Pedagogiska tips om entreprenörskap och hållbar utveckling i gymnasiet

Ett bordsspel om hållbar utveckling, med inslag av strategi- och rollspel, har utvecklats av Linda Strandenhed och Simon Lundberg. Båda med pedagogisk erfarenhet, bland annat genom undervisning om hållbar utveckling i gymnasieskolor för Svenska Aralsjösällskapets räkning. Spelet Balans får mycket beröm av testskolor. Läs mer här!

”En ovanligt torr sommar har bränt slätternas gräs guldbrunt. Herdarna hittar inget bete åt sina djur. Till och med de vilda saigaantiloperna har svårt att klara sig. Krav ställs på att regeringen ska agera kraftfullt för att lösa situationen – men den ökade kostnaden skulle hindra planerade investeringar i utbildningsreformer, kolgruvor och jordbruk. Du är en minister i ditt lands regering. Vad gör du?”

Tankesmedjan Arena Idé har gett ut ett pedagogiskt material om entreprenörskap i skolan. Du kan kostnadsfritt beställa boken Entreprenörskap – en praktisk handbok genom Utbudet. Här finner du övningar, aktiviteter och spel med en koppling till entreprenörskapsämnet. En lärarhandledning ger goda råd om övningar som lockar fram kreativiteten och problemlösningsförmågan.

Ett spännande material har också utvecklats av initiativ.org. Det är kooperationen som står bakom ett kostnadsfritt webbaserat läromedel om entreprenörskap, kooperation, värderingar, demokrati, initiativförmåga, företagande, projektarbete och hållbar utveckling. Materialet, som består av pedagogiska övningar som lockar till aktivitet, riktar sig främst till gymnasieskolan.

Slutligen vill vi tipsa om ett material som vi utvecklat till Utbildningsradion: Idéfabriken. Du laddar ner programmen (6 avsnitt) och en lärarhandledning på UR.

Creatables – när affärsidé och hållbarhet går hand i hand

Många företag ser idag sitt hållbarhetsarbete som en strategiskt viktig del av verksamheten. De flesta arbetar dock främst med att begränsa sin negativa påverkan på samhället. Det finns samtidigt flera spännande exempel på framför allt mindre företag som genom sin verksamhet inte enbart begränsar sin negativa påverkan utan som även har som affärsidé att bidra positivt till en ökad hållbarhet. Ett sådant exempel är Creatables.

Creatables beskriver sig själva som ett kreativt nätverk av formgivare och ingenjörer som arbetar med att hjälpa svenska industriföretag att minska mängden materialspill i tillverkningen.

Deras affärsidé går helt enkelt ut på att utveckla konsumentprodukter som går att tillverka av det spillmaterial som uppkommer till följd av produktionen av andra produkter. Därmed tas en större del av materialet tillvara och jordens resurser besparas.

Creatables försöker även att i så stor utsträckning som möjligt tillverka sina produkter direkt på plats i den fabrik där spillet uppstår och med den maskinpark som finns där. På så sätt sparar man även in på såväl energi i produktionen som transporter.

Unga Sociala Entreprenörer ser Creatables som en given inspirationskälla för såväl lärare som elever som vill arbeta med entreprenöriellt lärande och entreprenörskap kopplat till en hållbar utveckling. Deras idé är på samma gång enkel som genialisk och ett bra exempel på att vår strävan mot en hållbar utveckling inte behöver kantas av uppoffringar utan snarare bör kantas av kreativa lösningar kring hur vi bättre kan ta tillvara jordens resurser.

Tävlingar för hållbara entreprenörer som vill förverkliga sin idé i vår

Vad är det som lockar med en tävling? För eleverna kan en tävling i hållbart entreprenörskap utmana och leda till att de presterar det lilla extra. Eleverna ställs inför problem, skapar lösningar och får presentera sin idé. Vissa vinner priser, men med stor sannolikhet har alla avslutat tävlingen en smula rikare – på erfarenhet, kunskap, självkänsla och teamkänsla om arbetet bedrivits i grupp. Tävlingarna för sociala/hållbara entreprenörer är många och på skolan kan ni självklart skapa en egen tävling. Varför inte ordna en jury bestående av personer som kommer utifrån, till exempel från företag och organisationer? Att skapa en situation där eleverna känner att ”det är på riktigt” och att koppla ihop skolan med världen där utanför är ofta väldigt lyckat. Lyckat blir det ju också när även ”förlorarna” går från tävlingen nöjda, så slösa med berömmet. Alla är faktiskt vinnare.

Här är några exempel på tävlingar där entreprenörskap och hållbar utveckling har kopplats ihop. Säkert finns fler.

För barn i grundskolan ger Future City en möjlighet att tävla kring utmaningen att bygga hållbara städer. Under våren väntar regionfinaler och så småningom en riksfinal.

Finn upp är en tävling för skolelever i 6:an till 9:an med tillhörande pedagogisk metod för lärarna. Eleverna får identifiera ett problem i sin vardag och får sedan försöka lösa problemet – med en egen uppfinning. Nästa tävling kommer förmodligen att genomföras 2014.

Ung företagsamhet erbjuder tävlingsmöjligheter för gymnasieelever och har även ett socialt entreprenörskapspris. Det ställs inga krav på hållbarhet i UF-företagen, men många unga väljer ändå att skapa en hållbar produkt eller tjänst.

För lite äldre sociala entreprenörer finns det just nu några tävlingar som den intresserade bör undersöka närmare:

Ben & Jerry’s letar efter unga entreprenörer med en drivkraft att hitta innovativa lösningar på samhälls- och miljöproblem. Join Our Core pågår i nio europeiska länder den 4 mars-12 juni 2013. En vinnare per land belönas med 10 000 euro, mentorskap från Ashoka och en resa till Vermont där Ben & Jerry’s startade 1978.

Snart ger sig Ashoka Skandinavien och Reach for Change ut på en gemensam turné på jakt efter Sveriges bästa sociala entreprenörer – personer som förenar ett stort socialt engagemang med förmågan att identifiera möjligheter och skapa resurser för att driva sina idéer och verksamheter. Under våren besöker man sju olika städer (Göteborg 5/3, Karlskrona 6/3, Malmö 14/3, Uppsala 20/3, Umeå 10/4, Växjö 18/4 och Borlänge 24/4) på jakt efter nya Ashoka Fellows och Change-Makers.

Postkodlotteriets Green Challenge är en tävling för sociala entreprenörer som utvecklar en produkt eller tjänst som kombinerar hållbarhet, entreprenörskap och kreativitet. Tävlingen är öppen mellan den 17 april och den 17 juli 2013.

För sociala entreprenörer ger tävlingarna en möjlighet att få bekräftelse och stöd för en idé som syftar till att bidra till en hållbar utveckling – ekologiskt och socialt. En vinst kan finansiera en större satsning och inte minst får du ofta stöd och rådgivning så att du kan bygga vidare på din affärsidé.

Vill du inte tävla , men har du en idé som du vill förverkliga kan du också ansöka om stöd hos Stiftelsen Idéer för Livet som drivs av Skandia. Stiftelsen har hittills bidragit med 43 miljoner till nästan 3 000 projekt. Sista ansökningsdag för att kunna få stipendium är den 5 april 2013.

”Jag vill förändra världen och ha roligt på samma gång”

Denna intervju genomfördes i oktober 2011 och publicerades på vår hemsida:

Sara Wallen23096_593565211_3200_n

Unga Sociala Entreprenörer har stämt möte med två sociala entreprenörer, Sara Wallén och Arne Forstenberg. Sara driver Mjuka flytten – ett företag som arbetar för att inkludera de medföljande barnen vid en utlandsflytt. Grunden i Saras affärsidé är att barn som flyttar utomlands tillsammans med sina föräldrar har rätt till kulturträning och att företag gynnas av att ta hänsyn till detta behov, eftersom det gynnar såväl familjen som företaget eftersom den anställdes produktivitet ökar.

Tillvägagångssätten är olika, men barns behov och rättigheter är i fokus i allt som Mjuka flytten gör. Konceptet har nått framgång och har idag bland andra Utrikesdepartementet, Sida, Ericsson och Sandvik som kunder. Sara berättar att Mjuka flytten snart tar nästa steg för att fortsätta växa. Själv är Sara mitt i processen att också etablera sig som social entreprenör utanför själva företaget. ”Det är svårt att branda sig själv”, säger Sara, samtidigt som det faktiskt framgår att just sälja är en av hennes starkaste sidor som entreprenör. En vecka efter att hon kom på idén som ledde till Mjuka flytten, så ringde hon till Sida (misslyckades med Ericsson) och lyckades sälja in sitt koncept. Just idag, då intervjun äger rum, har Sara stigit upp klockan fem för att ta tillvara på hela dagen. Saras drivkraft är att allt hon gör måste gynna barnen och även generera ett plus i kassan, eftersom detta ger en möjlighet att fortsätta driva företaget.

Sara har själv erfarenhet av att följa med utlandsstationerade föräldrar med uppbrott och identitetssökande som följd. Denna erfarenhet kom till uttryck i hennes D-uppsats inom socialantropologi, som kom att handla om just barn som flyttar utomlands. Sara studerade till Kaospilot i Danmark (en treårig utbildning i projektledning, processledning och kreativ affärsutveckling) och med klasskamrater som var duktiga på att skapa, utvecklade även Sara sin affärsidé. 2008 skapades Mjuka flytten. Här kan Sara och hennes team stötta barn i utvecklingen av en trygg nationell identitet, bygga rötter i tid och träna barns förändringskapacitet tillsammans med deras föräldrar.arneglobal_new_large

Arne Forstenberg bygger med sitt företag, Global Focus, upp ”den coolaste plattformen för att göra världen bättre”. Företaget designar projekt och tillhandahåller tjänster till företag, organisationer och människor som vill bidra till en bättre värld. Global Focus har bland annat skrivit rapporter till den finansiella sektorn, deltagit i FN-processer, arrangerat en temadag på Harvard om hållbar utveckling, organiserat en kortfilmsfestival i Peking och varit ledare i workshops om globalisering i Libanon.

Företaget startades 2007, efter att Arne lagt basketproffsplanerna på hyllan och upplevt en existentiell kris. Tillsammans med några vänner hade han nått insikten att globala frågor, som klimatfrågan, måste hanteras globalt. Arne menar att traditionella institutioner är inadekvata för att lösa klimatutmaningar och att Global Focus har kunnat fungera som ”frontrunners”. Arne beskriver sig och Global Focus som visionsdrivna. Målet har varit att göra världen bättre och ha roligt. Global Focus har också fått ett otroligt gensvar och förtroende från globala aktörer som FN och WWF. 2008 blev Arne utsedd till Sveriges framtida ledare av Junior Chamber International och 2009 nominerades företaget till The Right Livelihood Award, det alternativa Nobelpriset.

Idag är Arne inne i en ny fas där han insett att fantastiska idéer behöver ”kokas ner” till produkter och tjänster som kan presenteras på en A4. Företaget behöver se över vad som är kärnan i verksamheten och ha en ekonomisk långsiktig plan. Det finns mycket kraft i storyn, menar Arne. ”Vi har skapat en massa värde för planeten, men nu måste vi skapa värde för en kund. Vad vi inte gjort hittills är att berätta vilka vi är och vad vi kan bidra med”.

Arne har producerat idéer, men lämnat dem och gått vidare. Han konstaterar att Sara lyckats med just detta – att konceptualisera sina idéer och att utveckla produkter, exempelvis en barnbok som utgår från barnets upplevelser när det möter en ny kultur och skiljs från det invanda. En annan av Mjuka flyttens tjänster är att organisera workshops där teamet stöttar barn och unga i att sätta mål och ta tillvara på upplevelser under utlandsvistelsen.

Att vara social entreprenör är att utgå från ett socialt eller ekologiskt problem och skapa en lösning. En social entreprenör kan visst tjäna pengar och samtidigt bidra till en bättre värld. Det som kan skilja en social entreprenör från en traditionell entreprenör är att pengar inte är den främsta drivkraften. ”Jag har inte tänkt på pengar som det viktigaste”, säger Arne och Sara berättar att hon är glad över om boken hon skriver hjälper dem den når, även om hon skriver för en liten målgrupp. Samtidigt är båda överens om att de som entreprenörer behöver ha ett businesstänk.

Sara menar att hon som sociala entreprenörer har ett annat synsätt på konkurrens, jämfört med traditionella entreprenörer. Hon ser det som en fördel att fler verkar för sociala och ekologiska behov. Sara får medhåll av Arne som menar att sociala entreprenörer skulle tjäna på att samarbeta mer med varandra.

Vad kännetecknar då en entreprenör? Drivkraften, menar både Sara och Arne. De kallar sig inte själva sociala entreprenörer utan ser sig själva som entreprenörer, eller som Arne säger:  ”Jag är en människa som vill göra världen bättre och ha roligt”.

Sara råd till lärare som vill jobba entreprenöriellt är att få med sig föräldrarna. Ett curlat barn har svårt att ansvar. Ett barn måste lära sig med kroppen. Själv har hon en förklaring till att både hon själv och hennes bror blivit entreprenörer. Hennes egen pappa uppmuntrade henne att fixa och trixa, övertala och pruta. Framgång i detta gav beröm och den entreprenöriella ådran växte. Sara tycker också att lärarna ska belysa syftet med en uppgift, men sen ge fria händer till de unga att lösa uppgiften och sätta egna mål. Arne betonar att barn och ungdomar behöver bekräftelse när de har idéer. Lyft upp elever med idéer, elever som vill något. Gör det coolt att ordna en basar eller en fotbollsturnering. Entreprenörskap handlar om att realisera idéer, säger Arne som tycker att processen mellan idé och verklighet blivit krångligare. ”Börja med idén och drivkraften och sätt människorna i centrum. Entreprenörskap handlar inte om att driva företag utan om att realisera idéer. Lyft in organisationsform sen, börja inte där”.

Det finns en brist på framgångsexempel, menar Arne. Vi har bilden av entreprenören som en man mellan 30 och 40 som arbetar ensam, men bra idéer kan alla ha och en framgångsrik entreprenör jobbar sällan ensam. Själva hyr han en kontorsplats på Hub Stockholm, ett kontorshotell för entreprenörer som vill hitta lösningar för en bättre värld, medan Sara har byggt upp en studio för socialt entreprenörskap med andra sociala entreprenörer i en lägenhet de hyr mitt i Stockholm. Det är där vi har samlats idag och när mackorna och bullarna ätits upp får vi de sista goda råden: En social entreprenör säljer sin idé bättre med en story – ta in det personliga. Här är Saras och Arnes story.

Inspireras av innovationer – skapa egna innovationer

Inspireras av innovationer - skapa egna innovationer

Vi har besökt Tekniska museet i Stockholm i veckan och röstat på vilka av 100 viktiga innovationer som hamnar som tio-i-topp. Allt från avloppsystem till vindkraft presenteras på ett spännande sätt och vi kan konstatera att allt i princip är en innovation.

Utställningen, som kommer att pågå i minst tre år, är den största satsning som Tekniska museet har gjort. För skolklasser och andra besökare som själva vill vara innovativa, finns en innovationsverkstad med möjlighet att skapa egna lösningar på problem. ”Vi vill locka fram elevernas inneboende nyfikenhet och uppmuntra till egen kreativitet, problemlösning och intresse för entreprenörskap”, skriver Tekniska museet på sin hemsida.

Samtidigt uppmärksammar Lärarförbundet innovativa lärare som systematiskt utvecklar undervisningsmetoder för att främja barns och ungdomars lärande. Sista ansökningsdag för att vinna ett stipendium är den 31 januari 2013.

Hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande med dataspel som verktyg

I gårdagens Aktuellt handlade ett av inslagen om att det i en skola i Danderyds kommun är obligatoriskt för elever att spela dataspel på lektionerna. Det rör sig om Viktor Rydbergs Samskola där eleverna med hjälp av dataspelet Minecraft skapar hållbara städer. Med Minecraft, en digital version av lego, som handlar om att man av fyrkantiga block bygger saker, blir abstrakta skolämnen mer konkreta.

I ett ämnesöverskridande projekt där ämnena kemi, fysik, biologi, samhällskunskap och svenska ingår, ska eleverna i Minecraft bygga en stad som är klimatsmart utifrån kunskaper som de får på lektionerna. I spelet har eleverna exempelvis byggt hus som är utrustade med kärl för källsortering och som får sin el genom vind- och vattenkraft, samt solceller.

Syftet med projektet är att eleverna ska ta ställning i olika miljöfrågor och skapa en framtidsstad som är hållbar, beskriver läraren Lena Brännström. Eleverna håller regelbundet redovisningar och visar vad de gjort och varför.

Skolan är nöjda med resultatet och upplever att dataspelet gjort eleverna mer intresserade av miljön vilket bekräftas av eleverna i Aktuelltreportaget. ”Man får reda på konsekvenserna om man inte tar hand om miljön”, säger en elev.

Viktor Rydbergs Samskola arbetar entreprenöriellt på flera olika sätt enligt sin hemsida, men i Aktuelltinslaget nämns inte att de också vunnit tävlingen Future City 2010/2011, en ämnesöverskridande tävling för elever i årskurs 6-9 som syftar till att föra in entreprenörskap och hållbar utveckling i undervisningen. Future City ger på sin hemsida mycket spännande verktyg för hur pedagoger kan arbeta med Minecraft för att bygga klimatsmarta städer.

Bakom Future City står en rad föreningar, myndigheter, organisationer och universitet. Hör möts alltså skola och näringsliv med målet att bygga framtidens stad och stimulera kreativitet, lagarbete och problemlösningsförmåga. Inspiration ges i en video och sedan är det bara att sätta igång!

Ett annat initiativ för att inspirera skolungdomar att engagera sig i en hållbar stadsutveckling har tagits av Stockholms stad under hösten 2012. Staden har gett The Good Tribe i uppdrag att träffa ungefär 2 000 gymnasieelever i 8 gymnasieskolor för att prata klimatfrågor, gröna jobb, samhällsengagemang och lösningar för ett hållbart och fossilbränslefritt Stockholm 2050.

Inspirationsdagen har bland annat innehållit en ”Uppstickar-Talkshow” och en ”Jeansresa”. I workshopen ”Tidsresan 2050” har eleverna själva får skapa visioner för hur Stockholm kan se ut som fossilbränslefri stad 2050. Elevernas visioner har också dokumenterats och ska bli en del av Stockholms stads Färdplan 2050.

Detta är spännande initiativ kring en hållbar stadsutveckling som verkligen är värda att uppmärksammas och som stämmer överens med verkliga behov. Enligt WWF beräknas 70 procent av världens befolkning bo i städer år 2050 och för detta krävs hållbara lösningar. Fantastiskt att unga skolungdomar får delta i processen att tänka kring möjliga lösningar på detta verkliga problem.

Ny bok om kopplingen mellan företagens hållbarhetsarbete och lönsamhet

I en ny bok (Affärsaktivisten: manifest för lönsam och hållbar business) beskrivs hur världen är på väg in i en ny era där företagens hållbarhetsarbete är en förutsättning för lönsamhet. Boken är skriven av Anna Ryott och Ulrika Hotopp. Anna Ryott är numera generalsekreterare för SOS Barnbyar men har även en bakgrund som finansanalytiker och varumärkesstrateg. I boken samtalar hon med några av Sveriges stora näringslivsprofiler som även har ett hållbarhetsfokus såsom Antonia Ax:son Johnson, Micael Dahlén, Alice Bah Kuhnke, Sasja Beslik, Claes Ekström och Mattias Klum.

Vi på Unga Sociala Entreprenörer har tidigare berört frågan om kopplingen mellan företags hållbarhetsarbete och lönsamhet och tycker att det är intressant att ännu en bok nu har kommit som tar upp frågan. Det är också intressant att Anna Ryott väljer att försöka mynta ett nytt begrepp, Corporate Social Profitability, som på ett bättre sätt än tidigare använda begrepp ska beskriva det fenomen som hon försöker att belysa. Ett fenomen som innebär att när hållbarheten tas på allvar och blir en del av företagets DNA så väntar stora vinster.

Den 30 december sändes även ett inslag i TV4:s Nyhetsmorgon där Anna Ryott och Alice Bah Kuhnke medverkade.

Hållbarhetsstudenter från Sustainergies i framgångsrikt pilotprojekt

 

Gustav Stenbeck, miljöchef på Nordic Choice Hotels, berättar i dagens Miljöaktuellt att fyra hotell under 2012 framgångsrikt drivit ett pilotprojekt där studenter från Sustainergies kombinerat sina studier med att driva igenom olika hållbarhetsinitiativ på hotellen. Resultatet är enligt både studenter och Gustav Stenbeck lysande. Projektet skalas nu upp och ger 25 hotell tillgång till en utvald hållbarhetsstudent en heldag i månaden.

Företag /organisationer + elever = stärkt kompetens som gynnar båda

Forskningsinstitutet Ratio konstaterar i en studie från 2012 att kompetensbristen hos företag orsakas av att svenska utbildningar inte motsvarar näringslivets behov. Problemen finns inom såväl gymnasieutbildning som högskola och universitet. Många unga är dåligt förberedda inför yrkeslivet, menar Ratio. ”En större samverkan mellan utbildning, arbetsmarknad och företagen måste till, på alla nivåer. Stärkt kompetens är också ett ansvar för näringslivet”, menar Nils Karlson, docent och VD på Ratio.

Det finns många goda exempel på intressanta samarbeten mellan företag/organisationer och utbildningar/studenter. Yrkeshögskolorna är ett. De uppvisar stor framgång i att utbilda studenter som snabbt kommer i arbete/startar eget. Förklaringar är att utbildningarna är behovsstyrda och att de innehåller mycket praktik. Nästan 90 procent av studenterna arbetar året efter examen.

På universiteten/högskolorna är samarbetet med företagen inte lika vanligt. Simon Werbart Flato, en av initiativtagarna till Sustainergies, kopplade ihop detta med ett brinnande engagemang för en hållbar utveckling. Sustainergies är en ideell förening som sammanför studenter med företag/organisationer för att tillsammans arbeta med hållbarhet, CSR och ansvarstagande.

Sustainergies driver Sustainergies Cup – en årlig studenttävling i hållbarhet där studenter skapar lösningar åt föreningens företagspartners, karriärspaning för studenter, CSR Live – ett program där CSR-chefer/hållbarhetsavdelningar på företag tar emot en grupp studenter och Hållbart Mentorskap där engagerade studenter matchas med erfarna förebilder.

När Unga Sociala Entreprenörer nyligen mötte Simon Werbart Flato, berättade han att företagen är väldigt intresserade av samarbete och ser ett stort värde i kontakter med unga människor. Sustainergies framgång beror också på att företagen upplever att Sustainergies erbjuder en tydlig produkt som inte tar för mycket tid i anspråk och att studenterna stöttar den befintliga verksamheten. För studenterna kan Sustainergies leda till värdefulla meriter, kontakter med företag och ett jobb.

Hur skapar man en liknande win-win situation i grundskolan och gymnasiet? Målet är ju att entreprenörskap ska genomsyra skolan och att skolan ska öppnas upp mot omvärlden. Även i gymnasieskolan finns många intressanta exempel på samarbeten mellan företag/organisationer och skolan. Transfer och Tillväxtverkets kvinnliga entreprenörerär två exempel. Storföretagen startar också egna gymnasier, vilket Volvogymnasiet i Skövde, SKF Tekniska Gymnasium i Göteborg och Skanskagymnasiet i Växjö är exempel på. Förhoppningen är att dessa gymnasier ska säkra kompetensförsörjning och ge anställningsbara elever.

Det finns många möjligheter, men många skolor upplever sannolikt också att det är svårt att skapa långsiktiga samarbeten med företag/organisationer. Företag som får en fråga om att engagera sig i gymnasieskolan kanske inte ser rekryteringsmöjligheter som en anledning – då är studenter i den högre utbildningen närmare arbetslivet. Dessutom kan det finnas en oro för att ett engagemang i skolan kostar för mycket i form av tid. För skolorna är företagssamarbeten å andra sidan en stor möjlighet – skolan får en koppling till omvärlden, eleverna motiveras och företagssamarbeten är förstås en fördel på den konkurrensfyllda gymnasiemarknaden. Samtidigt tar det tid för lärare och skolledning att bygga upp ett samarbete med näringslivet/organisationer.

Här finns ett stort utrymme för innovativa företag att se möjligheten i att bygga upp samarbeten med grund- och gymnasieskolor. Unga människor i skolan är framtidens medarbetare. Varför inte bygga samarbeten med skolor som gynnar båda parter? Eleverna kan bidra med idéer kring hur företagens befintliga verksamhet eller produkter kan bli mer hållbara och attraktiva för unga konsumenter, samtidigt som lärare och elevers arbete får en koppling till verkligheten. Framförallt gynnas både företag/organisationer och skolorna av att unga människor är bättre förberedda för yrkeslivet.

Framtidsdagen på Universeum

I torsdags den 29 november intogs Universeum i Göteborg av 100-tals elever från årskurs 8 i Mölndals kommun. Eleverna har sedan i början av terminen arbetat med projektet ”Med naturen in i framtiden” där de har haft i uppgift att med naturen som inspirationskälla utveckla tekniska lösningar för en hållbar framtid.

Under en förmiddag fick eleverna nu möjlighet att på olika sätt visa upp sina lösningar. Det anordnades bland annat en utställning, filmvisningar, Pecha Kucha och en debatt som ca 50 av eleverna deltog i. Debattpanelen bestod av fem personer som kom från såväl Mölndals kommun som från näringslivet och Universeum. Vid 13-tiden presenterades vilka skolor som kommit på första, andra och tredje plats inom ramen för den tävling som har varit knuten till projektet.

I sina lösningar har eleverna hämtat inspiration från såväl växt- som djurriket. En grupp har tagit fram en sko med inspiration från isbjörnens tass då denna inte sjunker ner i snön. En annan grupp har hämtat inspiration från rockans rörelse och sedan konstruerat en båt.

Det finns mycket att inspireras av när det gäller detta projekt. Det är till att börja med ett bra exempel på hur man kan knyta ihop entreprenöriellt lärande och hållbar utveckling i undervisningen. Det är även ett bra exempel på hur man kan arbeta för att eleverna tydligt ska se att man kan använda naturvetenskapen och tekniken för att lösa de hållbarhetsutmaningar vi står inför. Eleverna ges i det här fallet goda förutsättningar att känna att det är på riktigt, att det finns en poäng i det de lär sig.