Vad kan vi lära oss av förskolans pedagogik?

Det entreprenöriella lärandet syftar till att utveckla generella kompetenser såsom nyfikenhet, kreativitet och mod att ta risker. Det finns dock en grupp som redan är extremt bra på detta, nämligen barn och i synnerhet förskolebarn.

Sir Ken Robinson beskriver i videon ”Changing Education Paradigms” hur det skolsystem som vi har byggt upp formar oss till människor som tänker i invanda mönster. Istället för 2012-11-11 10.54.37att ge barn och ungdomar verktygen att tänka brett och hitta flera möjliga lösningar till ett problem fokuserar vi i dagens skola oftast på att hitta den ”rätta lösningen”. Vissa av er kanske tycker att detta är en orättvis beskrivning av skolan och att det har skett en utveckling i motsatt riktning under de senaste åren. Frågan kvarstår dock vad det är som händer med de nyfikna, kreativa och många gånger modiga barnen som gör att de blir mindre och mindre benägna att ta risker av rädsla att göra fel och som gör att de har svårare och svårare att se möjligheterna istället för hindren. Och framför allt, kan vi göra något för att förhindra den utvecklingen?

I samband med resan till Sydkorea som Unga Sociala Entreprenörer deltog vid höll Annelie Bergman, matematikutvecklare i Borlänge, ett pass om matematikundervisning i förskolan. Ett viktigt inslag i undervisningen var leken och det lekfulla lärandet. På förskolan Rodret i Tullinge använder man sig av en pedagogik där barnen själva ges utrymme att starta, genomföra och avsluta aktiviteter i iordningställda miljöer. Barnen tränas med andra ord i att agera på ett självständigt och ansvarsfullt sätt medan pedagogerna alltid finns till hands för att ingripa om det skulle behövas och för att introducera barnen till miljöerna och de regler som gäller i dem. Detta är bara några exempel på förskolepedagogik som kan anses ligga i linje med det entreprenöriella lärandet.

2014-07-18 14.09.23Leken och det lekfulla lärandet, liksom möjligheten att själv styra start, genomförande och avslut, avtar ofta ju längre upp i skolåren barnen kommer. På ett sätt kanske detta är naturligt. Samtidigt kan man fråga sig om inte det lekfulla lärandet och möjligheten att själv få styra över sin läroprocess behövs även längre upp i åldrarna. Blir vi någonsin för gamla för att uppskatta det lekfulla? Eller är det kanske så att det finns ett behov hos oss alla att få vara kreativa, att få möjlighet att utveckla våra idéer utan att tänka att det vi kommer fram till kommer att vara antingen rätt eller fel? Skulle det till och med kunna vara så att alltifrån grundskolelärare, gymnasielärare till högskole- och universitetslärare kan ha nytta av att hämta inspiration från förskolans pedagogik?

 

Naturskyddsföreningens höstkonferens

I fredags deltog Unga Sociala Entreprenörer vid Naturskyddsföreningens höstkonferens på temat Rädd eller förberedd? – så skapar skolan handlingskraft och framtidstro. Konferensen inleddes med ett tal av Naturskyddsföreningens ordförande Johanna Sandahl som bland annat lyfte fram fyra krav som Naturskyddsföreningen vill ställa angående lärande för hållbar utveckling:

  • Att det införs ett obligatoriskt ”hållbarhetslyft” för lärare
  • Att Skolinspektionen får i uppdrag att granska skolornas arbete avseende lärande för hållbar utveckling
  • Att lärande för hållbar utveckling på ett tydligare sätt inkluderas i lärarutbildningarna
  • Att kommunerna sätter upp mål avseende lärande för hållbar utveckling

Under dagen fick vi sedan möjlighet att ta del av såväl forskningsresultat som tankar och åsikter kring lärande för hållbar utveckling men också dess koppling till motivation och entreprenöriellt lärande. Utbildningsminister Gustav Fridolin nämnde i sitt tal på förmiddagen bland annat möjligheten att kombinera lärande för hållbar utveckling med entreprenöriellt lärande. Under förmiddagen höll Anders Jidesjö, filosofie doktor inom naturvetenskapernas och teknikens didaktik vid Linköpings universitet, även en föreläsning kring motivationens betydelse. Han konstaterade i samband med denna att vi undervisar i liten utsträckning om det som ungdomar är intresserade av och i stor utsträckning om det ungdomar inte är intresserade av. Han menade också att eleverna söker efter kontext och sammanhang, något som undervisningen kring hållbar utveckling kan ge.

Över huvud taget var det en intressant dag som gav oss många nya tankar men som också bekräftade att det finns en tydlig koppling mellan lärande för hållbar utveckling och entreprenöriellt lärande och att det finns många fördelar med att kombinera dessa två förhållningssätt i undervisningen. Anna Mogren, doktorand vid Karlstad universitet och konsult vid Den Globala Skolan samt Ulla Lindqvist som arbetar på uppdrag av Unesco förstärkte genom sina föreläsningar under eftermiddagen denna bild ytterligare. Anna talade om hur undervisningen kring hållbar utveckling ger uttryck för kvaliteter som är relaterade till ett transformativt lärande. Ulla lyfte fram ett antal kompetenser som utvecklas genom lärande för hållbar utveckling varav många är identiska med de kompetenser som man fokuserar på inom det entreprenöriella lärandet.

Vi hoppas få möjlighet att återkomma till några av de teman och exempel som lyftes fram under dagen i separata blogginlägg.

Reflektioner från Sydkorea

Sitter på planet på väg hem efter en surrealistisk vecka i Sydkorea. Från att vi landade i Seoul tidigt på onsdagsmorgonen koreansk tid, vid midnatt svensk tid, till att vi lyfte idag för att resa tillbaka till Sverige har vi blivit mottagna och omhändertagna med en värme som är svår att beskriva med ord. Vi har rest från Seoul vidare till Suncheon och därefter vidare till Daejeon och Daegu innan vi igår kom tillbaka till Seoul för en sista övernattning innan hemresan. Vi har träffat lärare, företagare, professorer, museidirektörer, politiker, lokalbor, med flera som med stolthet har visat oss deras Sydkorea. Vi har skrattat, vi har diskuterat och vi har framför allt försökt att ta in alla de intryck som vi har möts av under veckan. Vi har på många sätt känt oss som ambassadörer för Sverige och har mottagits med stort intresse och nyfikenhet vart vi än har åkt.

Sydkorea, såväl utbildningssystemet som samhället i övrigt, befinner sig i en stark utveckling. Sydkoreanerna som vi har träffat är stolta över sina traditioner och vad de har åstadkommit samtidigt som de är ivriga att ta intryck från andra länder för att nå ännu längre i sin egen utveckling. Alla vi som har varit med på den här resan är djupt imponerade över vad vi har fått se och hoppas att vi ska kunna förmedla det vidare till såväl dem som vi träffar inom ramen för våra arbeten som dem som vi träffar privat.

Ett område där det ser ut att finnas en utvecklingspotential framöver är lärande för hållbar utveckling. Ui Wook Hwang, professor vid Kyungpook National University och ansvarig för projektet Global Teacher’s University berättade i samband med vårt besök där igår att det bedrivs undervisning kring hållbarhet i grundskolan och gymnasiet. Dock saknar högskoleutbildningarna ofta detta perspektiv.

Unga Sociala Entreprenörer hoppas att få återkomma till Sydkorea fler gånger och lära oss ännu mer om deras utbildningssystem. För tillfället ska vi dock försöka att smälta det som vi har fått uppleva under den här resan och undersöka hur vi på bästa sätt kan använda det i samband med vårt fortsatta arbete.

 

Kreativ matematik- och tekniktävling i Daejeon

Idag gick 4D Frames årliga tävling av stapeln vid det nationella vetenskapsmuseet i Daejeon i Sydkorea. Cirka 1200 barn och ungdomar deltog, från förskolan till gymnasiet. De flesta av deltagarna kommer från Sydkorea men några kom i år även från Kina.

Tävlingsdagen inleddes med en invigning. Därefter tågade deltagarna under applåder in i den sal som tävlingen skulle hållas i och satte sig på sina platser för att invänta klartecken för att få börja.

Deltagarna arbetar under tävlingen i par och ett av bedömningskriterierna är samarbete. Varje deltagande par får en beskrivning av det uppdrag som de ska utföra och en plastpåse med 4D Frames material att använda för att lösa uppgiften. Uppdragen är olika beroende på deltagarnas ålder och har även olika svårighetsgrad. Ett av dagens uppdrag var exempelvis att bygga en modell av en lekplats, ett annat att ta fram en konstruktion på temat rörelse genom vind. Bedömningsunderlaget skiljer sig en del åt beroende på vilken åldersgrupp som ska bedömas. Något som dock premieras inom alla åldersgrupper är kreativa lösningar.

Barnen fick mellan 30 och 90 minuter på sig att bygga en konstruktion utifrån det material de hade till sitt förfogande. Därefter bedömde ett antal domare konstruktionerna och valde ut de som ansågs hålla högst kvalitet utifrån såväl en teknisk synvinkel som utifrån kreativitet och design. Unga Sociala Entreprenörer ingick i den domargrupp som hade i uppgift att bedöma deltagarna i åldrarna 10-12 år.

Dagen avslutades med en prisutdelning där de främsta i varje tävlingsklass fick ta emot priser från scenen i museets aula.

 

 

I Sydkorea med Nordic 4D Frame

Mellan den 21 och 28 oktober har Unga Sociala Entreprenörer fått möjlighet att följa med på en studieresa till Sydkorea. Resan arrangeras av Nordic 4D Frame som är distributör i Sverige till 4D Frame, ett koreanskt företag som erbjuder ett pedagogiskt material som kan användas i exempelvis matematik-, NO- och teknikundervisningen. Eller varför inte hemma för skojs skull? Materialet består av plaströr som kan sättas ihop på olika sätt och forma alltifrån geometriska figurer till DNA-molekyler och drakar.

De första två dagarna har vi tillbringat i huvudstaden Seoul där vi bland annat har besökt 4D Frames lokaler och fått en guidad tur i staden. Resan fortsätter nu till Suncheon, en så kallad ”grön stad” som ligger i södra delen av Sydkorea. Vi återkommer med fler blogginlägg under de kommande dagarna.

Entreprenöriellt lärande på Skogshagaskolan

Under läsåret 2013/2014 har Unga Sociala Entreprenörer vid tre tillfällen utbildat en grupp F-6-lärare på Skogshagaskolan i Västervik. Syftet med utbildningstillfällena har varit att tydliggöra vad entreprenöriellt lärande är och hur lärarna kan tillämpa detta förhållningssätt i sin undervisning.

Det första tillfället, som ägde rum i september 2013, inleddes med en föreläsning för samtliga lärare på skolan. Därefter fick en mindre grupp lärare möjlighet att ta fram förslag på hur de skulle kunna arbeta med entreprenöriellt lärande. Vid det andra tillfället ägnades en del av tiden åt att utveckla förslagen. En del av tiden ägnades även åt att titta på vilka möjligheter och hinder för entreprenöriellt lärande som finns på skolan.

För en vecka sedan ägde det sista utbildningstillfället rum. I samband med det fick lärarna göra en kartläggning av vad de har gjort under läsåret som skulle kunna klassificeras som entreprenöriellt lärande. De fick även diskutera vad de vill vårda och bevara framöver, vad de vill se mer av, vad de behöver se upp med och vad de behöver sluta helt med. Som en avslutning fick de beskriva vad de såg framför sig att det entreprenöriella lärande kommer att leda till genom att ta fram två målträd. Vi pratade även om hur man kan koppla det entreprenöriella lärandet till lärande för en hållbar utveckling.

De exempel som presenterades av lärarna vid det sista tillfället var alltifrån större projekt till exempel på hur man kan använda det entreprenöriella lärandet i samband med den dagliga undervisningen. En lärare har under läsåret genomfört ett projekt kring barnkonventionen där eleverna bland annat har fått utforma egna projekt. En annan lärare har arbetat med en engelsk pjäs där eleverna har fått ett stort inflytande och har fått ta ett stort ansvar för alltifrån scenografi till pjäsens innehåll. En tredje lärare beskrev hur hon använde sig av ett entreprenöriellt förhållningssätt i samband med att en elev skulle packa sin ryggsäck inför en utflykt. Istället för att som så många gånger tidigare berätta för eleven vad han skulle ha med sig så hade läraren bett honom att tillsammans med henne resonera sig fram till vad som borde finnas med i ryggsäcken. Att vända på det och överlämna en stor del av problemlösningen till eleverna är även något som andra lärare har tillämpat under året. Eller som en lärare uttryckte det: ”Ställ frågor istället för att svara på frågor”. Eleverna har också på ett annat sätt fått vara delaktiga i olika former av arrangemang som tidigare har organiserats av i första hand lärarna, såsom öppet hus och en innebandyturnering.

Under det sista tillfället diskuterade vi huruvida det entreprenöriella lärandet handlar om att ge eleverna helt fria tyglar eller om det fortfarande behövs ramar. Lärarna var överens om att det fortfarande behövs vissa ramar, något som Unga Sociala Entreprenörer håller med om. Entreprenöriellt lärande innebär inte att läraren ska abdikera som lärare utan snarare skapa förutsättningar så att eleverna kan utveckla det som brukar beskrivas som entreprenöriella förmågor: att ta initiativ, att ta ansvar, att omsätta idéer till handling, nyfikenhet, självtillit, kreativitet, mod att ta risker, att fatta beslut samt att kommunicera och samarbeta.

För att uppnå detta behövs läraren i allra högsta grad även om det ibland innebär att man som lärare behöver ändra sitt förhållningssätt till undervisningen och gentemot eleverna. Samtidigt arbetar många lärare redan idag entreprenöriellt även om de inte definierar sitt arbete på det sättet. Det entreprenöriella lärandet är med andra ord inget nytt fenomen. Det är något som många lärare har arbetat med under en lång tid men som skulle behöva förstärkas och förtydligas. Skogshagaskolan är ett bra exempel på detta.

 

ESD – Call for Action

I år avslutas FN:s decennium för lärande för hållbar utveckling (Education for Sustainable development = ESD) som har pågått mellan 2005 och 2014. Med anledning av det och med anledning av det kommande FN-mötet kring lärande för hållbar utveckling i Aichi-Nagoya i Japan den 10-12 november, anordnades i tisdags en konferens i Uppsala på temat ESD – Call for Action.

Vid konferensen deltog såväl lärare, skolledare och forskare som representanter från ideell och privat sektor. Fokus låg på att i mindre grupper diskutera vilket genomslag lärande för hållbar utveckling har haft i Sverige under de senaste tio åren och formulera rekommendationer till mötet i Aichi-Nagoya. Under förmiddagen fick vi som deltog även möjlighet att lyssna på olika perspektiv kring detta och på eftermiddagen ordnades en paneldebatt. Bland annat presenterades en rapport som Anders Jidesjö vid Linköpings universitet har tagit fram kring hur lärande för hållbar utveckling har implementerats i Sverige.

Unga Sociala Entreprenörer förde vid gruppdiskussionerna fram vikten av att koppla ihop lärande för hållbar utveckling med entreprenöriellt lärande för att undervisningen kring hållbarhetsfrågor ska fokusera på möjligheterna snarare än på problemen. Fokus på möjligheterna var även något som John Holmberg från Chalmers tekniska högskola tog upp under sin presentation i samband med förmiddagspasset då han pratade om utmaningsdriven innovation. Han pratade i samband med detta om olika faser som man går igenom när man börjar titta närmare på de hållbarhetsutmaningar som vi står inför. Han menade att det är viktigt att gå från sorgefasen till den kreativa fasen för att komma vidare från problemen till lösningarna.

Bland de rekommendationer som togs fram under dagen fanns bland annat en tydlig önskan att politiker ska börja engagera sig mer när det gäller implementeringen av lärande för hållbar utveckling. Även skolledningarna uppfattades av många av deltagarna som alltför dåligt insatta och ointresserade av att driva implementeringsarbetet framåt. Många efterfrågade en nationell handlingsplan och det fanns även en tydlig önskan om fortbildning för såväl lärare som exempelvis skolledare.

De förslag som kom fram under dagen kommer nu att bearbetas och bli en del av de rekommendationer som Sverige kommer att skicka med till FN-mötet i Aichi-Nagoya. Den 27 augusti kommer ytterligare ett seminarium att äga rum, denna gång på Rosenbad. Då är förhoppningen att fler politiker ska komma men även representanter från de grupper som fanns på plats i tisdags. Unga Sociala Entreprenörer ser fram emot att följa det fortsatta arbetet!

För mer information om lärande för hållbar utveckling, se exempelvis SWEDESD (Swedish International Centre of Education for Sustainable Development).

we_change 2014

I måndags var Unga Sociala Entreprenörer på plats när projektet we_change höll sitt kvällsseminarium i Stockholm på temat ”ungas förändringskraft”. På plats fanns även representanter från såväl privat som offentlig och ideell sektor.

we_change är ett projekt som sedan ett par år tillbaka drivs av Ungdomar.se. Tidigare år har det i första hand riktat sig till gymnasieelever men i år har även lärare och annan skolpersonal som arbetar på gymnasiet varit en målgrupp. Det har därför bland annat tagits fram en lärarsajt där lärare kan hitta material och inspiration till sin undervisning. Lärarna har även fått möjlighet att ta del av kompetensutveckling i samband med en specifik lärarturné.

Målsättningen med projektet är att inspirera eleverna och öka deras förståelse för hållbar utveckling. Samtidigt vill man göra det lättare för lärare och annan skolpersonal att arbeta med dessa frågor.

Under 2014 har projektet besökt sju svenska städer: Stockholm, Malmö, Göteborg, Gävle, Falun, Lidköping och Linköping. Flera tusen elever har deltagit i de events som har anordnats i de olika städerna och hundratals lärare har fått ta del av kompetensutveckling kring lärande för hållbar utveckling och entreprenörskap. I varje stad har det även anordnats ett kvällsseminarium dit såväl privata som offentliga och ideella aktörer har bjudits in. Det var ett av dessa seminarier som Unga Sociala Entreprenörer deltog vid i måndags.

Under kvällen fick vi som hade kommit dit möjlighet att till en början lyssna till två av inspiratörerna från turnén, Milad Mohammadi och Sofia Lindman. Vi fick därefter möjlighet att lyssna till en ungdomspanel bestående av Dana Pourkomeylian (grundare av U.T.O.P.I), Victor Ganguly (social entreprenör) samt Emma Nykvist (aktiv i Greenpeace). Avslutningsvis fick vi även ställa frågor till en panel bestående av representanter från fyra av de organisationer (Coca-Cola, Myrorna, Fortum och IKEA) som har varit involverade i årets turné.

Unga Sociala Entreprenörer hoppas att det här initiativet får leva kvar i ytterligare flera år. Det är ett initiativ som behövs av den anledningen att det ger fler lärare möjlighet att integrera hållbarhetsfrågorna i sin undervisning. Men det är kanske framför allt ett initiativ som behövs av den anledningen att det ger eleverna en hoppfull bild av framtiden, en framtid där de som individer och tillsammans med andra kan göra skillnad.

 

Milad Mohammadi föreläser under we_change 2013.

Klicka på bilden för att se Milad Mohammadi föreläsa under we_change 2013.

 

NA Förlag – med visionen att fler ska få tillgång till bra läroböcker

Med jämna mellanrum försöker vi lyfta upp exempel på entreprenörer och företag som drivs av andra värden än att enbart tjäna pengar. Vi kan kalla dem visionärer, sociala entreprenörer eller samhällsentreprenörer. Vad vi kallar dem har mindre betydelse. Det viktigaste är att de i första hand drivs av en vilja att förändra något som de upplever som ett problem i deras omgivning.

Två sådana entreprenörer är Jonas och Johan Paulsson som har grundat NA Förlag. Båda är i grunden lärare som i sitt dagliga arbete har sett hur bristen på bra läroböcker påverkar elevernas möjligheter till lärande. För ett par år sedan bestämde de sig därför för att starta ett förlag som kan erbjuda bra läroböcker för gymnasiet till ett rimligt pris.

Redan 2012 gav förlaget ut en lärobok i entreprenörskap och en i hälsopedagogik. Därefter har man valt att vänta med att ge ut fler böcker för att istället arbeta med att ta fram ett kurspaket för de gymnasiegemensamma ämnena.

– Vi har under de senaste två åren arbetat med att ta fram böcker inom i första hand de gymnasiegemensamma ämnena. Genom våra nätverk har vi fått ihop ett team med kompetenta författare som står bakom texterna. Vi har även tagit hjälp av journalister som har språkgranskat texterna och av småföretagare som har illustrerat böckerna. I dagsläget är 25-30 personer involverade i projektet, berättar Johan

De första två böckerna finansierades med egna medel men Jonas och Johan har under de senaste åren även haft ekonomiskt stöd av Almi som från början har trott på deras idé. När förlaget nu relanseras och kurspaketet för de gymnasiegemensamma ämnena ges ut hoppas de nå en större målgrupp än de nådde med de första två böckerna.

– Vårt mål är samtidigt inte att konkurrera med de andra förlagen om den marknad som redan finns. Vi vill snarare bredda marknaden så att fler elever får tillgång till bra läroböcker, säger Johan

Kursbokspaket

Projektet DIALOGUE

Bild 1 - 9 april 2014Igår kväll höll Unga Sociala Entreprenörer en workshop på temat socialt entreprenörskap. Workshopen hölls i Subtopias lokaler i Alby i Stockholm och är en del av ett större projekt som går under namnet DIALOGUE.

DIALOGUE riktar sig i första hand till personer i åldrarna 18-35 år. Under 2014 kommer man att genomföra 8-10 workshops med syftet att inspirera till socialt entreprenörskap. Det har även skapats en webbplatform där deltagarna kan registrera sig och få tillgång till vidare coachning och stöttning. I slutet av året kommer två av deltagarna att få tillgång till stöd för uppstart av sina idéer.

DIALOGUE är EU-finansierat och bedrivs i fem olika länder: Sverige, Italien, Rumänien, Frankrike och Spanien. I Sverige är det organisationen Makalösa Föräldrar som har det huvudsakliga ansvaret för projektet. De samarbetar i sin tur med olika organisationer i samband med genomförandet, däribland Unga Sociala Entreprenörer.

Vid gårdagens workshop närvarade 17 personer i olika åldrar. Vissa hade redan en idé eller en vision med sig när de kom medan andra kom dit för att de var nyfikna på vad socialt entreprenörskap är. Under kvällen gick vi igenom olika aspekter av det sociala entreprenörskapet och deltagarna fick även möjlighet att ta fram egna idéer.

Vad det blir av alla idéer i slutänden kan vi än så länge bara fantisera om. Det vi redan nu kan konstatera är att tre timmar går otroligt fort när man befinner sig tillsammans med många engagerade och kreativa människor. Gårdagen lämnade också efter sig stora förhoppningar inför framtiden.