Ungdomar.se presenterade nyss en undersökning som visade att 44% av de 1600 tillfrågade  ungdomarna anser sig ha dåliga möjligheter att påverka det samhället de bor i. Det framgår inte hur de resterande 56% svarat, men 44% är en anmärkningsvärd hög siffra. Särskilt utifrån de höga och noggrant uttalade krav på skolan i både läroplaner och skollag att förbereda barn och ungdomar att bli aktiva samhällsmedborgare. I skollagen står det att syftet med utbildningen är att;

”(…) i samarbete med hemmen främja barns och elevers allsidiga personliga utveckling till aktiva, kreativa, kompetenta och ansvarskännande individer och medborgare.” (Skollagen 2010 §4)

Men hur ska vi göra för att få barn och ungdomar att inse att de kan påverka, att de kan ansvara för positiva förändringar, både för sig själva och för andra?

För drygt ett halvår sen kom Sofia Sohl avhandling vid Örebros universitet ut om vad som påverkar ungdomars samhällsengagemang. Med underlag från 4000 elever har hon har tittat på fyra faktorer;

1. Att själv få erfarenhet av påverkansarbete
2. Förebilder
3. Stöttning
4. Att må bra och ha en positiv framtidssyn

Resultatet av forskningen visar att det som starkast påverkar ungdomars samhällsengagemang är att de själva får uppleva att de faktiskt har förmåga att påverka och förändra samhället. Därefter kommer stöttning och förebilder.

Sofia Sohl vill uppmuntra lärarna att se att de själva spelar en viktig roll som medskapare av demokratiska medborgare. Det är viktigt att eleverna får prova på att agera och göra demokrati ”på riktigt”. Hon citerar Malala Yousafazai:

”En bok, en penna, ett barn och en lärare kan förändra världen.”

(Malala Yousafzai, tal till FN:s generalförsamling 12 juli 2013)

Att göra något som är ”på riktigt” i skolan är roligt och känns meningsfullt för både lärare och elever. Demokrati måste upplevas. Frågan är bara hur?

Här krävs det goda idéer och ett entreprenöriellt förhållningssätt som utgår ifrån att låta elever prova på och göra demokrati – på riktigt. Mer om entreprenöriellt lärande och vilka förutsättningar som krävs kommer i senare inlägg.

Läs hela avhandlingen här.

Bilden kommer från ”BARNMAKT en metodbok om rätten till inflytande” (Fagerstrand, Lisa Ericson, Tove Kjellander Nätverket för Barnkonventionen http://barnkonventionen.se/wp-content/uploads/2015/02/NBK_Barnmakt14_inlaga_low.pdf)

Följ oss även på Twitter! @UngaSocEntre

Vad kan vara mer lärorikt och inspirerande än att forska kring det som intresserar dig?

– Ta 30 minuter och se det mycket inspirerande programmet om Paula Rogovin på Manhattan New School! Hon visar hur man ger barn strategier för att aktivt delta i samhällslivet.

I den kommunala skolan Manhattan New School på Upper East Side i New York undervisar Paula Rogovin förstaklassare. I detta klassrum handlar lärandet om verkligheten. Här lär sig barnen att ställa frågor, tänka kritiskt och finna svaren genom olika källor. Textböckerna är borta och har ersatts av en mångfald böcker och litteratur. Paula utgår ifrån barnens egna intressen. En grupp vill forska kring choklad, en annan om bilar. Att undra om choklad handlar inte bara om att smaka utan även att ta reda på hur den är tillverkad. Barnen funderar på vilka frågor de måste ställa för att ta reda på mer. De antecknar frågorna för att sedan forska vidare. Var kommer kakao och socker ifrån? Hur skördas kakao och hur blir den till choklad? Vad betyder ”fairtrade”? Hur kommer den hit? Med kakaobönan färdas de med frågan över kontinenter, ser olika kulturer, möter olika språk. Kanske hamnar de i barnarbetets verklighet. Kanske skövlas regnskog.

Men klarar små barn verkligheten som den ser ut? Paula svarar:

”Om små barn producerar choklad för små barn att smaka och äta så kan små barn veta att små barn är de som gör chokladen.”

Eleverna får bland annat bjuda in gäster för intervjuer varje vecka. Deras frågor och anteckningar sammanställs till böcker som sedan används till läsövningar. De skapar utställningar och som redovisar deras nyaste forskning. De berättar, visar och förklarar.

För att komma ut så mycket som möjligt från klassrummet går de varje vecka till Second Avenue där de följer bygget av en tunnelbanestation. Nyfikenheten är stor och de ställer frågor till byggarbetarna och tar reda på hur man gör och vad olika maskiner används till.

Hur ska man möta skolans uppdrag att förbereda inför kommande samhällsengagemang? Hur ska barn och ungdomar lära sig att de själva kan påverka och ta ansvar för sitt eget lärande och framtid? Hur ska man lära om demokrati? Paula Rogovins svar är att det handlar om att göra demokrati. Detta är läraruppdraget. Hon menar att demokrati handlar om att fostras i något – inte för något.

Se programmet här:

Produktionsår: 2011 Längd: 28:03 Tillgängligt till: 31 december 2016

Om Serien ”Jakten på det demokratiska klassrummet:

I den nya läroplanen står att: ”Undervisningen ska bedrivas i demokratiska arbetsformer och förbereda eleverna för att aktivt delta i samhällslivet.” Men hur skall detta genomföras i praktiken? Finns det verkligen demokratiska klassrum, och hur kan elever få större inflytande utan att det slutar i kaos? Vi ger oss ut i världen på jakt efter konkreta exempel och besöker klassrum i Sverige, Danmark, USA och på Nya Zeeland. Vi tittar på hur olika skolor och lärare har organiserat sina klassrum med fokus på elevens kunskapande och medinflytande. Serien lyfter fram lärarens strategier i klassrummet och hur dessa bidrar till att skapa ett demokratiskt klassrum där reell kunskapsutveckling äger rum

Idag är Martin Luther Kingdagen! En fantastisk social entreprenör som är värd att hyllas varje dag! Dagen firas i 100 länder och är sedan 1986 helgdag i USA.

Hur kan man identifiera de entreprenörer som kommer att bidra till verklig social förändring? Leta efter dom som sätter deras samhällsförändrande arbete före vinst. 

De innovativa människorna som vi bör stötta är de som ser behovet och lösningen på ett problem, hellre än de som startar företag för att tjäna pengar. Vinst är bra, men för att det ska bli en långsiktig och hållbar samhällsförändring så kan inte vinst gå före syfte.

Läs Forbes artikel här: http://www.forbes.com/sites/ashoka/2013/02/13/put-the-social-before-the-enterprise-dr-martin-luther-king-jr-would/

• Omedelbart efter mordet på Martin Luther King startades arbetet för att få en hyllningsdag. Martin Luther Kings födelsedag är den 15 januari och tredje måndagen i januari valdes för att det är i anslutning till födelsedagen. Musikern Stevie Wonder skrev låten Happy Birthday som en del av kampanjen och en namninsamling med sex miljoner namn lades fram. Den firades första gången 1986 och år 2000 hade alla stater infört den.

”Det blir viktigt när det blir på riktigt”

Den 16 januari var Unga Sociala Entreprenörer inbjudna till Skolverket och Stockholms universitets konferens kring entreprenöriellt lärande. Vi var bland annat intresserade av att höra resultatet av lärares egna beprövade erfarenhet med detta förhållningssätt. Dagen överträffade våra förväntningar. Det var en mycket lärorik och känslosam dag, med både skratt och tårar.

Konferensen började med att förtydliga varför det entreprenöriella förhållningssättet anses som så viktigt från Skolverkets sida. Främst för att det skapar goda förutsättningar för lärandet genom att undervisningen är relevant, meningsfull och involverande.

Ragnar Åsbrink, Skolverket

Lärarnas egna resultat från konferensen var att det entreprenöriella förhållningssättet tillskillnad mot traditionell undervisning har övervägande fördelar och är dessutom roligt, för alla inblandade, barn, ungdomar och lärarna själva.  Det är motiverande, och särskilt användbart för ungdomar som inte är så studiemotiverade. Men även elever som är ”skolstarka” upplever att det blir mer meningsfullt att få arbeta med något som ger ett riktigt resultat och förändrar eller påverkar omvärlden.  Många av lärarna tyckte heller inte att det var svårt att ändra sitt förhållningssätt och uppskattade att man nu lite tydligare kunde sätta fingret på varför vissa metoder fungerar bättre än andra.

Det som är svårt är bland annat tiden, dels att den inte räcker till för planering och det är konkurrens från andra utvecklings projekt (som t.ex mattelyftet). Men schemat är också ett problem, det är svårt att ha ett entreprenöriellt förhållningssätt när elevernas alla skoldagar är uppdelade i olika lektionspass. Skolledningens och kollegornas stöd var en annan mycket viktig aspekt för att lyckas med sin entreprenöriella undervisning. Eftersom den traditionella skolkulturen sitter i väggarna behöver lärarna som försöker driva igenom en förändring mot entreprenöriellt lärande stort stöd. Det finns några mycket goda exempel där skolledning och kollegor uppmuntrar förändring och nya utvecklingsidéer, men erfarenheten från lärarna är att skolledningen ofta inte bryr sig och inte riktigt vet vad lärarna gör eller så blir de direkt motarbetade. Kollegornas bemötande och stöd är mycket viktigt men begreppen entreprenöriellt lärande eller entreprenörskap skapar svårigheter i och med att många lärare uppfattar det som om att man ska försöka skapa företagare av barnen och ungdomarna. Mer ofta än sällan står läraren, den ensamme eldsjälen, ensam och riskerar att ta på sig för mycket arbete och ansvar och själv brinna upp.

Men på något sätt så måste alla problem med att arbeta med ett entreprenöriellt förhållningssätt överbryggas. En svensklärare poängterade att begreppet ”traditionell” betyder ”utdöd form”. Lärarna efterfrågade tydligare riktlinjer till skolledning och ökat stöd från Skolverket, med bland annat inspiration, tips och fortbildning av många fler lärare.

Konferensen avslutades med en fantastisk och gripande föreläsning av den 24åriga sociala entreprenören Camilla Gustafsson från ”The Free project”. Hennes rörande livshistoria och det projekt hon startat för att förändra livet för föräldralösa barn i norra Ghana lämnade ingen oberörd och de flesta hade svårt att hålla tillbaka tårarna.

Idag står barnen utan hjälp och Camilla gör allt i sin makt för att förbättra situationen. Hon föreläser väldigt gärna på skolor och tar gärna emot tips och idéer om hur projektet ska bli hållbart för alla inblandade.

Läs gärna mer på : http://thefreeproject.se/

• Konferensen var den slutliga examinationen för lärarna som gått fortbildningskursen Entreprenöriellt lärande vid Stockholms Universitet.