Under läsåret 2013/2014 har Unga Sociala Entreprenörer vid tre tillfällen utbildat en grupp F-6-lärare på Skogshagaskolan i Västervik. Syftet med utbildningstillfällena har varit att tydliggöra vad entreprenöriellt lärande är och hur lärarna kan tillämpa detta förhållningssätt i sin undervisning.

Det första tillfället, som ägde rum i september 2013, inleddes med en föreläsning för samtliga lärare på skolan. Därefter fick en mindre grupp lärare möjlighet att ta fram förslag på hur de skulle kunna arbeta med entreprenöriellt lärande. Vid det andra tillfället ägnades en del av tiden åt att utveckla förslagen. En del av tiden ägnades även åt att titta på vilka möjligheter och hinder för entreprenöriellt lärande som finns på skolan.

För en vecka sedan ägde det sista utbildningstillfället rum. I samband med det fick lärarna göra en kartläggning av vad de har gjort under läsåret som skulle kunna klassificeras som entreprenöriellt lärande. De fick även diskutera vad de vill vårda och bevara framöver, vad de vill se mer av, vad de behöver se upp med och vad de behöver sluta helt med. Som en avslutning fick de beskriva vad de såg framför sig att det entreprenöriella lärande kommer att leda till genom att ta fram två målträd. Vi pratade även om hur man kan koppla det entreprenöriella lärandet till lärande för en hållbar utveckling.

De exempel som presenterades av lärarna vid det sista tillfället var alltifrån större projekt till exempel på hur man kan använda det entreprenöriella lärandet i samband med den dagliga undervisningen. En lärare har under läsåret genomfört ett projekt kring barnkonventionen där eleverna bland annat har fått utforma egna projekt. En annan lärare har arbetat med en engelsk pjäs där eleverna har fått ett stort inflytande och har fått ta ett stort ansvar för alltifrån scenografi till pjäsens innehåll. En tredje lärare beskrev hur hon använde sig av ett entreprenöriellt förhållningssätt i samband med att en elev skulle packa sin ryggsäck inför en utflykt. Istället för att som så många gånger tidigare berätta för eleven vad han skulle ha med sig så hade läraren bett honom att tillsammans med henne resonera sig fram till vad som borde finnas med i ryggsäcken. Att vända på det och överlämna en stor del av problemlösningen till eleverna är även något som andra lärare har tillämpat under året. Eller som en lärare uttryckte det: ”Ställ frågor istället för att svara på frågor”. Eleverna har också på ett annat sätt fått vara delaktiga i olika former av arrangemang som tidigare har organiserats av i första hand lärarna, såsom öppet hus och en innebandyturnering.

Under det sista tillfället diskuterade vi huruvida det entreprenöriella lärandet handlar om att ge eleverna helt fria tyglar eller om det fortfarande behövs ramar. Lärarna var överens om att det fortfarande behövs vissa ramar, något som Unga Sociala Entreprenörer håller med om. Entreprenöriellt lärande innebär inte att läraren ska abdikera som lärare utan snarare skapa förutsättningar så att eleverna kan utveckla det som brukar beskrivas som entreprenöriella förmågor: att ta initiativ, att ta ansvar, att omsätta idéer till handling, nyfikenhet, självtillit, kreativitet, mod att ta risker, att fatta beslut samt att kommunicera och samarbeta.

För att uppnå detta behövs läraren i allra högsta grad även om det ibland innebär att man som lärare behöver ändra sitt förhållningssätt till undervisningen och gentemot eleverna. Samtidigt arbetar många lärare redan idag entreprenöriellt även om de inte definierar sitt arbete på det sättet. Det entreprenöriella lärandet är med andra ord inget nytt fenomen. Det är något som många lärare har arbetat med under en lång tid men som skulle behöva förstärkas och förtydligas. Skogshagaskolan är ett bra exempel på detta.