Retorik – nyckeln till framgång

Barbro Fällman vet hur lärare kan inspirera och engagera elever.

barbroKunnighet i retorik är viktigt för samhället, det visar hur vi kan föra fram våra åsikter, stå upp för vad vi tycker och argumentera för det. Den lär oss att kritiskt granska informationen och se vart den brister. Kanske är det därför retorikexperten Barbro Fällman lovar att hon inte tänker ge sig förrän retorik är obligatoriskt i den svenska skolan. Hon gjorde ett lysande framträdande på det senaste Lärarbubblet där hon personifierade den goda retoriken med smakprov på hur retoriken kan vara det mest briljanta pedagogiska verktyget.

Vilken betydelse har retoriken för oss lärare? En lärare med god retorisk förmåga når ut med sin information, inspirerar och engagerar. Läraren blir även en förebild för eleverna själva när det kommer till retorik. Hur vi talar med eleverna, hur vi presenterar vår lektion, det nya momentet eller uppgiften är oerhört viktigt för att få dem att lyssna och bli engagerade. Man ska känna sin målgrupp och du som lärare känner dina elever och kan utgå ifrån deras livsvärld. Genom retoriken förtydligar du syftet, konkretiserar innehållet och engagerar eleverna.

Allt börjar med ethos, logos och pathos. Du som inspiratör och föreläsare ger ett intryck som snabbt uppfattas av åhörarna (eleverna) genom hur du rör dig, dina kläder, dina miner (ethos). Som lärare bär du på stor kunskap och trovärdighet som du visar den med väl valda ord och argument (pathos). Genom att du visar ditt intresse och engagemang påverkar du och inspirerar du lyssnarna (logos).

Jag ser retoriken som en viktig länk i det entreprenöriella lärandet. Det som detta förhållningssätt har påverkat mig mest är hur jag kommunicerar med eleverna. Jag lägger stor vikt på hur jag presenterar en ny uppgift, hur jag talar till och behandlar eleverna för att de ska bli aktiva och ta mer ansvar. T.ex. kan jag be eleverna själva ställa iordning klassrummet så att det passar vår lektion, för efter alla år i skolan så är klassrummet något de väl känner till och vad som fungerar eller inte fungerar. Jag presenterar mål och syfte och försöker engagera och inspirera eleverna att tillsammans med mig planera hur vi ska nå detta mål. Intresset för retorik växer när eleverna ska nå ut till sina klasskamrater eller målgrupp, när de ska redovisa eller presentera sina idéer. Om jag som lärare själv kunde bli bättre på retorik så skulle det vara guld värt!framgångsrik retorik.jpg

Det finns inga andra vägar än att lära sig retorikens metoder och att träna, träna, träna. I sin bok Framgångsrik retorik, Konsten att övertyga och påverka i din roll som lärare ger Barbro Fällman dig som lärare verktyg för att inspirera och engagera dina elever. I boken finns även övningar som passar olika stadier och ämnen.

 

Barbro Fällman är en välkänd och populär föreläsare i Skandinavien och Europa. Med bakgrund som gymnasieadjunkt, metodiklektor och rektor driver hon sedan 1995 företaget Retorikcentrum i Sverige AB.

Barbro är även en av Transfers föreläsare. http://www.transfer.nu/

Engagera dina elever för klimatet! #EarthToParis

Idag sätter klimatmötet i Paris igång med målet om ett nytt bindande globalt klimatavtal. (Mer info)

Alla, även barn och unga kan involveras i den globala diskussionen! Kanske särskilt de yngre eftersom det främst är de som blir påverkade. Det som händer i Paris påverkar oss alla och därför har en mängd organisationer gått ihop för att sprida klimatdiskussionen över världen.

Everyone has a role to play. As governments convene for the conference, civil society groups, businesses, scientists, innovators, and citizens will also gather to share climate solutions and to let leaders know that every sector, every community, and every person must play an active role in addressing climate change.(Earth to Paris)

Engagera och inspirera men låt eleverna själva göra jobbet att kanske upplysa andra elever, yngre elever, deras föräldrar, planera event, mejla, blogga, skapa hemsidor, skriva artiklar, insändare göra undersökningar, intervjua, skapa utställningar, dela ut flygblad. Möjligheterna är många och ett aktivt deltagande föder hopp och engagemang. Det är deras framtid det handlar om. För mer information gå in på hemsidan Earth to Paris och få fler tips på hur du och dina elever kan involvera er .

För fler tips  om hur du kan arbeta i skolan med klimatfrågor se tidigare blogg; Aktivt deltagande ger elever hopp om en hållbar värld.

Lycka till!

Lärarbubbel om Socialt Entreprenörskap i Skolan

Tack för ert engagemang, er positivitet och kunskap som ni delar med er av på Lärarbubbel! Det är så härligt att se att intresset för det sociala entreprenörskapet i skolan växer! Det är ett roligt och utvecklande sätt att följa läroplanen. Att arbeta med riktiga samhällsförbättrande projekt motiverar och lär för livet!

Hållbar utveckling + entreprenöriellt lärande = socialt entreprenörskap

Här kommer hela presentationen som efterfrågats om socialt entreprenörskap i skolan, VAD, VARFÖR och HUR du som lärare kan inspirera eleverna att gå från idé till handling.

http://prezi.com/f4ahtvdvjobe/?utm_campaign=share&utm_medium=copy

Vill ni se intervjun med Maia som drev sitt projekt ”Buddies” i åk 3 (gymnasiet) så finns den här:

Vi planerar redan fler Lärarbubbel tillsammans med Transfer. Har ni önskemål om innehåll, föreläsare, tider etc så tar vi tacksamt emot förslag och önskemål. Hoppas att se er på nästa Lärabubbel i vår! Stay tuned! Vi finns även på Twitter och Facebook!

Twitter: ungasocentre
Facebook: Unga Sociala Entreprenörer

Transfer och Unga Sociala Entreprenörer bjuder på Lärarbubbel!

Datum:        10 november 2015

Tid:              17:30-20:30

Plats:            The Park, Hälsingegatan 49

Anmälan:      Simplesignup, http://simplesignup.se/event/65424

“Det finns inget som är så motiverande som att rädda världen.”

Tillsammans med andra engagerade lärare vill vi ge dig tips på hur du kan arbeta med samhällsförändring med dina elever. Vi bjuder på bubbel och tilltugg.

Det är roligt, lärorikt och engagerande att förbättra situationen för någon annan. Genom arbetet utvecklar eleverna sin kreativitet och innovationsförmåga och de tränas i samarbete och ledarskap samtidigt som de lär av varandra och utvecklar kunskaper som är centrala inom utbildningen. Genom att visa barn och ungdomar hur de kan arbeta med socialt entreprenörskap så arbetar vi samtidigt för en hållbar framtid.

Under kvällen kommer det att bjudas på konkreta tips kring hur du som lärare kan arbeta med socialt entreprenörskap med dina elever. På plats finns tidigare elever som nu har tagit studenten och som kommer att berätta om sina erfarenheter. Du kommer även att få ta del av Birgit Carlssons berättelse om hur hon valde att börja arbeta med socialt entreprenörskap och vilka resultat som arbetet har gett. Birgit är lärare i samhällskunskap och spanska och arbetar som projektledare på Unga Sociala Entreprenörer.

Vi kommer även att bli inspirerade av Barbro Fällman. Hon har framgångsrikt arbetat med retorik och kommunikation i Skandinavien och Europa och knutit till sig andra duktiga konsulter. Med en pedagogisk bakgrund som metodiklektor, gedigna språkkunskaper och en god portion humor lär Barbro människor att kommunicera effektivt med hjälp av den antika talekonstens enkla medel och konkreta tips på individuell utveckling.

Programmet för kvällen: 

17:30 – Vi bjuder på bubbel och småplock

17:50 – Inledning av Transfer och Unga Sociala Entreprenörer

18:00 – Föreläsning med Barbro Fällman

18.45 – Tidigare elever berättar om sina erfarenheter

19:00 – Workshop och pitch med Birgit Carlsson

20:00 – Mingel

Lärarbubbel0008

Aktivt deltagande ger eleverna hopp om en hållbar värld

Alla vägar bär till Paris. Det är där som nästa generationers framtid avgörs. Om minde än om två månader. Vi kan ingjuta hopp bland våra elever genom att gå från teori till praktik i riktiga klimatuppdrag.

Den magiska siffran 2. Ytterligare + 2 grader Celsius är vad vi kan klara och målet med klimatkonferensen i Paris. Absolut inte över slår en enig forskarkår fast. För då tippar det över och klimatet kan inte längre kontrolleras. Vi kan då snabbt befinna oss på hela 6 grader över normal global temperatur. Då pratar vi katastrofer som skulle passa väl in i en Hollywood film. Problemet är att Hollywood redan innan kollapsat. Det finns ingen filmindustri kvar längre. Ingen civilisation att räkna med för den delen heller.

  • Den 30 november till den 11 december 2015 hålls klimatkonferensen COP21 i Paris-Le Bourget där de globala klimatmålen bestäms. Förkortningen COP21 förklaras bäst på engelska: The 21st Conference of the parties (or ”COP”) to the United Nations Framework Convention on Climate Change (UNFCCC).

Maldivian Minister of Fisheries and Agriculture Ibrahim Didi signs a document calling on all countries to cut down their carbon dioxide emissions ahead of a major U.N. climate change conference in December in Copenhagen, in Girifushi, Maldives, Saturday, Oct. 17, 2009. Government ministers in scuba gear held an underwater meeting of the Maldives' Cabinet to highlight the threat global warming poses to the lowest-lying nation on earth. Maldivian President Mohammed Nasheed led Saturday's meeting around a table on the sea floor, 20 feet (6 meters) below the surface, with ministers communicating using white boards and hand signals. (AP Photo/Mohammed Seeneen)

Maldivian Minister of Fisheries and Agriculture Ibrahim Didi signs a document calling on all countries to cut down their carbon dioxide emissions ahead of a major U.N. climate change conference in December in Copenhagen, in Girifushi, Maldives, Saturday, Oct. 17, 2009. Government ministers in scuba gear held an underwater meeting of the Maldives’ Cabinet to highlight the threat global warming poses to the lowest-lying nation on earth. Maldivian President Mohammed Nasheed led Saturday’s meeting around a table on the sea floor, 20 feet (6 meters) below the surface, with ministers communicating using white boards and hand signals. (AP Photo/Mohammed Seeneen)

Klimatkonferensen borde vara det stora samtalsämnet kring fikabordet, i TV sofforna och på skolgårdarna och i klassrummen. Vi borde just nu smida planer, mejla politiker och stötta miljöorganisationers påverkansarbete högt och ljudligt. Men det är kusligt tyst, men det kanske inte har börjat ännu?

2015 går till historien som ödesåret. För det är väldigt bråttom nu och världens ledare träffas bara vart 5 år för att diskutera klimatmålen. Och vi måste välja att minska utsläppen med 5-6% per år och ha ett mål om en fossilfri värld kring 2050. Det sista mötet i Köpenhamn misslyckades och vi har bara ett par år på oss att böja utsläppskurvan.

”(…) om vi fortsätter som idag kommer jorden bli 3-4 grader varmare 2100. Havsytan blir upp till en meter högre än idag. Miljökatastrofer blir något normalt. Översvämningar. Torka. (…) Snart passerar vi en grads uppvärmning och vi kan redan se konsekvenserna av detta. På vissa håll i världen som Indien så kan det bli så varmt att människor dör och asfalten smälter. Om vi passerar tvågraderspunkten som vi närmar oss jättesnabbt kollapsar antagligen världens korallrev. Någonstans mellan 2-4 grader kommer Grönland att oåterkalleligt smälta och leda till en havsnivå som ökar med hela 6-7 meter. Någonstans vid 3-4 grader kollapsar Amazonas enorma regnskogar Vid 5-6 grader smälter stora delar av Antarktis is och vattenytan ökar med ytterligare 7 meter.”

    Johan Rockström, professor i miljövetenskap vid Stockholms universitet, Sommar i P1, 2015

Tänk att fira Lucia, symbolen för ljuset, med förhoppning om en ny bättre värld där alla världens länder ålägger sig att samarbeta. Det ser ljust ut. 17 nya globala hållbarhetsmål klubbades igenom i september. De är resultatet av en enorm insats av världens länder och som stakar ut en väg för social och ekonomisk utveckling och som samtidigt uppnår globala miljömål.

Det är vi som väljer hur det ska gå. Vi gräsrötterna väljer. Vi har makten, inte beslutsfattarna. Jo det är ju så, vi har bara lånat ut makten och vi kan ta tillbaka den när vi vill. Idag om vi så skulle vilja. Det vet de som träffas i Paris. De enda aktörerna med verklig makt är vi. Vi enkla, krokiga och spretiga gräsrötter. Och vi är väldigt, väldigt många och vi har allt att förlora om vi inte visar vilka som verkligen bestämmer.

Men hur förbereder vi barnen och ungdomarna att känna sig delaktiga i utvecklingen inför och efter Paris? En undersökning gjord av WWF 2014 visar att de allra flesta barn och ungdomar anser att klimatfrågan är en av de viktigaste samhällsfrågorna idag. 75% oroar sig för hur klimatförändringarna kommer påverka sin egen och världens framtid och över 80% önskar att politiker och beslutsfattare borde göra mer för att begränsa klimatförändringarna.

Det vi kan göra är att få eleverna att känna sig delaktiga genom att fokusera på lösningarna, vad man själv kan göra – och göra det, på riktigt.

Tips på övningar för klassrummet

  • ”Tänk globalt agera lokalt” En lösningsfokuserad uppgift där eleverna får träna på samarbete, projektledning, (grundskola – gymnasium, kan anpassas även till grundskolans yngre åldrar)
  • Klimatvägg: Låt eleverna skapa en klimatvägg i form av en konsekvensanalys. Dela in frågan ni valt i Orsak – Konsekvens – Lösning (eller arbeta med fler frågor samtidigt). Det är ett bra tillfälle för att träna perspektiv. Hur påverkas individer på olika platser? Hur påverkas samhället? Vad händer globalt? Tex flyktingkatastrofer. Under lösningar kan eleverna se både utifrån vad som kan göras internationellt, men även lokalt och vad kan eleven själv göra? Använd gärna en vägg som är synlig för alla skolans elever. (grundskola-gymnasium)
  • Låt eleverna göra arbete kring de nya hållbarhetsmålen. Låt eleverna presentera ”sitt hållbarhetsmål” och hur man som individ kan bidra till förändring. (grundskola, gymnasium)
  • Låt eleverna skriva Science fiction: om hur världen ser ut 2030 då hållbarhetsmålen uppnåtts.
  • WWF ”Huset” där eleverna går från idé till handling (grundskola och gymnasiet)
  • Arrangera (eller låt eleverna arrangera) en klimatdag med filmvisning. Tips på dokumentärer hittar du här.

Om klimatförändringarna

WWF undersökning 2014: http://www.wwf.se/source.php/1565756/Undersökningen%20ungdomar_klimat_2014.pdf

Att arbeta med globala frågor i skolan (grundskola/gymnasium)

Att arbeta med globala frågor i skolan – på riktigt!

Ni kan arbeta i stora och små projekt. Kanske vill du att dina elever arbetar ämnesövergripande inom ett mycket brett område som de nya globala hållbarhetsmålen, de mänskliga rättigheterna eller globalisering? Eller så vill du kanske att dina elever ska arbeta inom ett visst område inom en kurs som t.ex energi eller klimatfrågan? Du kommer dock snart se hur enkelt och självklart att samarbeta med flera andra ämnen.

Räkna med att steg ett tar minst 2 timmar. Hur lång tid det sen tar varierar utifrån hur stort målet är (steg 6).

1. Kick off: Börja med en kick off där du presenterar den globala frågan ni ska fokusera på eller ett exempel på ett av problemen inom det område ni ska fokusera på.

Det kan handla om klimatfrågan eller något av problemen inom de globala hållbarhetsmålen/mänskliga rättigheter etc. Visa på hur ni i skolan eller i närområdet påverkar detta problem. Det kan handla om barnarbete och hur barnen i skolan vill ha saker som med stor sannolikhet kommer från fabriker där barn arbetar. Eller hur påverkar ni i skolan klimatet, slängs mycket mat t.ex.?

Banksy

Banksy

2. Grupper: Dela in i grupper 3-5 elever i varje grupp.

För de äldre eleverna kan det här vara bra att diskutera roller i gruppen och gruppdynamik så att valet av grupper blir så genomtänkt som möjligt. T.ex. kan grupperna väljas utifrån intresseområde eller personliga förmågor (se fyra färger)

3. Val av problem: Om ämnesområdet är brett, t.ex. hållbarhetsmålen eller de mänskliga rättigheterna låt gärna eleverna själva välja vilket område de känslomässigt berörs mest av.

4. Beskrivning av problemet: (eleverna ska beskriva problemet och varför detta är ett problem och på vilket sätt som detta globala problem påverkas av er lokalt)

Kanske handlar det om att eleverna slänger mycket mat i skolan och på så sätt bidrar till klimatproblematiken. De äldre eleverna kan här utveckla problemet och konsekvenser av problemet utifrån olika perspektiv och hänvisa källor.

5. Vision: Be eleverna beskriva och anteckna hur det skulle se ut om detta inte längre var ett problem. Be dem tänka stort! T.ex. en värld där alla barn går i skolan

6. Mål: Ni ska nu ta ett steg mot denna vision. Vad skulle man kunna göra för att göra något åt problemet lokalt?

Här bör du som lärare hjälpa eleverna att skapa mål som anpassas efter tid och resurser. Det kanske handlar om att upplysa andra elever om hur många barn som plockar bomull och att denna bomull används i de kläder de använder.

Besvara frågorna S.M.A.R.T.A mål för att se om ert mål håller!

S: Specifikt: Exakt vad vill ni uppnå? Beskriv målet så tydligt som möjligt!

M: Mätbart: Hur vet ni att målet är uppnått. Går det att mäta på något sätt? Hur?

A: Attraktivt: Är målet viktigt, känns det viktigt att uppnå?

R: Realistiskt: Går målet att genomföra för den tid ni har på er, er samlade kunskap i gruppen, era förmågor och de resurser ni har omkring er?

T: Tidsbestämt – När ska målet vara nått? Exakt datum är tydligare än ”någon gång i      på månaden”, och fungerar som ett ankare i verkligheten.

A: Accepterat: Är målet accepterat av de som berörs av målet?

7. Strategi: Hur ska eleverna uppnå detta mål? Här behöver eleverna sitta i grupp och arbeta fram en strategi och bolla idéer med lärare. Det är viktigt att det är eleverna som står för idéerna. Du som lärare är ett bollplank i denna kreativa process.

8. Delmål 1: Utifrån strategin, vilket är det första steget som eleverna ska ta för att uppnå sitt mål? Delmålen fylls på allt eftersom tills att målet är uppnått.

  • Det är bra om eleverna antecknar alla steg i processen och även skriver om hur det går. Detta anpassas efter svårhetsgrad. De äldre eleverna kan skapa mer avancerade projektplaner där elevernas olika roller i projekten framgår. De kan även logga om deras arbete och kalla läraren till projektmöten.

Gymnasiearbete: Med en väl utarbetad projektplan där problemet är väl utvecklat och kopplat till examensmålen och eleverna t.ex. gjort undersökningar (t.ex. hur mycket mat slängs och varför) så kan den skriftliga delen uppnå de akademiska kriterierna som gäller för högskoleförberedande gymnasiearbete. Eleverna får då vid projektets slut göra en projektredovisning och besvara frågor liknande opponering. Låt gärna eleverna göra en plansch eller en infografic kring sitt projekt som kan ställas ut för visning i skolan/lokala biblioteket/etc.

Genom detta sätt att arbeta kan flera ämnen lätt samarbeta och eleverna hjälps att utveckla förmågor som kreativ problemlösning, samarbete, ledarskap, kommunikation etc. I arbetet med problemet kanske matte, fysik, kemi, naturkunskap komma in. Hur detta påverkar/konsekvenserna kanske är frågor som kan hanteras i samhällskunskapen. Utformning, texter, presentationer kan hållas på svenska/andra språk. Media och bildämnen kan ha en mycket central roll i arbetet. T.ex. Hur man kan använda bilden för att göra abstrakt information lättare att förstå (problemet kan lätt handla om många siffror). Möjligheterna är många, och är det några som är kreativa problemlösare och vanan projektledare så är det vi lärare!

Framförallt är det ett mycket meningsfullt och roligt arbete för både lärare och elever! Exempel på detta arbetssätt hittar du här!

Lycka till!

En ny agenda för global hållbar utveckling

Agenda 2030

I helgen stod de klara, de nya globala hållbarhetsmålen som ersätter Milleniemålen vid årsskiftet. Det har tagit flera år av förhandlingsarbete för att skapa en ny agenda. Olika intressenter och civilsamhället har varit aktiva i framtagandet vilket gör att stödet för den nya planen är starkt och utbrett. Den nya agendan innehåller 17 globala mål och syftar på att uppnå en hållbar utveckling 2030. Den utgår ifrån att planetens hälsa, människors välbefinnande och fungerande ekonomier hör ihop.

agenda2030De 17 målen

Mål 1: Utrota Fattigdom Utrota fattigdom i alla dess former, överallt

Mål 2: Utrota hunger Utrota hunger, uppnå matsäkerhet och förbättrad kost samt främja ett hållbart jordbruk.

Mål 3: Säkerställa god hälsa Säkerställa hälsosamma liv och främja välbefinnande för alla i alla åldrar.

Mål 4: Säkerställa god undervisning Säkerställa inkluderande och rättvis utbildning av god kvalitet och främja livslångt lärande för alla.

Mål 5: Uppnå jämställdhet Uppnå jämställdhet och stärka alla kvinnors och flickors ställning

Mål 6: Tillgång till rent vatten och sanitet Säkerställa tillgänglighet och hållbar förvaltning av vatten och sanitet för alla

Mål 7: Säkerställa hållbar energi Säkerställa tillgång till prisvärd, pålitlig, hållbar och modern energi för alla.

Mål 8: Goda arbeten och ekonomisk tillväxt Främja kontinuerlig, inkluderande och hållbar ekonomisk tillväxt, full och produktiv sysselsättning och anständigt arbete för alla.

Mål 9: Främja innovation och god infrastruktur Bygga motståndskraftig infrastruktur, främja inkluderande och hållbar industrialisering och främja innovation.

Mål 10: Minskad ojämlikhet inom och mellan länder Minska ojämlikhet inom och mellan länder.

Mål 11: Hållbara städer och samhällen Gör städer och boplatser inkluderande, säkra, flexibla och hållbara.

Mål 12: Hållbar konsumtion och produktion Säkerställa hållbara konsumtions- och produktionsmönster.

Mål 13: Bekämpa klimatförändringarna Vidta brådskande åtgärder för att bekämpa klimatförändringarna och dess effekter.

Mål 14: Hållbart nyttja hav och marina system Bevara och hållbart nyttja hav och marina resurser för hållbar utveckling.

Mål 15: Hållbart nyttja ekosystem på land Skydda, återställa och främja en hållbar användning av ekosystem på land, hållbart förvalta skogar, bekämpa ökenspridning och stoppa markförstöring och hejda förlusten av biologisk mångfald.

Mål 16: Fred, rättvisa och starka institutioner Främja fredliga och inkluderande samhällen för hållbar utveckling, ge tillgång till rättssytem för alla och bygga effektiva, ansvarstagande och inkluderande institutioner på alla nivåer.

Mål 17: Globalt partnerskap för hållbar utveckling Stärka verktyg för genomförande och vitalisera det globala partnerskapet för hållbar utveckling.

Nya och smartare investeringar

För att uppnå målen ska man flytta stödet från verksamheter som skadar miljön och slösar på naturensresurser till mer hållbara alternativ som även skapar nya försörjningsmöjligheter.

Eftersom de nya målen är så väl genomarbetade och förankrade hos olika aktörer så ökar förhoppningsvis även möjligheterna att uppnå ett hållbart klimatavtal i Paris i december.

Källor 

UN sustainable development goals: https://sustainabledevelopment.un.org/index.php?menu=1300

Hållbarhetsmålen.se: http://www.hallbarhetsmalen.se/om-globala-malen/

The post-2015 development agenda: http://www.un.org/ga/search/view_doc.asp?symbol=A/69/L.85&Lang=E

Läraren som visar ungdomar hur man räddar världen!

Thor- Björn Schiller skolade om sig från civilekonom till lärare och hjälper idag sina elever att göra världen till en bättre plats med sina sociala entreprenörskapsprojekt. Det visade sig att socialt entreprenörskap inte bara är meningsfullt och utvecklande för eleverna, det är dessutom roligt för alla inblandade! 

Thor-Björn Schiller

Thor-Björn Schiller

Solen skiner och min gamla kollega Thor-Björn Schiller är på gott humör. De har lyckats vända en negativ utveckling på samhällsvetenskapsprogrammet på Jensen gymnasium Södra i Stockholm. Tidigare fanns problem med stök på lektionerna och elever som slutade. Nu har de till och med sparkat igång ännu ett samhällsvetenskapligt program och fler elever står i kö för att komma in. Gemensamt är att samtliga elever läser kursen entreprenörskap med inriktning socialt entreprenörskap i åk 3.

Det var för två år sen som jag tillsammans med mina kollegor och med stöd av programchef Anna Lundman bestämde oss för att något behövde göras för att rädda Samhällsvetenskapsprogrammet. Eleverna var omotiverade och vi kämpade med ordningen och för att lyfta eleverna. Jag var övertygad om att socialt entreprenörskap var svaret, jag hade ju sett hur motiverade och engagerade eleverna var med sina  företag på Handelsprogrammet och Ekonomiprogrammet. Vi behövde samma motivation och engagemang, men behövde något som passar elever med ett intresse för samhällsfrågor. Jag fick möjligheten att testa socialt entreprenörskap som individuellt val och som gymnasiearbete och kunde där se att det verkligen fungerade – och mycket bra dessutom och eleverna älskade det! Som de tajt sammansvetsade kollegor vi var och med ledning av Anna satte vi ut mål och riktlinjer för åk 1, 2 och 3 och vi fick med samtliga elever för att ändra i studieplanen. Internationella relationer blev individuellt val, och entreprenörskapen tog dess plats som obligatorisk kurs. Tyvärr var jag själv tvungen att sluta då elevunderlaget blev för tunt, men Thor-Björn med erfarenhet som civilekonom från näringslivet och egen företagare tog över.

Nu ett år senare ses vi och Thor-Björn planerar inför sitt andra år som lärare i socialt entreprenörskap. Jag vill veta hur det gått och dessutom få en annan lärares bild av det sociala entreprenörskapet i skolan. Thor-Björn berättar att det gått över förväntan, både lärare och elever är nöjda och kursen har resulterat i fina sociala entreprenörskapsprojekt. Till exempel så har några elever ordnat med aktiviteter för barn och ungdomar på flyktingförläggningar, en annan startat en hemsida för barn och ungdomar som växer upp med skilda föräldrar. Projektplanerna fungerade som gymnasiearbete och lärarna på programmet har nu hittat ett naturligt sätt att samarbeta på.

Thor-Björn får det att låta så enkelt och självklart. Man behöver inte starta upp företag för att utveckla de entreprenöriella förmågorna. Istället kan man spinna vidare på elevernas intressen och erfarenheter och låta dem lösa något samhällsproblem som ligger dem nära hjärtat. Det är oerhört motiverande. Vinsten mäts inte i pengar utan istället hur stor förändring de åstadkommit. Verktygen är detsamma som företagande i näringslivet, men istället för företag får eleverna lära sig hur man planerar, driver och utvärderar projekt som gör världen lite bättre.

På grund av sin långa yrkeserfarenhet från näringsliv och som egen företagare frågar jag om han tror att eleverna kommer ha användning av de erfarenheter som de får genom att bedriva sociala entreprenörskapsprojekt. Han är säker på sin sak, detta är en otrolig träning för verkligheten eftersom de får en chans att använda sina kunskaper som de förvärvar i skolan. De blir kreativa problemlösare och problemlösningsförmågor behövs överallt och i alla yrken. Eleverna får träna på hur de själva fungerar i grupp och kan reflektera kring gruppdynamik och idéprocesser. Han lägger till att detta är en del av skolans ansvar. Skolan måste förmedla ren och skär kunskap men den måste också förmedla hur man kan använda de här kunskaperna, båda delarna är lika viktiga.

Men det jag kanske mest undrar över är ju förstås hur eleverna själva har upplevt kursen. Thor-Björn skiner upp och berättar att de flesta elever berättar att det är bland det mest värdefulla de gjort under sin skoltid. Även de elever som haft det svårt upplever arbetet som meningsfullt och lärorikt.

Intresserad av att veta mer? Läs hela intervjun här: Intervju med Thor-Björn Schiller

Vill du veta ännu mer? Kontakta oss! Vi hjälper dig och din skola att arbeta med socialt entreprenörskap!

Birgit Carlsson, Projektledare Unga Sociala Entreprenörer

Lärare Grillska gymnasiet i Stockholm

Birgit@ungasocialaentreprenorer.se

Introduktionsfest på Birgittaskolan

2015-09-09 11.02.27Birgittaskolan i Linköping har beslutat att socialt entreprenörskap ska genomsyra det samhällsvetenskapliga programmet i årskurs 1, 2 och 3. Arbetet för att nå dit påbörjades under det förra läsåret med målet att skapa en modell för hur man kan arbeta med socialt entreprenörskap på skolan. Under det här läsåret kommer Unga Sociala Entreprenörer att finnas med som ett bollplank i det fortsatta arbetet.

2015-09-09 11.00.58I onsdags var vi därför på plats på Birgittaskolan för att delta i deras introduktionsfest för elever och lärare. Vi började med att under förmiddagen hålla i en workshop för de lärare som undervisar på det samhällsvetenskapliga programmet. Med på workshopen var även skolans rektor och kommunens näringslivscoach. Fokus låg på hur man som skola kan arbeta med socialt entreprenörskap, vad arbetet kan bidra till och hur kopplingarna till skolans styrdokument ser ut. 2015-09-09 13.18.47

På eftermiddagen höll vi även i en workshop för såväl elever som lärare där deltagarna fick testa på att ta fram en projektplan för ett socialt entreprenörskapsprojekt.

Dagen avslutades med en uppskattad föreläsning av artisten Petter.

Kreativitet & teknik på Vattenhallen Science Center

För mer än ett halvår sedan fick vi en förfrågan från Vattenhallen Science Center i Lund om vi skulle kunna ta fram ett upplägg för en sommarworkshop för ungdomar i åldrarna 14-19 år. Den 22 juni till 3 juli fanns vi på plats på Vattenhallen för att pröva konceptet.

2015-06-26 14.47.30Under två kreativa veckor fick vi möjlighet att arbeta med två olika grupper med ungdomar. Vi träffade varje grupp i en vecka och blandade under den tiden samarbetsövningar med brainstormingövningar, idéutveckling och modellbyggande. Varje vecka avslutades med att ungdomarna fick presentera sina idéer för varandra och för oss ledare.

Den första veckan stod vardagsproblemen i fokus och ungdomarna tog fram lösningar kring problem såsom:

  • att bussen åker förbi hållplatsen där man står och väntar2015-06-26 14.48.19
  • att vissa uttag drar el även om de inte används
  • att det lätt blir fullt i garderoben hemma samtidigt som det är jobbigt att behöva vika ihop kläderna
  • att ett paraply sällan skyddar helt mot regn

Den andra veckan stod miljöfrågorna i fokus och ungdomarna valde att fokusera på hållbara transportlösningar.

Ungdomarna fick själva välja vilka problem de ville fokusera på och vilka lösningar de ville utveckla. Vi ledare fanns på plats som ett stöd samtidigt som vi plockade in samarbetsövningar och braistormingövningar när vi upplevde att det behövdes. Vi såg även till att det material som ungdomarna ville ha när de byggde sina modeller fanns på plats, detta var kanske en av våra viktigaste uppgifter under slutet av veckan.

2015-06-26 14.47.50Genom utvärderingen som vi gjorde i slutet av varje vecka fick vi veta att ungdomarna var väldigt nöjda med sommarworkshopen och att det som uppskattades mest var den frihet som de upplevde att de fick. Några uttryckte samtidigt en osäkerhet kring vad de egentligen hade lärt sig under veckan. Detta speglar en av utmaningarna med det entreprenöriella lärande, att det fokuserar på en kunskapsutveckling som är svårare att sätta fingret på, som är svårare att mäta. För medan vissa av ungdomarna var osäkra på om de hade lärt sig något nytt under veckan såg vi en enorm utveckling i båda grupperna när det gäller samarbetsförmåga, självständighet, kreativitet, förmågan att ta initiativ m.m. En av de frågor som vi tar med oss från våra veckor på Vattenhallen är därför hur vi synliggör den här kunskapsutvecklingen.