiativ på området och kunde konstatera att det fanns en samstämmighet, åtminstone bland de västerländska förslagen.

EU:s åtta nyckelkompetenser för ett livslångt lärande 2006 utgör endast ett exempel på försök att identifiera vilka kompetenser medborgarna behöver i framtiden:

• Kommunikation på modersmålet.
• Kommunikation på främmande språk.
• Matematiskt kunnande och grundläggande vetenskaplig och teknisk kompetens.
• Digital kompetens.
• Lära att lära.
• Social och medborgerlig kompetens.
• Initiativförmåga och företagaranda.
• Kulturell medvetenhet och kulturella uttrycksformer.

Rektorsakademien valde att bygga vidare på det grundarbete som andra genomfört, men har sedan gått ett steg längre. De menar att resonemangen om framtidskompetenser måste sättas in i en svensk kontext: det svenska utbildningssystemet och den svenska arbetsmarknaden.

Rektorsakademiens arbete har genomförts tillsammans med personer från skola, näringsliv, offentlig sektor och forskning. De har identifierat fyra kompetensområden: grundkompetenser (läsa, räkna, skriva och andra ämneskunskaper), medmänskliga (t.ex. mod, samarbetsförmåga och tolerans), innovativa (t.ex. normbrytare, ledarförmåga och kreativitet), samt digitala kompetenser (t.ex. nätsmart, mediemedvetenhet och reflektion/eftertanke). Till varje område har ca tio kompetenser valts ut.

Rektorsakademien konstaterar själva att man av hela listan kan få intrycket att bara en supermänniska kan besitta alla dessa kompetenser. Därför betonar de att deras modell för framtidskompetenser är riktade till kommuner och skolor, inte till enskilda elever eller lärare:

”Den arbetsprocess som vi vill stimulera handlar om hur skolor ska kunna
skapa miljöer där elever kan utveckla dessa kompetenser. Men också hur
skolor ska kunna värdera sitt eget arbete med framtidskompetenser, se om
skolan i sitt arbete ligger väl framme och var man behöver förbättra sig.”

Rektorsakademien erbjuder en arbetsmodell för skolor som vill utveckla sitt arbete med kompetenser.

Jan Hylen, konsult som arbetar med Rektorsakademiens Framtidskompetenser, konstaterar i sin blogg att kompetensbegreppet, som även finns med i skollagens portalparagraf, tycks vara ett nyckelbegrepp i samtalet om skolans roll i ett snabbt föränderliga samhälle. Han redogör för den konferens om framtidskompetenser, eller ”21st Century Skills”, som den 4 juni 2012 arrangerades av Skolverket, Utbildningsdepartementet och stiftelsen DIU( Datorn i Utbildningen) i samverkan med Sveriges Kommuner och Landsting, Lärarförbundet, IT- och telekomföretagen och Microsoft.

En gemensam uppfattning på konferensen, bland publiken och deltagare, var ”att svensk skola sedan länge både har styrdokument och arbetsformer som främjar många av de kompetenser som diskuterats under dagen men att dessa behöver bli mer synliga och att vi behöver bli tydligare och mer systematiska i vår bedömning”, skriver Jan Hylén.

Unga Sociala Entreprenörer instämmer i att en ökad medvetenhet i skolorna om framtidskompetenserna, är betydelsefull. Det handlar om att elevernas kompetenser i högre grad behöver överensstämma med arbetslivets behov och inte minst att unga människor skaffar sig kompetenser som de behöver som medborgare.

Varför inte börja det nya året, 2013, med en reflektion kring kompetenser som just din skolas elever ska lägga fokus på. Detta är ett arbete som kräver delaktighet av skolledare och alla lärare och varför inte inkludera eleverna?

2 thoughts on “Utbildar vi våra elever med tanke på framtidens behov av kompetenser?

  1. Ingela Bursjöö skriver:

    Jag håller verkligen med om att önskade kompetenser är något vi ska diskutera ordentligt eftersom det handlar om den ”produkt skolan levererar” för att använda managementuttryck. Vid första anblicken är det ganska okomplicerat att hålla med om Rektorsakademins lista av de kompetenser människan kan tänkas gagnas av att ha; innovativa, medmänskliga och digitala kompetenser utöver de etablerade grundkompetenserna. Det är först vid en djupare fundering när det gäller bedömningen av dessa kompetenser det ställer till det för den yrkesgrupp som har som uppdrag att betygssätta. På vilka rättssäkra grunder och med vilka kriterier graderas elevernas olika förmågor i listan beskrivna som till exempel mod, normbrytande förmåga, tolerans, moralisk medvetenhet, kaoshantering och riskvillighet? Dessa kompetenser är utan tvivel viktiga men syns ännu inte i kunskapskraven eller beskrivna med värdeomdömen som ”utvecklade” eller ” i viss mån”. Jag är själv den första att instämma i att skolan ska utbilda för större mål än de som är mätbara i betyg, men den utbildningspolitik som drivs nu fokuserar starkt på just mätbarhet, betyg och bedömning. Det betyder i förlängningen att nästa steg för Rektorsakademin skulle vara att gradera betyg A-F för de ca 30 kompetenser de listat? Detta är i så fall något som skulle vara en intressant utmaning att följa eftersom flera av kompetenserna de beskriver sammanfaller med de kompetenser som förknippas med en hållbar utveckling; förmåga att se långsiktigt, förmåga till konstruktivt ifrågasättande, självkännedom, initiativkraft för att bara nämna några. Ett rimligt antagande skulle vara att vi i nuvarande bedömningskultur då skulle få en större tyngd på just dessa förmågors svårighet att graderas och således i slutändan hamna i ett betygsområde A-F. I mitt arbete som lärare, lektor och doktorand ser jag dagligen de dilemman som skolsystemet måste brottas med i att balansera mellan lätt mätbara kompetenser och de högre och mer komplexa mål som eftersträvas. En diskussion och fördjupad forskning kring detta är värdefull för hela skolsystemet, från förskola till högre utbildning.

    • ungasocialaentreprenorer skriver:

      Frågan om framtidens kompetenser och hur de ska bedömas är verkligen mycket intressant. Inbjudan till konferenser som ägt rum i Stockholm i mars och juni visar att frågan är högst aktuell för Skolverket och Utbildnings-, Arbetsmarknads- och Näringsdepartementet. Mer information i ämnet är ändå svår att hitta, både på Skolverkets hemsida och på regeringens webbplats. Förmodligen för att mer forskning och riktlinjer behövs.

      Kraven på generella kompetenser har förstärkts, skriver Skolverket i sin bok Gymnasieskola 2011. Detta är så klart väldigt bra, men lärare behöver också vägledning för att kunna bedöma kompetenser på ett rättvist sätt. Toppenbra formulerat om detta, Ingela! Vi ser fram emot att följa arbetet kring framtidskompetenser som pågår på flera fronter!

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut / Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut / Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut / Ändra )

Google+ photo

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut / Ändra )

Ansluter till %s