Detta med Lärarbubbel är nog den bästa idé vi haft på mycket länge! Att vi dessutom kan hålla dessa med Transfer är fantastiskt! Det är så roligt att planera och genomföra ett Lärarbubbel och det ger oss så mycket energi och motivation att fortsätta vårt arbete. För tre år sedan hittade jag ingen lärare som arbetade med socialt entreprenörskap i skolan och nu trots att arbetsdagarna är hårda kommer 15-25 lärare på våra bubbel. Flera har redan börjat planera in det i undervisningen, bland andra Birgittaskolan i Linköping! Detta var min dröm. Att skolan skulle bidra till en positiv samhällsutveckling genom att låta elever arbeta med hållbar utveckling – på riktigt.

Denna gång var det Raoul Wallenberg Academy som stod i centrum. De vill se fler Raoul Wallenbergare, fler sociala entreprenörer. Men vad är det som krävs för att bli en social entreprenör? Lisa Gawell fick bara en och en halv timme på sig att få oss deltagarna att komma fram till vilka värderingar som driver oss framåt. Jag är övertygad om att vi alla gick därifrån lite visare , och mycket mer stärkta som lärare och inspiratörer.

 

Vi bestämde oss för att på samma sätt ta reda på vilka värderingar Unga Sociala Entreprenörer följer. Vi kom fram till dessa;

• Respekt. Vi bemöter alla med respekt.
• Ansvar. Vi tar ansvar för vårt agerande.
• Empati. Vi visar empati gentemot varandra och vår omvärld.

Vi ser framemot nästa bubbel i höst! Vi har undersökt vilka önskemål som finns kring Lärarbubblen och vi kommer anpassa oss efter dessa. Bland annat siktar vi på ett bubbel i Malmö. Men också komma med fler praktiska tips till er lärare och arbeta vidare med en ny hemsida.

Stort tack till alla er som kommer på bubblen och alla ni som stödjer oss med styrkande fina ord!

Under 2015 introducerade vi Lärarbubbel!

Lärarbubbel riktar sig till dig som arbetar med barn och ungdomar och som vill engagera för en bättre värld. Vi (Unga Sociala Entreprenörer) bjuder på en inspirerande kväll med intressanta föreläsningar och workshops, bubbel och kanapéer. Allt är gratis, för vårt syfte och mål är att stötta lärare att förändra världen till det bättre.

Nu vill vi veta vad du tycker! Hur ska vi utveckla våra Lärarbubbel? Kan vi även hitta andra sätt att stötta lärare och andra som arbetar med barn och ungdomar på? Ge oss ett par minuter av din tid och fyll i den här enkäten så hoppas vi kunna ge tillbaka i form av ett än mer inspirerande 2016!:

http://goo.gl/forms/fhCJ9XmBNN

– enteprenöriellt lärande när det är som roligast!

Det som kanske är den största lyckan för en lärare är att se när sina elever växer, mognar och blommar ut till de fantastiska, ansvarsfulla och visa personer som de faktiskt är.

En elev jag aldrig hört tala har höll tal inför en hel by och tackade dem av hela sitt hjärta, en annan berättade för publiken att hon aldrig känt sådan kärlek och värme förut. Han som inte verkar bry sig så mycket om skolan stod framför lågstadieeleverna och bad dem studera hårt och satsa på utbildning. Hon som är så blyg så att hon vägrat varje tillfälle att prata inför klassen dansade själv framför hundratals människor som klappade händerna i ren förtjusning över att hon dansar så bra. Eleven som nästan inte fick följa med för att hen inte visat ansvar, men som nu tog ansvar över hela gruppen och råddade om så fort det blev ett problem. I ett land långt söder ut stod mina förut så ofokuserade och osäkra elever framför publiken och höll vackra tal på engelska, de dansade, sjöng och skrattade. De följde artigt runt i byarna frågade så om seder och traditioner och ville se allt och pröva på allt. De bjöd på sig själva visade hur man dansar små grodorna framför gymnasieelevernas stora förtjusning. Vi lärare var bara skuggor i bakgrunden som med en och annan tår i ögonvrån fick se våra elever blomma.

Det var Grillska gymnasiet Stockholm och Grillska gymnasiet Uppsala som reste till Senegal den 28 november till 7 december för en studieresa där vi fokuserade på de globala hållbarhetsmålen, och självklart var rätten till utbildning vårt största fokus.

 

Vi besökte små byskolor ute på landet och fick lära oss om hur grundskoleutbildningen kunde se ut ute på landet. Lärarna var så otroligt engagerade och rektorerna visionärer. Vi överlämnade fotbollar och utbildningsmaterial och fick ett varmt välkomnande med sång och teater.

Men det som våra elever uppskattade mest var besöket på en stor gymnasieskola med 3200 elever. Utbildningen i Senegal är gratis till 16 års ålder så gymnasiet är ingen självklarhet. Dessutom har Senegal skurit rejält i utbildningsbudgeten och de lärare och rektorer vi träffade är besvikna och kämpar mycket hårt för att bibehålla en god standard. Våra elever fick sitta med på lektion och fick perspektiv på sin egen tillvaro.

I en sal med kala väggar och trasiga bänkar fick 50-60 elever plats. Framför den svarta tavlan stod läraren och gjorde allt för att utbildningen skulle bli så praktisk som möjligt. Han undervisade genom diskussioner, rollspel, teaterspel där eleverna kunde bearbeta samhällsfrågor, kultur och natur. Utbildning anses vara mycket viktig och eleverna studerar hårt. De senegalesiska eleverna vars modersmål är Wolof har undervisning endast på franska. Ändå tyckte våra elever att de senegalesiska elevernas engelska var bättre än deras egen. Efter en gemensam lunch där de senegalesiska eleverna berättade om hur det är att vara ung i Senegal, om hur man ser på framtiden hade de redan hittat fram till våra elevers hjärtan som sen inte ville separeras ifrån dem. Eleverna bytte kontaktuppgifter och är nu vänner på Facebook.

Vi lärare fick möjlighet att prata med de senegalesiska lärarna, hur deras arbetssituation är, hur de ser på pedagogik och hur det står till med den Senegalesiska skolan. Jag själv blev lyckligt medveten om hur långt de utvecklat det entreprenöriella lärandet och hur självklart man pratar om det; ”eftersom det är så eleverna lär sig.”

Ja visst är det så vi lär oss! Genom att göra på riktigt! Med oss hem från Senegal har vi inte bara ny kunskap och nya insikter, lärt känna andra och sig själv bättre, vi har alla utvecklat förmågor som vi tidigare inte visst vi hade, vi har kommit varandra närmre, visat sidor som de andra aldrig tidigare sett. Och vi sett exempel på hur man utvecklar och förbättrar ett samhälle och fått nytt hopp om en bättre värld!

Resan blev än mer givande eftersom organisationen Tostan hjälpte oss att komma ut i byar och se hur utbildning kan leda till en positiv samhällsutveckling. Att ordna en kontakt Tostan är svårt, men väl värt mödan att försöka eftersom eleverna då får se hur en organisation arbetar ute på fält. Organisationerna är väl förankrade i samhället och kan hjälpa eleverna att förstå lokala och globala utvecklingsfrågor. De blir en nyckel till ny kunskap, kultur och till människorna. Jag är dem evigt tacksam för att de gav oss denna möjlighet!

 

Tankar kring studieresor

De tankar jag för med mig hem är hur vi på bästa möjliga sätt kan binda in undervisningen i resan. En resa till ett utvecklingsland kan antingen vara en didaktisk skattkista eller något mycket dyrt som förstör planeringen. Här måste vi lärare samarbeta och vara mycket tydliga mot varandra och eleverna syfte och mål med resan och är med och utvecklar den.

Hur mycket kan eleverna vara med att planera? Eleverna kanske själva kan vara med och staka ut planeringen och söka kontakter. Ju mer involverade de blir, ju mer engagerade blir de. Denna gång samlade eleverna själva ihop pengar till sollampor som skulle användas ute i byarna, de samlade även ihop skolmaterial, fotbollar, mobiler och andra gåvor till de byar vi besökte. Detta var något som höjde deras engagemang enormt, särskilt då de såg vart sakerna tog vägen och hur de skulle användas.

Att knyta resan till en organisation är en fördel. Ofta hänger det på en eldsjäl om resan blir av eller inte. Om studieresorna ska bli ett permanent inslag i utbildningen så borde ansvaret läggas på en organisation istället för en individ. Om man inte har en lärare som delvis är anställd för att söka stipendier så bör resekostnaderna finnas inom programmets budget. Resestipendier finns att söka på UHR.se. Här får du även fler praktiska tips. http://www.utbyten.se/sv/Program/Hitta-ratt-program/

Det händer så mycket i ett annat land, intrycken och känslorna är många. Var tar eleverna vägen med alla sina frågor? Kanske finns det missuppfattningar, de kanske har frågor, de har kanske känt sig oroade. Det kan vara mycket viktigt att eleverna får tid att samlas och reflektera över dagen efter middagen. Kanske eleverna kan ta ansvar för mötet olika dagar?

Vi bloggade förstås. Men tekniken var inte på vår sida. Vi märkte snart att Facebook var enklare och snabbare på att ladda upp bilder och text. Kanske det är ett alternativ till blogg ifall internetuppkopplingen är osäker? Nu hade vi hade tur som hade intresserade lärare på hemmaplan som tog bilder och text från Facebook och lade upp på bloggen. Vilka fler sociala medier hade passat bra, kanske Instagram?

När bör studieresan ske? Kanske sista året inte är en så bra idé? Eftersom det är en sådan stor satsning av skolan så kan man med fördel arbeta vidare med resan som grund nästkommande skolår, då med förhoppningsvis mognare och insiktsfullare ungdomar. Här skulle sociala entreprenörskapsprojekt passa utmärkt. Kolla in ”tänk globalt agera lokalt” t.ex. https://ungasocialaentreprenorer.se/2015/01/25/tank-globalt-agera-lokalt/

Tack för ert engagemang, er positivitet och kunskap som ni delar med er av på Lärarbubbel! Det är så härligt att se att intresset för det sociala entreprenörskapet i skolan växer! Det är ett roligt och utvecklande sätt att följa läroplanen. Att arbeta med riktiga samhällsförbättrande projekt motiverar och lär för livet!

Hållbar utveckling + entreprenöriellt lärande = socialt entreprenörskap

Här kommer hela presentationen som efterfrågats om socialt entreprenörskap i skolan, VAD, VARFÖR och HUR du som lärare kan inspirera eleverna att gå från idé till handling.

http://prezi.com/f4ahtvdvjobe/?utm_campaign=share&utm_medium=copy

Vill ni se intervjun med Maia som drev sitt projekt ”Buddies” i åk 3 (gymnasiet) så finns den här:

Vi planerar redan fler Lärarbubbel tillsammans med Transfer. Har ni önskemål om innehåll, föreläsare, tider etc så tar vi tacksamt emot förslag och önskemål. Hoppas att se er på nästa Lärabubbel i vår! Stay tuned! Vi finns även på Twitter och Facebook!

Twitter: ungasocentre
Facebook: Unga Sociala Entreprenörer

Datum:        10 november 2015

Tid:              17:30-20:30

Plats:            The Park, Hälsingegatan 49

Anmälan:      Simplesignup, http://simplesignup.se/event/65424

“Det finns inget som är så motiverande som att rädda världen.”

Tillsammans med andra engagerade lärare vill vi ge dig tips på hur du kan arbeta med samhällsförändring med dina elever. Vi bjuder på bubbel och tilltugg.

Det är roligt, lärorikt och engagerande att förbättra situationen för någon annan. Genom arbetet utvecklar eleverna sin kreativitet och innovationsförmåga och de tränas i samarbete och ledarskap samtidigt som de lär av varandra och utvecklar kunskaper som är centrala inom utbildningen. Genom att visa barn och ungdomar hur de kan arbeta med socialt entreprenörskap så arbetar vi samtidigt för en hållbar framtid.

Under kvällen kommer det att bjudas på konkreta tips kring hur du som lärare kan arbeta med socialt entreprenörskap med dina elever. På plats finns tidigare elever som nu har tagit studenten och som kommer att berätta om sina erfarenheter. Du kommer även att få ta del av Birgit Carlssons berättelse om hur hon valde att börja arbeta med socialt entreprenörskap och vilka resultat som arbetet har gett. Birgit är lärare i samhällskunskap och spanska och arbetar som projektledare på Unga Sociala Entreprenörer.

Vi kommer även att bli inspirerade av Barbro Fällman. Hon har framgångsrikt arbetat med retorik och kommunikation i Skandinavien och Europa och knutit till sig andra duktiga konsulter. Med en pedagogisk bakgrund som metodiklektor, gedigna språkkunskaper och en god portion humor lär Barbro människor att kommunicera effektivt med hjälp av den antika talekonstens enkla medel och konkreta tips på individuell utveckling.

Programmet för kvällen: 

17:30 – Vi bjuder på bubbel och småplock

17:50 – Inledning av Transfer och Unga Sociala Entreprenörer

18:00 – Föreläsning med Barbro Fällman

18.45 – Tidigare elever berättar om sina erfarenheter

19:00 – Workshop och pitch med Birgit Carlsson

20:00 – Mingel

Agenda 2030

I helgen stod de klara, de nya globala hållbarhetsmålen som ersätter Milleniemålen vid årsskiftet. Det har tagit flera år av förhandlingsarbete för att skapa en ny agenda. Olika intressenter och civilsamhället har varit aktiva i framtagandet vilket gör att stödet för den nya planen är starkt och utbrett. Den nya agendan innehåller 17 globala mål och syftar på att uppnå en hållbar utveckling 2030. Den utgår ifrån att planetens hälsa, människors välbefinnande och fungerande ekonomier hör ihop.

De 17 målen

Mål 1: Utrota Fattigdom Utrota fattigdom i alla dess former, överallt

Mål 2: Utrota hunger Utrota hunger, uppnå matsäkerhet och förbättrad kost samt främja ett hållbart jordbruk.

Mål 3: Säkerställa god hälsa Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.

Mål 4: Säkerställa god undervisning Säkerställa inkluderande och rättvis utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Mål 5: Uppnå jämställdhet Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors ställning

Mål 6: Tillgång till rent vatten och sanitet Säkerställa tillgänglighet och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla

Mål 7: Säkerställa hållbar energi Säkerställa tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.

Mål 8: Goda arbeten och ekonomisk tillväxt Främja kontinuerlig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla.

Mål 9: Främja innovation och god infrastruktur Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.

Mål 10: Minskad ojämlikhet inom och mellan länder Minska ojämlikhet inom och mellan länder.

Mål 11: Hållbara städer och samhällen Gör städer och boplatser inkluderande, säkra, flexibla och hållbara.

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna Vidta brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess effekter.

Mål 14: Hållbart nyttja hav och marina system Bevara och hållbart nyttja hav och marina resurser för hållbar utveckling.

Mål 15: Hållbart nyttja ekosystem på land Skydda, återställa och främja en hållbar användning av ekosystem på land, hållbart förvalta skogar, bekämpa ökenspridning och stoppa markförstöring och hejda förlusten av biologisk mångfald.

Mål 16: Fred, rättvisa och starka institutioner Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, ge tillgång till rättssytem för alla och bygga effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer.

Mål 17: Globalt partnerskap för hållbar utveckling Stärka verktyg för genomförande och vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Nya och smartare investeringar

För att uppnå målen ska man flytta stödet från verksamheter som skadar miljön och slösar på naturensresurser till mer hållbara alternativ som även skapar nya försörjningsmöjligheter.

Eftersom de nya målen är så väl genomarbetade och förankrade hos olika aktörer så ökar förhoppningsvis även möjligheterna att uppnå ett hållbart klimatavtal i Paris i december.

Källor 

UN sustainable development goals: https://sustainabledevelopment.un.org/index.php?menu=1300

Hållbarhetsmålen.se: http://www.hallbarhetsmalen.se/om-globala-malen/

The post-2015 development agenda: http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/69/L.85&Lang=E

Thor- Björn Schiller skolade om sig från civilekonom till lärare och hjälper idag sina elever att göra världen till en bättre plats med sina sociala entreprenörskapsprojekt. Det visade sig att socialt entreprenörskap inte bara är meningsfullt och utvecklande för eleverna, det är dessutom roligt för alla inblandade! 

Solen skiner och min gamla kollega Thor-Björn Schiller är på gott humör. De har lyckats vända en negativ utveckling på samhällsvetenskapsprogrammet på Jensen gymnasium Södra i Stockholm. Tidigare fanns problem med stök på lektionerna och elever som slutade. Nu har de till och med sparkat igång ännu ett samhällsvetenskapligt program och fler elever står i kö för att komma in. Gemensamt är att samtliga elever läser kursen entreprenörskap med inriktning socialt entreprenörskap i åk 3.

Det var för två år sen som jag tillsammans med mina kollegor och med stöd av programchef Anna Lundman bestämde oss för att något behövde göras för att rädda Samhällsvetenskapsprogrammet. Eleverna var omotiverade och vi kämpade med ordningen och för att lyfta eleverna. Jag var övertygad om att socialt entreprenörskap var svaret, jag hade ju sett hur motiverade och engagerade eleverna var med sina  företag på Handelsprogrammet och Ekonomiprogrammet. Vi behövde samma motivation och engagemang, men behövde något som passar elever med ett intresse för samhällsfrågor. Jag fick möjligheten att testa socialt entreprenörskap som individuellt val och som gymnasiearbete och kunde där se att det verkligen fungerade – och mycket bra dessutom och eleverna älskade det! Som de tajt sammansvetsade kollegor vi var och med ledning av Anna satte vi ut mål och riktlinjer för åk 1, 2 och 3 och vi fick med samtliga elever för att ändra i studieplanen. Internationella relationer blev individuellt val, och entreprenörskapen tog dess plats som obligatorisk kurs. Tyvärr var jag själv tvungen att sluta då elevunderlaget blev för tunt, men Thor-Björn med erfarenhet som civilekonom från näringslivet och egen företagare tog över.

Nu ett år senare ses vi och Thor-Björn planerar inför sitt andra år som lärare i socialt entreprenörskap. Jag vill veta hur det gått och dessutom få en annan lärares bild av det sociala entreprenörskapet i skolan. Thor-Björn berättar att det gått över förväntan, både lärare och elever är nöjda och kursen har resulterat i fina sociala entreprenörskapsprojekt. Till exempel så har några elever ordnat med aktiviteter för barn och ungdomar på flyktingförläggningar, en annan startat en hemsida för barn och ungdomar som växer upp med skilda föräldrar. Projektplanerna fungerade som gymnasiearbete och lärarna på programmet har nu hittat ett naturligt sätt att samarbeta på.

Thor-Björn får det att låta så enkelt och självklart. Man behöver inte starta upp företag för att utveckla de entreprenöriella förmågorna. Istället kan man spinna vidare på elevernas intressen och erfarenheter och låta dem lösa något samhällsproblem som ligger dem nära hjärtat. Det är oerhört motiverande. Vinsten mäts inte i pengar utan istället hur stor förändring de åstadkommit. Verktygen är detsamma som företagande i näringslivet, men istället för företag får eleverna lära sig hur man planerar, driver och utvärderar projekt som gör världen lite bättre.

På grund av sin långa yrkeserfarenhet från näringsliv och som egen företagare frågar jag om han tror att eleverna kommer ha användning av de erfarenheter som de får genom att bedriva sociala entreprenörskapsprojekt. Han är säker på sin sak, detta är en otrolig träning för verkligheten eftersom de får en chans att använda sina kunskaper som de förvärvar i skolan. De blir kreativa problemlösare och problemlösningsförmågor behövs överallt och i alla yrken. Eleverna får träna på hur de själva fungerar i grupp och kan reflektera kring gruppdynamik och idéprocesser. Han lägger till att detta är en del av skolans ansvar. Skolan måste förmedla ren och skär kunskap men den måste också förmedla hur man kan använda de här kunskaperna, båda delarna är lika viktiga.

Men det jag kanske mest undrar över är ju förstås hur eleverna själva har upplevt kursen. Thor-Björn skiner upp och berättar att de flesta elever berättar att det är bland det mest värdefulla de gjort under sin skoltid. Även de elever som haft det svårt upplever arbetet som meningsfullt och lärorikt.

Intresserad av att veta mer? Läs hela intervjun här: Intervju med Thor-Björn Schiller

Vill du veta ännu mer? Kontakta oss! Vi hjälper dig och din skola att arbeta med socialt entreprenörskap!

Birgit Carlsson, Projektledare Unga Sociala Entreprenörer

Lärare Grillska gymnasiet i Stockholm

Birgit@ungasocialaentreprenorer.se