Hur kan man som lärare arbeta med socialt entreprenörskap i skolan? På vilket sätt är det just socialt och inte bara entreprenöriellt och vilka möjligheter och svårigheter kan man stöta på? Vi har tidigare skrivit om det entreprenöriella förhållningssättet.  Det handlar om att lärandet sker bäst när man själv är aktiv och gör något på riktigt, och det ska dessutom skapa värde för någon. Men frågan är bara hur vi lärare kan göra detta utifrån de förutsättningar som vi har idag.  

Den inspelade presentationen är från en konferens om entreprenöriellt lärande på Skolverket i januari 2015 och som anordnades av Stockholms universitet. https://www.youtube.com/watch?v=ZBG8hThGmi8

 

Entreprenörskap + hållbar utveckling = socialt entreprenörskap

 Unga Sociala Entreprenörer har tillsammans med lärare på kursen entreprenöriellt lärande vid Stockholms universitet utvärderat möjligheterna med ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan. Vi som gjorde undersökningen arbetar på olika skolor och i olika skolformer och program. Vårt gemensamma intresse som pedagoger är att vi vill hitta metoder som ger våra barn och ungdomar möjligheten att växa som individer och utveckla kompetenser som förbereder dem inför en föränderlig arbetsmarknad och en osäker framtid.

Men hur skapar man värde för någon, och vad betyder det egentligen? Vi beslöt oss för att försöka starta upp projekt på våra respektive skolor, där eleverna är aktörer och pådrivande för en verklig samhällsförändring.

Genom att sätta socialt framför entreprenörskap så riktas elevernas projekt mot något samhällsförbättrande. Det blir projekt för att göra världen lite bättre, inte bara för sig själv utan även för andra och se att man kan drivas utan att tjäna pengar. Samtidigt utvecklar eleven förmågor som t. ex samarbetsförmåga, analysförmåga, kreativitet och ges möjlighet att reflektera över sitt eget arbete och sin roll i gruppen.

Vår definition av socialt entreprenörskap är enkel – att genom entreprenöriellt förhållningsätt få eleverna att aktivt samarbeta för en förbättring av en samhällsfråga eller ett samhällsproblem.

Efter att projekten genomförts samanställde vi resultaten. Vi utgick ifrån att utvärdera möjligheter, vår roll som lärare, svårigheter samt strukturell påverkan med ett entreprenöriellt förhållningssätt i skolan.

 Projektet ”Likheter mellan Islam och Kristendom” omfattade elever med muslimsk bakgrund i åk 2 i grundskolan som läser svenska som andraspråk. Tillsammans med religionsläraren planerades ett projekt som kunde presenteras i religionskursen där eleverna går. Ett problem är motsättningar mellan religioner och de bestämde sig för att arbeta med likheter mellan islam och kristendom. Förhoppningen var att likheterna skulle bli tydliga och förståelsen mellan olika grupper skulle öka.

Eleverna hade aldrig använt datorn för att söka information förut, de gick till bibliotek och lånade böcker och såg dokumentärer. Alla likheter antecknades noga. Lärarna upplevde att eleverna var mer fokuserade och motiverade än normalt trots svårigheter med språket, koncentrationssvårigheter och dyslexi.  Förutom nya kunskaper utifrån sin forskning lärde sig eleverna hur man använder datorn, klipper och klistrar in dokument och hur man skapar presentationer. De var mycket noggranna eftersom deras power point skulle visas upp inför klassen. Vid redovisningen stod eleverna som ”experter” i frågan och kunde visa all sin kunskap för sina klasskompisar. De blev mycket väl bemötta och efter 30 minuters diskussion med intresserade klasskamrater fick läraren bryta för rast. Både de elever och lärare som var inblandade lärde sig mycket av varandra.

Projektet ”Tänk globalt agera lokalt” syftade till att få eleverna i åk 2 i gymnasiet att engagera sig i klimat och energifrågor för kurserna kemi 1, naturkunskap 1b. Elevernas projektplaner skapades under en kickoff i aulan och eleverna utgick ifrån på vilket sätt de själva påverkar det globala problemet, eller hur problemet påverkas i skola och kommun. De fick två veckor på sig att gå från idé till handling och fick därefter utvärdera sina projekt. Det var enormt fina idéer som tog sin form i verklig handling, som skapandet av en bilpool för samkörning till och från skolan, förslag på pant på batterier (som faktiskt sen togs upp i jordbruksutskottet), återvinning och byte till grön el i skolan samt påtryckning på politiker i kommunen för bättre och enklare återvinning.

Responsen från eleverna var mycket god. De har under processen fått lära sig om projektledning och strategiska analysverktyg, hur man pitchar och på bästa sätt kommunicerar sin idé. De har lärt sig hur man skapar infografics, och de har bland annat reflekterat kring gruppdynamik och ledarskap.

Eleverna var dock upprörda över bristen på lärare. Det var helt enkelt för få lärare som var med och drev igenom projektet och bedömde rapporterna. Detta ledde till att de inte kunde bedömas i fler ämnen. Eleverna ville själva att deras projekt skulle bedömas i samhällskunskap, svenska, entreprenörskap och engelska. De hade även gärna sett att de fått mer tid till sitt förfogande. Några elever var ledsna att detta inte var det normala arbetssättet och många – ca hälften skulle om möjligheten gavs gärna driva sociala entreprenörskapsprojekt som gymnasiearbete. Lärarna var nöjda då detta var ett sätt att motivera och konkretisera ämnena kemi och naturkunskap och samtidigt uppnå kraven om hållbar utveckling som är tydliga i kurserna. De vill upprepa och bredda projektet nästa gång. Förhoppningsvis med fler kurser inblandade.

 

Projektet ”Elevcafé” blev en succé, inte bara av eleverna som medverkade, utan bland andra elever samt lärare och caféet lever vidare än idag.

Det främsta problemet hade varit att få eleverna på yrkesprogrammet att nå de teoretiska målen i kursen entreprenörskap och utveckla en förståelse för varför man behöver teoretiska kunskaper. Eleverna behövde träna på att samarbeta med olika personer och inte bara de klasskamrater de är vana att arbeta med. Fokus för kursen var att förstå hur en organisation kan påverkas beroende på vilket ledarskap som utövas och hur grupper och kulturer påverkar en organisation. Dessutom sakndes det en träffpunkt på skolan och eleverna hade önskat att få göra något som bidrar till en ökad trivsel i skolan.

Tillsammans med eleverna bestämde sig läraren för att starta ett elevcafé som drevs under ett par veckor. Resultatet gick över förväntan, trivseln ökade, och caféet blev mycket populärt inte bara bland elever utan även bland lärarna. De elever som tidigare varit ointresserade av skolan överlag fick nu chansen att visa sidor som de aldrig tidigare visat både för lärare och klasskamrater och nådde kunskapsmålen i kursen utan problem. Caféet blev så saknat att ett nytt startades igång efter APL.

Resultat:

Det som vi kunde se utifrån våra projekt var att eleverna blev mer motiverade och skoltrötta elever fick ny energi då de fick jobba med något projekt som faktiskt mynnade ut i något verklighetsbaserat och som de kunde förstå och se att det bidrog till något mer livslångt än bara att spotta ur sig givna svar som endast läraren ser och bedömer. Men även de flesta elever som presterar mycket starkt i skolan upplevde projekten som givande och meningsfulla och de lärde sig mycket i arbetsprocessen.

Rollen som lärare blir mer handledande. Det är eleverna själva som driver på utvecklingen och resultatet är ovisst för både lärare och elever.  Istället för att arbeta med kurserna som ett mål i sig så är blir kursen istället ett medel för att utveckla elevernas förmågor. Det kan kännas riskabelt att inte ha kontrollen och det är inte glasklart hur det kommer kunna bedömas. Det blir en balansgång mellan elevernas kreativa frihet och ansvarsförmåga och lärarens behov av struktur för att kunna bedöma.

De främsta svårigheterna som vi ser är att det entreprenöriella förhållningssättet ses som ett tillfälligt projekt bland andra och priorieteras ofta bort till fördel för t.ex läs- och mattelyftet. Det saknas intresse bland lärare att förändra sitt förhållningssätt och man ser detta som en modefluga som snart kommer försvinna. I de flesta fall beror detta på okunskap bland kollegor och att det inte finns något starkt stöd uppifrån. Det finns oftast inte någon tid att ämnesintegrera och planera utifrån ett nytt förhållningssätt.

Överlag kan vi säga att strukturen på skolorna inte påverkats nämnvärt av vårt arbete. Det har mer funnits ett intresse av projekten men då mer från kollegor som varit nyfikna.

Slutsats

Så vad har vi lärt oss av detta projekt? Är entreprenöriellt lärande en motiverande metod och hur fungerar det tillsammans med hållbar utveckling?

Vad vi själva sett är att ett entreprenöriellt förhållningssätt är positivt särskilt för elever som saknar motivation. Men även de elever som det går bra för och som har knäckt skolkoden har mycket att hämta. Utifrån ett elevperspektiv är det nästan bara positivt. Och det är roligt, både för elever och lärare. Eftersom läraren intar en mer handledande roll så skulle detta kunna betyda att arbetsbördan skulle kunna minska. Vi lärare har också upptäckt att vi faktiskt delvis arbetat entreprenöriellt fast vi inte visste det.

Vi har även insett hur viktigt det är med stöd från skolledning och kollegor. Ofta är det en ensam lärare som på eget initiativ intresserar sig för arbetsformen och testar själv fram olika metoder. Men utan stöd och uppmuntran riskerar en ensam eldsjäl att själv brinna upp. 

Tiden är en tuff nöt att knäcka. För att det ska fungera är det en förutsättning att det finns tid för samplanering. Det är även svårt att arbeta entreprenöriellt när dagen är uppdelad i 40-minuters lektioner och man träffar eleverna ett par gånger i veckan. Lärare som arbetat länge i skolan upplever att det idag är svårare än tidigare att vara flexibel och det saknas tid att skapa spontana projekt mellan ämnena. Projekten blir ofta korta och engångstillfällen. Skolan blir allt mer inrutad och toppstyrd och lärarnas ledarskap kan bli lidande. Detta kan försvåra för lärare som vill utveckla det entreprenöriella förhållningssättet.

Ett stort problem är själva begreppet ”entreprenörskap” då det dels är svårt att exakt definiera vad det innebär då det tolkas olika beroende på erfarenhet och kunskap. Det förknippas så lätt med det yttre entreprenörskapet – dvs HUR man startar och driver företag. Och detta får många lärare att se rött och att det upplevs som en extra börda i sitt arbete istället för en tillgång.

Om vi bortser från alla de strukturella problem som vi möter i skolan så tror vi att det entreprenöriella lärandet skulle kunna lösa många av de problem som vi idag möter i skolan. Här ser vi Skolverkets stora ansvar att lyckas få med sig skolledning och lärare på noterna genom kunskap, stöd och inspiration.

Elevexempel på socialt entreprenörskap i skolan. (Projektrapporter)

• BioFoodFuel
• Carpooling
• Share4Climate
• Batteriåtervinning

Intresserad att veta mer? Välkomment till Unga Sociala Entreprenörers ”Lärarbubbel” om entreprenöriellt lärande i skolan den 15 april tillsammans med Young Innovation Hub. Det är kvällstid och det är gratis. Det finns platser kvar!

Läs tidigare artikel om entreprenöriellt lärande: Entreprenöriellt lärande – en modefluga?

Länk till artikel om ”Tänk globalt agera lokalt”: Tänk globalt agera lokalt

Stort tack till Lotten, Ann och Susanne som gjorde denna undersökning möjlig!

Unga Sociala Entreprenörer välkommnar dig på lärarbubbel tillsammans med Young Innovation Hub. Medverkar gör även Skolverket.

Så boka in 15 april kl 16:30-19:00 i din kalender! Anmälan

Vi vet att våra barn och ungdomar har potentialen att göra världen till en bättre plats. Därför vill vi bjuda dig som arbetar med barn och ungdomar på en inspirerande workshop om hur vi som lärare kan stötta eleverna att tro på sig själva och sina idéer och göra verklighet av dem.

Som lärare är du nyckeln till positiv samhällsförändring. Därför vill vi förenkla din arbetsdag, göra det ännu roligare att vara lärare och förhoppningsvis ge dig massor med nya idéer och material som du kan ta med dig i ditt arbete. Men framför allt, en riktigt trevlig kväll med engagerade lärare, bubbel och snittar. För det är du värd!

Ta gärna med dig, din chef, en kollega eller en annan vän som bara tycker detta verkar intressant!

Det är begränsat antal platser så anmäl idag. Anmälan är öppen fram till fredagen den 10 april.

Vi hoppas på att få se dig där! Anmäl dig här! (eventet är gratis)

Adress: Högbergsgatan 62, Stockholm

Detta är första i raden av förhoppningsvis många podcasts där Unga Sociala Entreprenörers Maria Karlsson pratar entreprenörskap för unga tillsammans med David Zaar. De pratar även om hur det är att vara social entreprenör

Inspirerande alla som går i företagstankar, är UF lärare, vill inspirera ungdomar att tro på sina idéer och drömmar. De pratar misstag, att välja fel väg, att våga och om framgång och karriär.

Lyssna och låt dig inspireras! podcasten ”Unga entreprenörers podcast”

Ungdomar.se presenterade nyss en undersökning som visade att 44% av de 1600 tillfrågade  ungdomarna anser sig ha dåliga möjligheter att påverka det samhället de bor i. Det framgår inte hur de resterande 56% svarat, men 44% är en anmärkningsvärd hög siffra. Särskilt utifrån de höga och noggrant uttalade krav på skolan i både läroplaner och skollag att förbereda barn och ungdomar att bli aktiva samhällsmedborgare. I skollagen står det att syftet med utbildningen är att;

”(…) i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.” (Skollagen 2010 §4)

Men hur ska vi göra för att få barn och ungdomar att inse att de kan påverka, att de kan ansvara för positiva förändringar, både för sig själva och för andra?

För drygt ett halvår sen kom Sofia Sohl avhandling vid Örebros universitet ut om vad som påverkar ungdomars samhällsengagemang. Med underlag från 4000 elever har hon har tittat på fyra faktorer;

1. Att själv få erfarenhet av påverkansarbete
2. Förebilder
3. Stöttning
4. Att må bra och ha en positiv framtidssyn

Resultatet av forskningen visar att det som starkast påverkar ungdomars samhällsengagemang är att de själva får uppleva att de faktiskt har förmåga att påverka och förändra samhället. Därefter kommer stöttning och förebilder.

Sofia Sohl vill uppmuntra lärarna att se att de själva spelar en viktig roll som medskapare av demokratiska medborgare. Det är viktigt att eleverna får prova på att agera och göra demokrati ”på riktigt”. Hon citerar Malala Yousafazai:

”En bok, en penna, ett barn och en lärare kan förändra världen.”

(Malala Yousafzai, tal till FN:s generalförsamling 12 juli 2013)

Att göra något som är ”på riktigt” i skolan är roligt och känns meningsfullt för både lärare och elever. Demokrati måste upplevas. Frågan är bara hur?

Här krävs det goda idéer och ett entreprenöriellt förhållningssätt som utgår ifrån att låta elever prova på och göra demokrati – på riktigt. Mer om entreprenöriellt lärande och vilka förutsättningar som krävs kommer i senare inlägg.

Läs hela avhandlingen här.

Bilden kommer från ”BARNMAKT en metodbok om rätten till inflytande” (Fagerstrand, Lisa Ericson, Tove Kjellander Nätverket för Barnkonventionen http://barnkonventionen.se/wp-content/uploads/2015/02/NBK_Barnmakt14_inlaga_low.pdf)

Följ oss även på Twitter! @UngaSocEntre

Vad kan vara mer lärorikt och inspirerande än att forska kring det som intresserar dig?

– Ta 30 minuter och se det mycket inspirerande programmet om Paula Rogovin på Manhattan New School! Hon visar hur man ger barn strategier för att aktivt delta i samhällslivet.

I den kommunala skolan Manhattan New School på Upper East Side i New York undervisar Paula Rogovin förstaklassare. I detta klassrum handlar lärandet om verkligheten. Här lär sig barnen att ställa frågor, tänka kritiskt och finna svaren genom olika källor. Textböckerna är borta och har ersatts av en mångfald böcker och litteratur. Paula utgår ifrån barnens egna intressen. En grupp vill forska kring choklad, en annan om bilar. Att undra om choklad handlar inte bara om att smaka utan även att ta reda på hur den är tillverkad. Barnen funderar på vilka frågor de måste ställa för att ta reda på mer. De antecknar frågorna för att sedan forska vidare. Var kommer kakao och socker ifrån? Hur skördas kakao och hur blir den till choklad? Vad betyder ”fairtrade”? Hur kommer den hit? Med kakaobönan färdas de med frågan över kontinenter, ser olika kulturer, möter olika språk. Kanske hamnar de i barnarbetets verklighet. Kanske skövlas regnskog.

Men klarar små barn verkligheten som den ser ut? Paula svarar:

”Om små barn producerar choklad för små barn att smaka och äta så kan små barn veta att små barn är de som gör chokladen.”

Eleverna får bland annat bjuda in gäster för intervjuer varje vecka. Deras frågor och anteckningar sammanställs till böcker som sedan används till läsövningar. De skapar utställningar och som redovisar deras nyaste forskning. De berättar, visar och förklarar.

För att komma ut så mycket som möjligt från klassrummet går de varje vecka till Second Avenue där de följer bygget av en tunnelbanestation. Nyfikenheten är stor och de ställer frågor till byggarbetarna och tar reda på hur man gör och vad olika maskiner används till.

Hur ska man möta skolans uppdrag att förbereda inför kommande samhällsengagemang? Hur ska barn och ungdomar lära sig att de själva kan påverka och ta ansvar för sitt eget lärande och framtid? Hur ska man lära om demokrati? Paula Rogovins svar är att det handlar om att göra demokrati. Detta är läraruppdraget. Hon menar att demokrati handlar om att fostras i något – inte för något.

Se programmet här:

Produktionsår: 2011 Längd: 28:03 Tillgängligt till: 31 december 2016

Om Serien ”Jakten på det demokratiska klassrummet:

I den nya läroplanen står att: ”Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.” Men hur skall detta genomföras i praktiken? Finns det verkligen demokratiska klassrum, och hur kan elever få större inflytande utan att det slutar i kaos? Vi ger oss ut i världen på jakt efter konkreta exempel och besöker klassrum i Sverige, Danmark, USA och på Nya Zeeland. Vi tittar på hur olika skolor och lärare har organiserat sina klassrum med fokus på elevens kunskapande och medinflytande. Serien lyfter fram lärarens strategier i klassrummet och hur dessa bidrar till att skapa ett demokratiskt klassrum där reell kunskapsutveckling äger rum

Idag är Martin Luther Kingdagen! En fantastisk social entreprenör som är värd att hyllas varje dag! Dagen firas i 100 länder och är sedan 1986 helgdag i USA.

Hur kan man identifiera de entreprenörer som kommer att bidra till verklig social förändring? Leta efter dom som sätter deras samhällsförändrande arbete före vinst. 

De innovativa människorna som vi bör stötta är de som ser behovet och lösningen på ett problem, hellre än de som startar företag för att tjäna pengar. Vinst är bra, men för att det ska bli en långsiktig och hållbar samhällsförändring så kan inte vinst gå före syfte.

Läs Forbes artikel här: http://www.forbes.com/sites/ashoka/2013/02/13/put-the-social-before-the-enterprise-dr-martin-luther-king-jr-would/

• Omedelbart efter mordet på Martin Luther King startades arbetet för att få en hyllningsdag. Martin Luther Kings födelsedag är den 15 januari och tredje måndagen i januari valdes för att det är i anslutning till födelsedagen. Musikern Stevie Wonder skrev låten Happy Birthday som en del av kampanjen och en namninsamling med sex miljoner namn lades fram. Den firades första gången 1986 och år 2000 hade alla stater infört den.

”Det blir viktigt när det blir på riktigt”

Den 16 januari var Unga Sociala Entreprenörer inbjudna till Skolverket och Stockholms universitets konferens kring entreprenöriellt lärande. Vi var bland annat intresserade av att höra resultatet av lärares egna beprövade erfarenhet med detta förhållningssätt. Dagen överträffade våra förväntningar. Det var en mycket lärorik och känslosam dag, med både skratt och tårar.

Konferensen började med att förtydliga varför det entreprenöriella förhållningssättet anses som så viktigt från Skolverkets sida. Främst för att det skapar goda förutsättningar för lärandet genom att undervisningen är relevant, meningsfull och involverande.

Ragnar Åsbrink, Skolverket

Lärarnas egna resultat från konferensen var att det entreprenöriella förhållningssättet tillskillnad mot traditionell undervisning har övervägande fördelar och är dessutom roligt, för alla inblandade, barn, ungdomar och lärarna själva.  Det är motiverande, och särskilt användbart för ungdomar som inte är så studiemotiverade. Men även elever som är ”skolstarka” upplever att det blir mer meningsfullt att få arbeta med något som ger ett riktigt resultat och förändrar eller påverkar omvärlden.  Många av lärarna tyckte heller inte att det var svårt att ändra sitt förhållningssätt och uppskattade att man nu lite tydligare kunde sätta fingret på varför vissa metoder fungerar bättre än andra.

Det som är svårt är bland annat tiden, dels att den inte räcker till för planering och det är konkurrens från andra utvecklings projekt (som t.ex mattelyftet). Men schemat är också ett problem, det är svårt att ha ett entreprenöriellt förhållningssätt när elevernas alla skoldagar är uppdelade i olika lektionspass. Skolledningens och kollegornas stöd var en annan mycket viktig aspekt för att lyckas med sin entreprenöriella undervisning. Eftersom den traditionella skolkulturen sitter i väggarna behöver lärarna som försöker driva igenom en förändring mot entreprenöriellt lärande stort stöd. Det finns några mycket goda exempel där skolledning och kollegor uppmuntrar förändring och nya utvecklingsidéer, men erfarenheten från lärarna är att skolledningen ofta inte bryr sig och inte riktigt vet vad lärarna gör eller så blir de direkt motarbetade. Kollegornas bemötande och stöd är mycket viktigt men begreppen entreprenöriellt lärande eller entreprenörskap skapar svårigheter i och med att många lärare uppfattar det som om att man ska försöka skapa företagare av barnen och ungdomarna. Mer ofta än sällan står läraren, den ensamme eldsjälen, ensam och riskerar att ta på sig för mycket arbete och ansvar och själv brinna upp.

Men på något sätt så måste alla problem med att arbeta med ett entreprenöriellt förhållningssätt överbryggas. En svensklärare poängterade att begreppet ”traditionell” betyder ”utdöd form”. Lärarna efterfrågade tydligare riktlinjer till skolledning och ökat stöd från Skolverket, med bland annat inspiration, tips och fortbildning av många fler lärare.

Konferensen avslutades med en fantastisk och gripande föreläsning av den 24åriga sociala entreprenören Camilla Gustafsson från ”The Free project”. Hennes rörande livshistoria och det projekt hon startat för att förändra livet för föräldralösa barn i norra Ghana lämnade ingen oberörd och de flesta hade svårt att hålla tillbaka tårarna.

Idag står barnen utan hjälp och Camilla gör allt i sin makt för att förbättra situationen. Hon föreläser väldigt gärna på skolor och tar gärna emot tips och idéer om hur projektet ska bli hållbart för alla inblandade.

Läs gärna mer på : http://thefreeproject.se/

• Konferensen var den slutliga examinationen för lärarna som gått fortbildningskursen Entreprenöriellt lärande vid Stockholms Universitet.

På Historiska museet i Stockholm uppmärksammas Internationella kvinnodagen den 8 mars genom att Anita Du Rietz, fil.dr. i nationalekonomi, presenterar sin bok Kvinnors entreprenörskap under 400 år – en skildring av kvinnors företagande sedan 1600-talet i Sverige. Den berättar att kvinnor var en pådrivande faktor bakom den industriella revolutionen, även i Sverige. Efter 1930-talet minskade kvinnors företagande och de blev i högre grad anställda.

Potentialen i kvinnors entreprenörskap har varit grunden i Grameen Bank som grundats av Muhammad Yunus. Grameen Bank mikrolån till fattiga entreprenörer I Bangladesh har bidragit till miljontals kvinnors möjlighet att starta en verksamhet och försörja sina familjer.  97 procent av de 8.349 miljoner låntagarna är kvinnor. Även organisationen Hand in Hand stödjer kvinnors entreprenörskap genom utbildning och finansiering.

Kvinnors företagande skiljer sig från männens, t.ex. vad gäller omfattningen. Vart fjärde företag i Sverige drivs idag av en kvinna och kvinnor står för 32 procent av nyföretagandet. Om detta talade forskare på Entreprenörskapsforum i december 2012. Medverkade gjorde bland andra Siri Terjesen, docent på Indiana University, som presenterade resultat från flera studier om kvinnors entreprenörskap. Terjesen konstaterade att gapet mellan könen är betydande och systematiskt vad gäller kvinnors företagande. Möjligheten att bli social entreprenör gör dock att fler kvinnor blir entreprenörer. Det tycks vara så att kvinnor i högre grad prioriterar sociala mål i sitt företagande.

Terjesen visade också att det faktum att du är anställd och har ett socialt nätverk som innehåller entreprenörer, förbättrar prognosen för att du själv ska bli entreprenör. Andra faktorer som ökar sannolikheten för att du ska bli företagare är att du är optimistisk, har gott självförtroende, inte är rädd för att misslyckas och är höginkomsttagare.

Nyamko Sabuni, tidigare jämställdhetsminister och biträdande utbildningsminister, var samtidigt förhoppningsfull om att dagens satsning på entreprenörskap i skolan kommer att bidra till att unga ökar sitt företagande, däribland tjejer.

Vad kan du som lärare göra för att uppmuntra tjejer och killar att driva företag? Förutom det självklara – att uppmuntra killar och tjejer att ta egna inititativ och gå från idé till handling – är det kanske läge att diskutera entreprenörskap ur ett jämställdhetsperspektiv i skolan? Varför ser kvinnors och mäns företagande olika ut och hur kan förutsättningarna bli mer jämställda?

Att möta en ”riktig” entreprenörer som på ett engagerat sätt berättar om sina erfarenheter är självklart spännande. Varför inte bjuda in entreprenörer som kan ge olika perspektiv på företagande? En social entreprenör inspirerar säkert många genom att berätta om hur en affärsidé kan ta sin början i ett socialt eller ekologiskt problem. En kvinnlig entreprenör kan dela med sig av sina speciella erfarenheter av att vara kvinna och företagare. En lokal företagare kan beskriva hur det är att driva företag på elevernas hemort.

Ett tips är att kontakta ett lokalt företagarcentrum eller ett nätverk för entreprenörer/sociala entreprenörer. På Tillväxtverkets hemsida kan du kostnadsfritt boka in en ambassadör för kvinnors företagande.

Lycka till!